Ny typ av bidrag kräver både intern och extern samverkan Likvärdighetsbidraget har också ställt högre krav på Skolverkets interna och

externa samverkan, både i form av tätare dialog med departementet och i form av utbyte mellan olika delar av Skolverket.

Departementet uppskattar tät och tydlig kommunikation

Arbetet med likvärdighetsbidraget har medfört tätare kontakter med departementet än vad som är fallet med många andra riktade statsbidrag. Det framkommer i

91 E-post från Skolverket 2020-10-12. Skolverkets synpunkter på förändring §6 statsbidraget för likvärdig skola 20191209.

92 Skolverket. (2019). Utvärdering av statsbidrag för stärkt likvärdighet och

intervjuer med tjänstemän på Utbildningsdepartementet. Departementet uppfattar att dessa kontakter har varit positiva och konstruktiva.

Trots de frekventa kontakterna har Skolverket i flera fall fått sena besked om kommande regeländringar, vilket har varit bekymmersamt för Skolverket. För departementet har det också ibland varit svårt att veta vem de talar med när de har kontakter med Skolverket. Det har inte alltid varit tydligt för dem om de svar de har fått på sina frågor har representerat myndigheten, eller bara statsbidrags-enheten. Men enligt departementet har dessa oklarheter minskat över tid.

Intern samverkan kan stärka arbetet med större och bredare bidrag Regeringens ambition är betydligt färre och enklare riktade statsbidrag på utbildningsområdet. Inriktningen är att ta bort bidrag, att slå samman bidrag med närliggande syften och att förenkla administrationen kring bidragen. Vi kan därmed förvänta oss en fortsatt utveckling mot större och bredare statsbidrag på skol-området. Det kan också ställa andra krav på stödet från Skolverket.

Vi har i vår utvärdering identifierat flera beröringspunkter mellan likvärdighets-bidraget och andra uppgifter som Skolverket har i sin instruktion, såsom att ge stöd till skolutveckling, utvärdera statliga stöd och sprida kunskap, och främja lik-värdighet mellan skolor. Exempelvis behöver statsbidragsverksamheten kunskap som finns inom Skolverkets skolutvecklande verksamhet för att kunna bedöma om huvudmännens planerade insatser kan förväntas leda till stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Samtidigt kan det stöd till skolutveckling som Skolverket erbjuder inom ramen för bland annat samverkan för bästa skola också stödja huvudmännens hantering av likvärdighetsbidraget och därmed också främja förutsättningarna för stärkt likvärdighet.

På motsvarande sätt ser vi att bidragets storlek och delvis nya konstruktion

motiverar en fortsatt uppföljning och utvärdering av bidraget för att öka kunskapen om bidraget och dess effekter på likvärdigheten. Det är ett arbete som inte ryms inom ramen för den löpande administrationen av statsbidraget, men rimligen inom Skolverkets instruktionsenliga utvärderingsuppdrag.

Hittills har Skolverket i huvudsak hanterat likvärdighetsbidraget som en administrativ uppgift, där myndighetens roll är att betala ut och kontrollera bidraget. Men vi bedömer att Skolverket både kan främja en mer ändamåls-hantering av bidraget och stärka myndighetens stöd till huvudmännen genom att i större utsträckning dra nytta av myndighetens samlade kompetens och

verktygslåda.

Skolverket har själva bedömt att det finns en potentiell nytta i ökad intern sam-verkan. Skolverket fick i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att följa upp att statsbidraget används till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklassen eller grundskolan. I det interna uppdragsdirektivet skriver Skolverket att ett led i arbetet är att stärka kopplingen mellan

likvärdighets-uppdraget, uppföljningen av detsamma och utformningen av skolutvecklings-insatser så att det samlade stödet som Skolverket ger huvudmännen i högre grad kommer till nytta i skolor med svåra elevförutsättningar. ⁹³ Det är en inriktning som Statskontoret ser positivt på.

93 Skolverket. (2020). Direktiv avseende modell för uppföljning av statsbidraget för stärkt

Referenser

Förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskaps-utveckling.

Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2020:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Jonsson, J. O. och Treuter, G. (2019). Likvärdighet och skolkvalitet: socio-ekonomiskt ursprung och invandrarbakgrund. I ESO. (2019). Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet. (2019:1).

Lindahl, M. (2019). Vad säger forskningen om vilka åtgärder som bäst ökar likvärdigheten i skolan? I ESO. (2019). Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet. (2019:1).

Lärarnas Riksförbund (2019). Frikort för skolnedskärningar. Pressmeddelande 2019-01-21. Tillgänglig på www.lr.se. (hämtad 2021-01-14).

Proposition. 2017/18:1 Budgetproposition för 2018.

Proposition 2019/20:99. Vårändringsbudget för 2020.

Proposition 2020/21:1. Budgetproposition för 2021.

Skolinspektionen. (2014). Kommunernas resursfördelning och arbete mot segregationens negativa effekter i skolväsendet.

Skolinspektionen. (2019). Årsrapport 2019. Skillnader i skolors arbetssätt och huvudmäns ansvarstagande.

Skolinspektionen. (2019). Huvudmännens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten – utan spaning ingen aning.

Skolinspektionen. (2020). Årsrapport 2019.

Skolverket. (2013). Kommuners resursfördelning till grundskolor.

Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. Skolverkets allmänna råd med kommentarer.

Skolverket. (2017). Yttrande över avsnitt 8.2 Ökat nationellt ansvar för skolans finansiering i Skolkommissionens betänkande (SOU 2017:35). Dnr 2017:725.

Skolverket. (2018). Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor. En kvantitativ studie av utvecklingen över tid i slutet av grundskolan.

Skolverket. (2018). Nyinvandrade elever i grundskolan. PM. Dnr 2018:600.

Skolverket. (2019). Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan.

Skolverket. (2019). Utvärdering av statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Delredovisning 1.

Skolverket. (2019). Utvärdering av statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Delredovisning 2.

Skolverket. (2019). Utvärdering av statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Slutredovisning.

Skolverket. (2019). Utvärdering av statsbidrag för ökad jämlikhet.

Skolverket (2020) Kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 2019. PM.

Skolverket. (2020) Skolverkets lägesbedömning 2020.

Skolverket (2020). Omsättning bland rektorer i grund- och gymnasieskolan. PM.

Skolverket. (2020). Direktiv avseende modell för uppföljning av statsbidraget för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Beslutat 2020-12-03. Diarienummer 5.1.3–2020:235.

SOU 2016:38. Samling för skolan. Nationella målsättningar och utvecklings-områden för kunskap och likvärdighet. Delbetänkande av 2015 års skol-kommission.

SOU 2016:59. På goda grunder– en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik.

SOU 2017:35. Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet.

SOU 2019:18. För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering.

SOU 2019:40. Jämlikhet i möjligheter och utfall i den svenska skolan, Bilaga 7 till Jämlikhetsutredningen 2019.

SOU 2020:28. En mer likvärdig skola.

Statskontoret. (2020). Utvärdering av likvärdighetsbidraget. En lägesrapport.

(2020:11).

Sveriges kommuner och landsting. (2018). Fokus på socioekonomisk resurs-fördelning i skola och förskola.

Sveriges kommuner och landsting. (2019). Skrivelse avseende behov av att

skyndsamt se över konstruktionen av statsbidraget för likvärdig skola. 2019-07-04, ärendenummer 19/00981.

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Handledning.

Regeringsbeslut 2017-03-09. Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument.

Utbildningsdepartementet. (2019). Skolpaket för höjda kunskaper. PM 2019-09-13.

Utbildningsdepartementet. (2019). 4,9 miljarder för att öka jämlikheten i skolan – så fördelas pengarna. Pressmeddelande 2019-09-25. Tillgänglig på

www.regeringen.se. (hämtad 2020-03-10).

Bilaga 1

Regeringsuppdraget

Bilaga 2

Metoder

I den här bilagan utvecklar vi hur vi har genomfört vårt uppdrag. Vi redogör även för vilka material som ligger till grund för våra slutsatser. Uppdraget finns i sin helhet i bilaga 1.