Indikator Beskrivning
U.S. Department of Energy (2014): Evaluating Realized Impacts of DOE/EERE R&D Programs – Standard Impact Evaluation Method
Patentciteringar
(frekvens) Frekvens för i vilken utsträckning andra organisationer refererar till tidigare patent som kan härledas till offentlig finansiering. Innefattar hur ofta patentet citeras av framstående innovatörer i industrisektorn i fråga (backward linkages), vilket indikerar vad som har påverkat framtagandet av patentet i fråga. Innefattar även hur ofta patentet citeras efter att det publicerats (forward linkages). Ett sätt att sammanställa denna typ av kopplingar är genom så kallade ”patentciteringsträd” som visar hur flera patent och/eller publikationer hänger samman.
Rankning av antal
citeringar Rankning av hur ofta exempelvis Energimyndighetens patent citeras i förhållande till andra organisationer.
Kopplingar till andra teknologier, industrier och organisationer
Frekvens för i vilken utsträckning exempelvis Energimyndighetens patent påverkar teknologier, industrier och organisationer utanför sitt eget teknik-område. Indikerar grad av kunskapsöverföring.
Frekvens för patents citeringar av publikationer
Mäter frekvensen för patents citeringar av exempelvis Energimyndighetens publikationer. Indikerat vilka av dessa som är särskilt betydelsefulla för innovation.
OECD, Measuring Patent Quality – Indicators of technological economic value, OECD Science, Technology and Industry Working Papers 2013/03
Antal citeringar av tidigare patent/forskning per patent (backward citations)
Mäter grad av nyskapande/innovation för en uppfinning samt kunskaps-överföring genom att studera vilka tidigare patent och artiklar som patenten bygger på. Genom att aggregera data över citeringar för en viss teknologi, bransch eller land finns det även möjlighet att dra slutsatser kring hur innovationsprocessen går till. Citeringar av andra patent samt annan litteratur har visat sig vara positivt korrelerat med värdet av ett patent.
Antal citeringar av patentet (forward citations)
Mäter vilken betydelse patentet har för utveckling av nya teknologier. Mäts antingen fem eller sju år efter publiceringsdatum. Detta gör att det tar längre tid innan denna indikator går att följa upp.
Patentets tekniska bredd
(patent scope) Indikerar patentets tekniska och ekonomiska värde, där ett patent med stor teknisk bredd ofta värderas högre av företag. Baseras på de IPC-klasser på fyrsiffernivå som patentet tilldelats, exempelvis F02D.79
Antal dagar innan beviljande av patent (grant lag)
Mäter tidsperioden (antal dagar) mellan ansökningsdatum och beviljande-datum för patentet. Studier har visat att det finns ett negativt samband mellan värdet av patentet och antalet dagar till dess att patentet beviljat, och kan därmed vara en indikator på patentets värde.
Patentets tekniska
anspråk (claims) Mäter omfattningen och antalet tekniska anspråk som patentet består av, vilket indikerar bredden av de tekniska uppfinningarna som skyddas av patentet. Avgiften för patentet bestäms ofta av antalet tekniska anspråk som patentet består av, och indikerar därigenom patentets ekonomiska värde, där ett mer omfattande patent också har en högre avgift. Beror i stor utsträckning på olika patentkontors regelverk, vilket kan innebära utmaningar när data från olika källor används.
79 The Economics and Econometrics of Innovation (2000) edited by David Encaoua, Bronwyn H. Hall, François Laisney, Jacques Mairesse, s. 210-211
Antoine Dechezleprêtre, Matthieu Glachant, Ivan Hascic, Nick Johnstone, Yann Ménière (2010): Invention and transfer of climate change mitigation technologies on a global scale: a study drawing on patent data samt Antoine Dechezleprêtre (2009): Invention and International Diffusion of Climate Change Mitigation Technologies: An Empirical Approach
Antal patentfamiljer Mäter antalet patent uppfunna i land 0 sökta i land i som en indikator på antalet innovationer överförda från land 0 till land i. Mäter marknadsdriven teknologiöverföring. En patentfamilj definieras som patent med samma teknikinnehåll som är sökta i olika länder.
Antal citeringar av den
patenterade uppfinningen Mäter antalet citeringar av den patenterade uppfinningen från land 0 som återfinns i nya patent i land i. Mäter kunskapsöverföring.
Övriga indikatorer Patent inom
samhällsutmaningar Indikerar om uppfinningen är inom CPC-klasser som kategoriserats som samhällsutmaningar av Energimyndigheten. Inkluderar CPC-klasserna Y02B10/00., Y02B20/00., Y02B30/00., Y02B40/00., Y02B50/00., Y02B60/00., Y02B70/00., Y02B80/00, Y02B90/00., Y02C10/00., Y02C20/00., Y02E10/00., Y02E20/00., Y02E30/00., Y02E40/00., Y02E50/00., Y02E60/00., Y02E70/00., Y02T10/00., Y02T30/00., Y02T50/00., Y02T70/00., Y02T90/00., Y02W10/00., Y02W30/00., Y02W90/00., Y04S, Y04S10/00., Y04S20/00., Y04S30/00., Y04S40/00. och Y04S50/00.
5 Effektanalyser förutsätter mer information i data
5.1 Sammanfattning
Det är inte möjligt att genomföra en utvärdering av effekten av Energimyndighetens stöd till energieffektiviserande FoU-verksamhet i företag med befintliga dataunderlag. För att möjliggöra framtida studier behöver Energimyndigheten förändra vilken data som samlas in och rapportera in dessa till Tillväxtanalys.
Energimyndigheten administrerar ett program för forskning och innovation på energi-området. Verksamheten syftar, tillsammans med andra energipolitiska insatser, till att nå klimat- och energimål genom att främja näringslivets förmåga att utveckla ny teknik för att förbättra existerande produkter och tjänster och att introducera nya. Uppföljning och utvärdering av verksamheten sker regelbundet en gång per mandatperiod. Mellan 2003 och 2014 betalades sammanlagt 4 346 miljoner kronor ut till 1 438 olika projekt inom myndig-hetens ramanslag för energiforskning.
Stöd inom detta anslag kan bland annat sökas för att finansiera insatser som syftar till att göra företagens processer mer energieffektiva. Vi väljer att kalla sådana insatser ”intern energieffektiviserande processutveckling” i resten av denna rapport. Föremålet med denna studie är att avgöra om det är möjligt att utvärdera om detta stöd bidrar till att öka energi-effektiviteten i mottagarföretag.
Med hjälp av ekonometriska metoder är det möjligt att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förändringar i mottagarföretagens energianvändning och stöd till energieffektivisering. Data för att genomföra en sådan studie hämtas från två av Tillväxtanalys databaser: mikrodatabas över statligt stöd till näringslivet (MISS) och Individ- och företagsdatabas (IFDB).
Med hjälp av befintliga data är det dock inte möjligt att undersöka om det finns en korrelation mellan utbetalt stöd och energieffektivisering.
Detta beror på att MISS inte innehåller tillräckligt med information om vilka stödutbetal-ningar som har gått till intern energieffektiviserande processutveckling. Detta beror i sin tur på två saker:
1. Energimyndigheten rapporterar inte in tillräckligt med data till MISS för att kunna genomföra en sådan studie; vilket till stor del beror på att…
2. …dessa data inte existerar. Energimyndigheten klassificerar inte projekt baserat på huruvida de används till intern energieffektiviserande processutveckling.
För att möjliggöra en kvantitativ utvärdering av Energimyndighetens stödinsatser hade myndigheten behövt komplettera sin datainsamling med uppgifter om huruvida stödet används till intern processutveckling.
För att möjliggöra framtida kvantitativa utvärderingar av Energimyndighetens FoU-stöd med avseende på intern energieffektiviserande processutveckling rekommenderar vi att Energimyndigheten bör:
1. Undersöka om man för de projekt som finns i projektdatabasen nu kan identifiera de företag som har mottagit stöd för intern energieffektiv processutveckling kan identifieras;
2. I framtiden samla in information som ger svar på om stöd gått till projekt där företag som har mottagit stöd för intern energieffektiv processutveckling kan identifieras; och 3. Rapportera in dessa data till MISS.