Studien har bidragit med att klargöra att många kommuner inte har tillräckligt med underlag för att planera SÄBO för den växande populationen av äldre människor. Det ger upphov till skillnader mellan kommuner då några har kommit längre i sin utvecklingsprocess att mäta hälsa än andra. Längre medellivslängd tillsammans med både tekniska hjälpmedel och medicinsk utveckling kommer ställa större krav på Sveriges kommuner de kommande decennierna. Kommunerna måste hitta metoder för att planera framtida behov då hälsan gradvis förbättras allt högre upp i åldrarna vilket gör ålder till ett dåligt nyckeltal att planera utifrån.
För att kvantitativt mäta dessa skillnader föreslås en undersökning med binärsvalsmodell på individnivå. Med individdata kan sannolikheten för att en typindivid med specifika egenskaper tilldelas en plats i respektive kommun. På så sätt kan skillnader i sannolikheter beräknas och testa hypotesen huruvida det råder kommunala skillnader för SÄBO-ansökningar.
En annan fråga som vore intressant att undersöka närmare är den om substitution mellan hemtjänst och SÄBO. Sannolikt skiljer sig kostnadsfunktionen åt mellan olika kommuner men kan denna fångas uppstår möjliga effektivitetsvinster. Sannolikt finns även dolda kostnader för personalens ohälsa, vilka kan påverkas negativt av att personal i hemtjänsten arbetar ensamma ute på stan. Att substituera hemtjänst mot SÄBO skulle även medföra att personalens arbetsmiljö förändras vilket också kan vara av intresse att undersöka, alternativt väga in i en annan modell.
Mot bakgrund av resonemanget kring befolkningstäthet och kostnad per brukare i analysdelen kan det vara av intresse att undersöka om befolkningstäthetens påverkan på kostnad för äldreomsorg.
57
Referensförteckning
1 kap 1§ SoL (2001:453). 4 kap 1§ SoL (2001:453).
Bergmark, Å. & Minas, R. (2007) – Decentraliserad välfärd eller medborgerliga rättigheter? Om omfördelning av makt och ansvar mellan stat och kommun,
Socialvetenskaplig Tidskrift, 14, 2-3: 220-241.
Bergström et al. A Test for effeciency in the Supply of Public Education. Journal of
Public Economics 35 (1988): 289-307.
Boardman, A. et.al. (2011) – Cost-Benefit Analysis, concepts and practise. Prentice Hall 4 th ed.
Bryman, A. Bell, E. (2011) - Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Buchanan, James. (1965) – An economic theory of clubs; Economica 32, sid 1-14. Denton, T et.al. (2002) – Exploring the effects of population change on the costs of physician services; Journal of Health Economics 21: 781-803.
Dunér, A & Nordström, M. (2005) – Biståndshandläggningens villkor och
dilemman- inom äldre och handikappomsorg; Studentlitteratur.
Expressen: Artikel 160508; ”Boendekrisen för de gamla”. God forskningsed, Vetenskapsrådets rapportserie. 1:2011.
Groenewegen, J et.al. (2010) – Institutional Economics; Palgrave Macmillan. Gruber, J. (2007) – Public Finance and Public Policy; Worth Publishers.
Gruchy, A.G. (1972) – Contemporary Economic Thought: The Contributions of Neo-
Institutionalist Economics; Clifton, NJ: Augustus Kelley.
Handbok för effektivitetsanalyser, Socialstyrelsen 2014.
58
Hogan C. Lunney et al. (2001) – Medical beneficiaries’ costs of care in the last year of life. Health Affairs 20, 188-195.
Kolada - http://www.kolada.se/
Kröger, T. (1997) – Local Government in Scandinavia: autonomous or integrated into the welfare state? I J. Sipilä (ed.), Social Care Services: The key to Scandinavian
Welfare Model, Aldershot: Avebury, pp 95-108.
Lo-Johansson, I. (1952) - Ålderdoms-Sverige. Stockholm: Albert Bonniers förlag. Lubitz, J & Prihoda, R. (1984) – The use and costs of medicare services in the last 2 years of life. Health Care Financing Review 5: 117-131.
Lubitz, J & Riley, G.F. (1993) – Trends in Medicare payments in the last year of life.
The New England Journal of Medicine 328: 1092-1096.
Mattsson, B. (2006) - Kostnad-nyttoanalys för nybörjare, sid 54-55. Räddningsverket.
Mendelson, DN & Schwarz, WB. (1993) – The effects of aging and population growth on health care costs; Health Affairs 12: 119-125.
Morris, S et.al. (2007) – Economic Analysis in health care; Wiley.
Nicholson, W & Snyder, C. (2010) – Microeconomic Theory Basic Principles and
Extensions; South - Western Cengage learning.
Oclander, J & Rosalind, R. Big Kickback Plot Detaliled. Chicago Sun-Times (December 1, 1995), p 9.
Personuppgifter i forskningen – vilka regler gäller? Gemensamt framtagen och antagen av Centrala etiksprövningsnämnden, Datainspektionen, Socialstyrelsen, SCB. (2011).
Powell M. & Boyne G. (2001) – The spatial strategy of equality and the spatial division of welfare, Social Policy & Administration, 35, 2: 181-194.
Premfors, R et. al. (2007) – Demokrati & Byråkrati; Studentlitteratur.
59 SCB - http://www.scb.se
SCB - levnadsförhållanden rapport 112 (2006)
Seshmani, M & Alastair, M G. (2004) – A longitudinal study of the effects of age and time to death on hospital costs; Journal of Health Economics 23: 217-235.
Seniorval. Ansökningsprocessen SÄBO.
http://seniorval.se/bra-att-veta/ansokningsprocessen-steg-steg-0/ [Hämtad 160524].
Shang, B & Goldman, D. (2007) – Does age or life expectancy better predict health care expenditures? Health Economics 17: 487-501.
SFS Offentlighets- och sekretesslag (2009:400). SKL - Lagen om valfrihet.
http://skl.se/demokratiledningstyrning/driftformervalfrihet/lagomvalfrihetssysteml ovtillampning.1969.html/ [Hämtad 2016-03-22].
Socialstyrelsen – beställa data och statistik.
http://www.socialstyrelsen.se/register/bestalladatastatistik/bestallaindividuppgifterf orforskningsandamal/ [Hämtad 2016-03-11].
Socialstyrelsen (2012) – Kostnadsmått; Öppna jämförelser av socialtjänsten. Socialstyrelsen – Termbanken: Särskilt boende för äldre.
http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=759/ [Hämtad 2016-03-29]. Socialstyrelsens rapport (2014) – Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sverige 2012.
Socialtjänstlagen (SFS, 2001:453).
Svt – Äldre får kämpa för plats på äldreboende
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/aldre-far-kampa-for-plats-pa- aldreboende/ [Hämtad 2016-05-31]
Sweco. http://www.sweco.se/om-oss/ [Hämtad 2016-05-03].
Tiebout, C.M. (1956) – A pure theory of local expenditure; Journal of Political
60
Trafikverket – Hur värderas ett människoliv? (2015)
http://www.trafikverket.se/om-oss/var-verksamhet/sa-har-jobbar-vi-med/Vart- trafiksakerhetsarbete/Hur-varderas-ett-manniskoliv/ [Hämtad 2016-03-03].
Trydegård, G-B. (2000) – Tradition, Change and Variation. Past and present trends
in public old-age care; Stockholm Studies of Social Works 16.
Trydegård, G-B & Thorslund, M. (2001) – Inequality in the welfare state? Local variation in care of the elderly – the case of Sweden; International Journal of Social
Welfare: 174-184.
Varian, H. (1992) – Microeconomic analysis; Norton.
Williamson, O.E. (1998) –Transaction cost Economics: How it works; Where It Is Headed; The Economist 146(1), sid 23-58.
Zweifel, P et.al- (2004) – population Ageing and Health Care Expenditure: New Evidence on the ”Red Herring”; The Geneva Papers on Risk and Insurance Vol. 29
(October 2004) Sid: 652-666.
Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre – Jämförelser mellan kommuner och län. (2014) Socialstyrelsen.
61