• No results found

BILAGA B – Resultat från fallstudien: Variansidentifiering

B1.1 Variansidentifiering

Första delsteget i fallstudien var att göra en variansidentifiering för att ta reda på vilka olika varianter det fanns av variantmodulen. De uttagna ritningshandlingarna gav information som analyserades och sammanställdes. Den analyserade informationen gav både den vanligaste varianten av opålade betongfundament samt att en del av informationen blev grunden till framtida val som gjordes. Från analysen blev endast den dominerande varianten av opålade betongfundament vald att studeras vidare i fallstudien och den beskrivs i fortsättningen som huvudvarianten.

Förklaringar på ord och begrepp som använts för att underlätta förståelsen i sammanhang beskrivs nedan.

Opålat betongfundament är ett stombaserat byggnadselement som är lokaliserad i grunden under en

byggnad och inte har pålar.

Pelarsula är den del av fundamentet som är gjuten närmast marken med antigen ett tillhörande element

eller en ovanliggande konstruktionselement placerad direkt på pelarsulan. Pelarsulan är antigen kvadratisk eller rektangulär.

Analyspunkt är de informationspunkter, som till exempel höjd, armering och utförandeklass, som

identifieras från befintliga ritningshandlingar och analyseras för att underlätta sökande av olika variationer av det studerade elementet.

Unik variation är en variation av en variant har en extra speciell utformning gentemot övriga variationer

2

B1.1.1 SÖKA RITNINGSHANDLINGAR

Ritningshandlingar söktes fram genom Tyréns AB söktjänst på deras intranät. Totalt återfanns tio projekt som användes i den fortsatta analysen. Det var i första hand planritningar för projekteten som letades fram vid den första genomsökningen. Utifrån de ritningshandlingarna hittades därefter projektmapparna med fler ritningshandlingar där mest fokus låg på allmänna föreskrifter, sektions- och detaljritningar. Minst 100 stycken variationer ansågs vara ett tillfredställande antal att hitta innan arbetet gick vidare, vilket uppfylldes med de tio projekten som hittats. Analyseringen av de tio projekten gav 30 stycken relevanta analyspunkter av de opålade betongfundamenten. Av de tio projekt som hittats var sju stycken projekt stämplade som bygghandlingar och tre stycken stämplade som relationshandlingar.

B1.1.2 ANALYSPUNKTER

De 30 analyspunkter som identifierades och analyserades för de opålade betongfundamenten visas i Tabell B1. Analyspunkterna fokuserade bland annat på utformningen av de opålade betongfundamenten och vilken information som var beskriven i de allmänna föreskrifterna. Det kan även finnas fler analyspunkter att studera men för den här fallstudien ansågs de 30 stycken analyspunkter uppställda i Tabell B1vara tillfredsställande.

Tabell B1 Uppställda analyspunkter.

Analyspunkt Bidrag

Utformning av fundamentets pelarsula Bidrog till val av huvudvariant

Bredd på pelarsula Informativ

Längd på pelarsula Informativ

Höjd på pelarsula Informativ

Om pelarsulan ansågs som en unik variation Bidrog till val av huvudvariant

Pelare/Vägg gjuten ihop med sulan av fundamentet Bidrog till val av huvudvariant

Bredd på pelare/vägg Informativ

Längd på pelare/vägg Informativ

Höjd på pelare/vägg Informativ

Om det var en vägg eller pelare placerad på fundamentet direkt från konstruktionen

Bidrog till val av huvudvariant

Om elementet från ovanliggande konstruktion var av stål Informativ

Om elementet från ovanliggande konstruktion var av trä Informativ

Om elementet från ovanliggande konstruktion var av betong Informativ

Om fundamentet var armerad eller inte Informativ

Om pelarsulan hade överkantsarmering Informativ

Om pelarsulan hade underkantsarmering Informativ

Om hela pelarsulan var skjuvarmerad Informativ

Om pelarsulan hade skjuvarmering speciellt för pelare Informativ

Om pelarsulan med gjuten pelare/vägg var armerade ihop med varandra

Bidrog till val i Bilaga C

Om pelaren/väggen var skjuvarmerad Bidrog till val i Bilaga C

Om pelaren innehöll byglar Bidrog till val i Bilaga C

Vilken säkerhetsklass variationen erhöll Bidrog till val i Bilaga C

Vilken livslängd variationen erhöll Bidrog till val i Bilaga C

Vilken geoteknisk klass som variationen erhöll Bidrog till val i Bilaga C

Vilken exponeringsklass variationen bestod av Bidrog till val i Bilaga C

Vilken betonghållfasthetsklass som variationen erhöll Bidrog till val i Bilaga C

Vilken utförandeklass som variationen erhöll Bidrog till val i Bilaga C

Vilket vattencementtal som variationen erhöll Bidrog till val i Bilaga C

Hur mycket täckande betongskikt i överkant variationen hade Informativ

3

Resultatet från analyseringen gav fem varianter av opålade betongfundament som definierades till kvadratisk pelarsula, rektangulär pelarsula, väggsula, kantbalk och vot. Genom att olika varianter identifierades betyder det att det finns varians inom objektet opålade betongfundament och därför är delsystemet en variantmodul. De fem varianterna definieras på följande sätt i fallstudien:

- En kvadratisk pelarsula är en sula med kvadratisk utformning som är benägen under marken där

en tillhörande pelare eller en färdig pelare placeras och förankras på pelarsulan. Pelaren placeras centriskt i samtliga projekt på den kvadratiska pelarsulan.

- En rektangulär pelarsula är en pelarsula med rektangulär utformning under mark med antingen

en eller två pelare tillhörande pelare eller färdiga pelare placerade på den rektangulära pelarsulan.

- En väggsula är en avlång betongsula under mark med en gjuten vägg ovanpå eller prefabricerat

väggelement placerat i mitten av bredden på den avlånga betongsulan.

- Kantbalk är kanten av en platta på mark som har en större tjocklek än plattan där ett

väggelement eller en pelare placeras efter kantbalken.

- Voter är också en del av en platta på mark men är benägna under de inre bärande elementen från ovanliggande konstruktion.

Ett exempel på två olika varianter är att två stycken studerade betongfundament från analyseringen har samma geometriska utformning men de skiljs åt i armeringsutformningen. Ett betongfundament kan ha extra skjuvarmering i mitten av pelarsulan för placering av pelare vilket inte ett annat betongfundament

har. Tabell B2visar ett exempel på uppställningen av analyspunkterna.

Tabell B2 Exempel på analyspunkter uppställda med svar.

Related documents