Bidrag och rekommendationer

Examensarbetet har utgjort en grundlig analys av det studerade produktions- systemet för att identifiera orsaker till en lång ledtid. Till de identifierade orsakerna har författarna studerat och tagit fram lämpliga lösningar för respektive orsak som inte innebär stora resursinvesteringar för företaget. Författarna rekommenderar Stacke att implementera föreslagna lösningar.

Om lösningarna skall implementeras anser författarna att de bör göras i etapper. Det kan bli förvirring bland de operatörer som arbetar i produktionssystemet om flera nya arbetssätt under en kort tidsperiod sätts till verket. Istället bör ett fokus till en början ligga på att undersöka hur nivån av PIA, och därav ledtiden, påverkas av en reduktion av batchstorlekar och korsande materialflöden. Författarna anser att överlappning bör tillämpas för batcher med kvantiteter över 40 st vilka då delas upp i mindre förflyttningsbatcher. Om dessa förändringar medför en positiv förändring av ledtidens längd bör flaskhalsen elimineras och CONWIP implementeras med prioriteringsregeln FIFO för att ytterligare reducera ledtiden. Om samtliga förändringar medför goda resultat anser författarna att en vidare satsning på att skapa jämnare flöden bör göras samt ytterligare reducera batchstorlekar för att gå emot ett enstycksflöde.

Examensarbetet har inte medfört att ny teori tillförts till området kring ledtids- reduktion, däremot har arbetet i viss mån kunnat styrka tidigare etablerad teori inom området.

5.3 Metoddiskussion

Metoderna som använts för att uppfylla syftet med examensarbetet är en enskild fallstudie och litteraturstudier. I fallstudien har observationer, intervjuer, dokumentstudier samt ett följekort använts som metoder för datainsamlingen. Författarna anser att de metoder som använts har fungerat tillfredsställande och varit relevanta för att samla in nödvändig data utifrån syftet. Genom att flera olika metoder använts har data från en metod kunnat stärkas med data från en annan metod. Att både genomföra en fallstudie och litteraturstudier medför att en bred bild av problemområdet erhållits. Författarna anser dock att det finns en svaghet i kombinationen av dessa i den meningen att input från den ena metoden kan påverka input från den andra metoden. T.ex. kan det som studerats i litteratur- studierna ha påverkat det som identifierats i fallstudien och i viss mån vice versa. Dock anses detta inte påverkat resultatet alltför mycket då författarna genom- gående i arbetet haft ett objektivt synsätt på problemet.

För att erhålla ett bredare spektrum av empiri hade författarna velat genomföra fler fallstudier, dock hade det varit resursmässigt ogenomförbart utifrån arbetets omfång. För att kunna djupdyka i ett specifikt fall valdes därför enbart en enskild fallstudie. Att använda fallstudie som metodval bidrog till att få en verklighets- förankring till den teori som studerats i litteraturstudierna och underlättade således besvarandet av frågeställningarna. Något som skulle underlättat dokument- studierna hade varit om författarna haft direkt tillgång till affärssystemet på Stacke.

Tillgång erhölls enbart indirekt via kontakt med en produktionsberedare vilket gjorde att författarna i viss utsträckning upplevde sig som störande moment för denna person. I övrigt har de dokumentstudier som genomförts fungerat som ett bra komplement till de intervjuer och observationer författarna genomfört, men även till följesedeln då värdeflödeskartan skulle konstrueras.

Samtliga sju intervjuer som genomförts i fallstudien har varit av halvstrukturerad karaktär vars syfte delvis har varit att komplettera de data som erhållits från övriga metoder. Författarna anser att denna typ av intervjuer har fungerat tillfreds- ställande då förberedda frågor använts samtidigt som diskussionen varit öppen vilket medför att viss data författarna inte tänkt på har erhållits.

Av de fem observationerna som genomfördes i fallstudien var den första ostrukturerad medan de efterföljande fyra var mer strukturerade. Anledningen till denna uppdelning berodde på varje observations syfte där alla observationer utom den första syftade till att observera ett förutbestämt område. Överlag anser författarna att observationerna till stor del var väl upplagda och att det var en relevant metod för att samla in data utifrån första frågeställningen. Dock kunde eventuellt fler ostrukturerade observationer genomförts för att få en ännu bättre översiktsbild av alla moment i produktionssystemet. Anledningen till att inte fler ostrukturerade observationer genomfördes grundar sig i enkelheten som erhålls med efterbearbetningen vid strukturerade observationer. Dessutom ansåg författarna att de viktigaste orsakerna redan identifierats och därför användes strukturerade observationer för att djupdyka i dessa orsaker. Inför framtida studier anser författarna att fler ostrukturerade observationer med fördel skulle kunna användas då dessa kan bidra till ett vidare perspektiv på ett studerat problem. Detta är en lärdom som dragits under examensarbetet och som författarna tar med sig inför framtida arbeten.

Författarna anser att metoden följesedel fungerar trots att denna blir ett komplement till att en tillverkningsorder fysiskt följs genom företaget vilket skulle varit det optimala alternativet. P.g.a. de långa ledtiderna var författarna tvungna att använda denna metod vilken skulle kunna medföra felkällor då operatörerna t.ex. fyller i formuläret fel. Dock försökte författarna undvika detta genom information både muntligt och skriftligt på följesedeln vilket gör att författarna anser denna metod som tillförlitlig. Inför framtida kartläggningar av ett värdeflöde skulle författarna själva vilja följa aktuell produkt genom hela värdeflödet då författarna tror att en hel del information som inte erhålls med en följesedel skulle kunna samlas in.

Den litteratur som använts bygger till största delen på vetenskapliga artiklar som sökts fram med hjälp av relevanta sökord i de databaser som högskolebiblioteket tillhandahåller. Utöver detta har tidigare kurslitteratur men även låneböcker på högskolebiblioteket använts. För varje område i studien har minst två olika källor jämförts och ställts mot varandra vilket författarna anser öka trovärdigheten av de fakta som erhållits. Att söka fram, läsa och sammanställa litteratur har under studien varit ett tidskrävande arbete och därför har författarna i sina litteratur-

studier fått begränsa sig till de fyra mest utmärkande orsakerna och utifrån dessa de mest framträdande lösningsalternativen. Författarna hade velat genomföra än mer omfattande litteraturstudier för att kartlägga samtliga orsaker och lösnings- alternativ men detta var i praktiken inte genomförbart i förhållande till arbetets omfång. Därför formulerades syfte och frågeställningar på det sättet att läsaren inte ska förvänta sig en totalbild av orsaker samt lösningar.

Författarna anser att validiteten och reliabiliteten är god då flera metoder och källor använts och ställts mot varandra. Dessutom har metoderna och arbets- processen beskrivits väl vilket medför att en utomstående person skulle kunna genomföra samma studie och på så sätt erhålla liknande resultat. Dock kommer resultatet avvika från författarnas resultat p.g.a. att det studerade produktions- systemet är dynamiskt och förändras över tiden.