Det vi anser skulle kunna vara en fortsättning på vår studie är om man skulle se attitydformningen från tobaksbolagens sida. Hur arbetar de för att nå ut till sina segment och hur medvetna är de om vad som påverkar segmentet och inte.
Under forskningsgrupperna upptäckte vi hur illa omtalat lössnus var hos respondenterna. Det fanns i princip ingen positiv respons alls för denna typ av tobaksprodukt. Att skapa en portionspåse för snuset har underlättat och gjort snusningen mindre slafsig och ofräsch, nu behöver man inte längre tänka på hur man rullar en bra prilla. Man kan se en liknelse i hur cigarett varumärken arbetat på samma sätt för att underlätta användningen av tobak. Förr rullades egna cigaretter, med eller utan filter, lite tobak i munnen kunde man lätt spotta ut. För att göra det enklare skapade då bolagen färdigrullade cigaretter med ett filter i, paketerade i behändig storlek som enkelt fick plats i fickan. Dock fanns den äckliga och ofräscha tobaksröken kvar och påverkade andedräkten. Då lanseras en rad av mentol-cigaretter, bättre andedräkt, ännu fräschare, ännu enklare, klicka bara på filtret så får du mentol när du vill.
Studien har snuddat vid att uppmärksamma alla de små knep tobaksbolagen jobbar med för att
24
linda sina användare hårt runt sitt lillfinger, exempelvis designen på paketen. Att fortsätta gräva djupare i detta skulle kunna lyfta tobaksbolagens sätt ännu mer mot ytan för att på så vis öppna ögonen för fler i allmänheten vad som faktiskt pågår när det gäller marknadsföringen av tobak.
25
6 Referenslista
Adamo A., Bolinder G., Bratt L., Charles A., Jankell A., Schultz T., Öhrn L., (2010) Tobaksindustrins aggressiva marknadsföring ett allvarligt hot, SvD Opinion, URL:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/tobaksindustrins-aggressiva-marknadsforing-ett-allvarligt-hot_5713167.svd [2014-03-10]
Ayantunji G. (2009) Cognitive dissonance: The implicit explication in low-income
consumers' shopping behavior for “low-involvement” grocery products", International Journal of Retail & Distribution Management, Vol. 37 Iss: 12, pp.1077 – 1095
Bearden W. O. & Etzel M. J. (1982) Reference group influence on product and brand decisions, journal of consumer research, Vol. 9 s. 183-194, University of Chicago press Borgstede von C. (2008) Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? – Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv, Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet
Botvin G. J., Goldberg C. J., Botvin E. M. & Dusenbury L. (1993) . Smoking behavior of adolescents exposed to cigarette advertising, Public Health Reports. URL:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1403364/?tool=pubmed [2014-03-10]
Bryman A. & Bell E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder, upplaga 2:1, ISBN 978-91-47–09822-4
Ek M. (2007) Docent: Snus är bra för folkhälsan, Expressen [fotografi]. URL:
http://www.expressen.se/nyheter/docent-snus-ar-bra-for-folkhalsan/ [2014-04-21]
De Vries H., Candel M., Engels R. & Mercken L. (2006) Challenges to the peer influence paradigm: results for 12-13 year olds from six European countries from the European Smoking Prevention Framework Approach study. Tob Control. 2006;15(2):83-9. Epub 2006/03/28.
Dewhirst T. & Sparks R. (2011) "Brand mismanagement: Rothmans cigarette marketing, 1957-2000", Journal of Historical Research in Marketing, Vol. 3 Iss: 3, pp.351 – 369 Edvardsson I. (2012) Towards a tobacco-free generation. A study on the tobacco habits of adolescents: when, why and who? In Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series2012:78.
Edvardsson I., Lendahls L., & Hakansson A. (2009) When do adolescents become smokers?
Annual seven-year population-based follow-up of tobacco habits among 2000 Swedish pupils--an open cohort study. Scand J Prim Health Care, 2009;27(1):41-6.
Evans M., Jamal A., & Foxall G. (2008) Konsumentbeteende, upplaga 1:1, ISBN 978-91-47–
08800-3
Festinger L. (1957) A theory of cognitive dissonace, Standford university press, California.
Fishbeins M & Ajzens I. (1975) Belief, attitue, intention and behaviour: An intorduction to theory and research, Addison-Wesley, Reading, MA.
26
Fokusgrupper (2014-05-05) Varberg & Borås.
Freeman B. & Chapman S. (2009) Open source marketing: Camel cigarette brand marketing in the ‘‘Web 2.0’’ world, School of Public Health, University of Sydney, Australia
Hanewinkel R., Isensee B., Sargent J. D. & Morgenstern M. (2010) Cigarette Advertising and Adolescent Smoking, American Journal of Preventive Medicine
Harmon-Jones E. & Harmon-Jones C. (2008) "Action-based model of dissonance: a review of behavioral, anterior cingulate, and prefrontal cortical mechanisms", Social and Personality Psychology Compass, Vol. 2/3 pp.1518-38.
Henriksson C. & Leifman H. (2012) Skolelevers drogvanor. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning; 2011. 1 PDF-fil (260) p.
Hibbs A. (2013) I en annan del av stureplan, ONE DAY I WILL FIND THE RIGHT WORDS AND THEY WILL BE SIMPLE. -Jack Kerouac, [fotografi]. URL:
http://stureplan.se/bloggar/hibbs/2012/10/22/one-day-i-will-find-the-right-words-and-they-will-be-simple-jack-kerouac [2014-04-21]
Hovland C.I. & Weiss W. (1951) The influence of source Credibility on Communication Effektivness, public opinion quartely, VOL. 15.
Kassarjian H. H. & Roberton T. S. (1973) Perspective in consumer behaviour, scott Foresman, s292.
Laaksonen P. (2011) Involvement, chapter 9 in Consumer Behaviour – a Nordic perspective, Ekström K. M., Studentlitteratur, ISBN 978-91-44-05577-0, 1:2 (ÄR DEN RÄTT?)
Leonardi-Bee J., Jere M. L. & Britton J. (2011) Exposure to parental and sibling smoking and the risk of smoking uptake in childhood and adolescence: a systematic review and meta-analysis. Thorax, 2011;66(10):847-55. Epub 2011/02/18.
Loudon D. L. & Della Bitta A. J. (1993) Consumer Behaviour, McGraw Hill, New York Park G W och Lessig V P (1977). Students and houswifes: Difference in susceptibility to reference group influence, Journal of Consumer research, Vol. 4 Nr 6.
Pierce J. P. (2007) Tobacco Industry Marketing, Population-Based Tobacco Control, and Smoking Behavior, American Journal of Preventive Medicine Freeman D., Brucks M.
Rising J. & Alexander L. (2011) Marketing of menthol cigarettes and consumer perceptions, Tobacco induced diseases, URL:
http://www.tobaccoinduceddiseases.com/content/9/S1/S2/#ins2 [2014-04-22]
Robert Pattinsson UK Image Gallery (2009) Another man, nr. 0075 [fotografi]. URL:
http://www.robertpattinsonuk.com/Gallery/var/albums/Photo-Shoots/2009/Another-Man/0075.jpg?m=1315217616 [2014-04-21]
27
Sprott W. H. (1958) Human groups, penguine books, s 9
Sussman S., Pokhrel P., Ashmore R. D. & Brown B. B. (2006) Adolescent peer group identification and characteristics: a review of the literature. Addict Behav. 2007; 32(8):1602-27. Epub 2006/12/26.
Sweeney J. C., Hausknecht D. & Soutar G. N. (2000) Cognitive dissonance after purchase: A multidimensional scale, Psychology & Marketing 2000; 17:369-85.
Tajfel H. & Turner J.C. (1986) The social identity theory of inter-group behavior. Chicago:
Nelson-Hall: Psychology of Intergroup Relations. Chicago: Nelson-Hall 1986.
Tajfel H. (1982) Social identity and intergroup relations, Cambridge Cambridgeshire; New York Paris: Cambridge University Press; Editions de la maison des sciences de l'homme;
1982, xv, 528 p. p.
Tobaksfakta (2012) Dödligt inflytande – om tobaksindustrins sista strid, ISBN 978-91-637-2122-9
Wrangsjö B. & Winberg Salomonsson M. (2006) Tonårstid : utveckling, problem och psykoterapeutisk behandling. 1. utg. ed. Stockholm: Natur och Kultur; 2006. 396, [1] p.
Zimbardo P. & Ebbesen E. B. (1970) Influencing Attitudes and Changin behaviour, Addison-Wesley, s. 20
Zytomierska K. (2011) Fuck u right back, Tobak, [fotografi]. URL:
http://www.finest.se/userBlog/?uid=28711&beid=1754251 [2014-04-21]
28
7 Bilagor
Här nedan följer de tankekartor som växte fram under fokusgrupperna. De båda gruppernas associationer och tankar är sammanslagna då de inte skilde mycket mellan de båda grupperna. De som står kring orden och bilderna är alltså respondenternas ställningstaganden kring tobak, uppdelade i rött för rökare, blått snusare och grönt för icke-tobaksbrukare.
Bilaga 1
Bilaga 2
29
Bilaga 3
Bilaga 4
30
Bilaga 5
Bilaga 6
31
Bilaga 7
Bilaga 8
32
Bilaga 9
33
Högskolan i Borås är en modern högskola mitt i city. Vi bedriver utbildningar inom ekonomi och informatik, biblioteks- och informationsvetenskap, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap.
På institutionen Handels- och IT-högskolan (HIT) har vi tagit fasta på studenternas framtida behov.
Därför har vi skapat utbildningar där anställningsbarhet är ett nyckelord. Ämnesintegration, helhet och sammanhang är andra viktiga begrepp. På institutionen råder en närhet, såväl mellan studenter och lärare som mellan företag och utbildning.
Våra ekonomiutbildningar ger studenterna möjlighet att lära sig mer om olika företag och förvaltningar och hur styrning och organisering av dessa verksamheter sker. De får även lära sig om samhällsutveckling och om organisationers anpassning till omvärlden. De får möjlighet att förbättra sin förmåga att analysera, utveckla och styra verksamheter, oavsett om de vill ägna sig åt revision, administration eller marknadsföring. Bland våra utbildningar finns alltid något för dem som vill designa framtidens IT-baserade kommunikationslösningar, som vill analysera behov av och krav på organisationers information för att designa deras innehållsstrukturer, bedriva integrerad IT- och affärsutveckling, utveckla sin förmåga att analysera och designa verksamheter eller inrikta sig mot programmering och utveckling för god IT-användning i företag och organisationer.
Forskningsverksamheten vid institutionen är såväl professions- som design- och utvecklingsinriktad.
Den övergripande forskningsprofilen för institutionen är handels- och tjänsteutveckling i vilken kunskaper och kompetenser inom såväl informatik som företagsekonomi utgör viktiga grundstenar. Forskningen är välrenommerad och fokuserar på inriktningarna affärsdesign och Co-design. Forskningen är också professionsorienterad, vilket bland annat tar sig uttryck i att forskningen i många fall bedrivs på aktionsforskningsbaserade grunder med företag och offentliga organisationer på lokal, nationell och internationell arena. Forskningens design och professionsinriktning manifesteras också i InnovationLab, som är institutionens och Högskolans enhet för forskningsstödjande systemutveckling.
BESÖKSADRESS:JÄRNVÄGSGATAN 5·POSTADRESS:ALLÉGATAN 1,50190BORÅS TFN:033-4354000·E-POST: INST.HIT@HB.SE ·WEBB: WWW.HB.SE/HIT