3.1
Källor
Som underlag för denna rapport används främst information från de regionala
kompetensplattformarna och i viss mån även information hämtad ur Arbetsförmedlingens (Af) länsprognoser. Ansvariga för de regionala kompetensplattformarna har ombetts bedöma vilket behov som finns av utbildningsplatser på 3–5 års sikt inom yrkeshögskolan inom respektive län/region. Bedömningen har gjorts med hänsyn tagen till redan beviljade utbildningsplatser.
Af:s länsprognoser används endast i begränsad omfattning av flera olika skäl.
Tidshorisonten för dem är ett år, medan denna rapport sträcker sig 3–5 år fram i tiden. Af:s prognoser ringar heller inte in behovet av just yrkeshögskoleutbildningar och därför blir det svårt att dra tydliga slutsatser av det materialet. I de fall vi valt att använda uppgifter från Af:s länsprognoser handlar det i många fall mer om den regionala utvecklingen än om behovet av enskilda yrkesroller.
3.1.1
Regionala kompetensplattformar
Sedan år 2010 har aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen ett regeringsuppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller
kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt.Det övergripande syftet är att stärka förutsättningarna för en god kompetensförsörjning och bidra till en hållbar nationell och regional tillväxt.
De regionala kompetensplattformarna har också i uppdrag att samråda och föra dialog med statliga myndigheter inom kompetensförsörjningsområdet. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har sedan uppdragets tillkomst utvecklat ett samarbete med landets 21 företrädare för de regionala kompetensplattformarna. De är en viktig källa till kunskap för myndigheten om utvecklingen i länen och om arbetslivets efterfrågan på kompetens på yrkeshögskolenivå.
De regionala kompetensplattformarna ska bidra till:
ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet,
samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet,
ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering,
ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar.
(hämtat från Regeringskansliets hemsida)
Kompetensplattformarna utvecklas och utformas efter respektive läns förutsättningar och prioriteringar. Genom kompetensplattformarnas arbete och struktur, sätts utbildnings- och
kompetensförsörjningsfrågorna i ett regionalt sammanhang och fokus. Samverkan stärks inom – och i en del fall också mellan – länen och kopplingen mellan regional och nationell nivå tydliggörs. Information och kunskap om regionernas behov samlas och förmedlas, vilket i sin tur kan fungera som beslutsunderlag gällande regionala utvecklingsstrategier, utbildningsplanering och specifika utvecklingsområden. Sammantaget kan
förutsättningarna för en god kompetensförsörjning stärkas genom
kompetensplattformarnas arbete och därigenom kan de också bidra till en hållbar regional och nationell tillväxt.
3.1.2
Statistikkällor
Den statistik som presenteras i rapporten är hämtad från Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och Statistiska centralbyrån (SCB).
Befolkningsuppgifterna hämtas från SCB. De senaste uppgifterna gäller år 2013.369
Pendlingsstatistiken hämtas också från SCB. De senaste uppgifterna inom det området gäller 2012.370
Sysselsättningsstatistiken hämtas även den från SCB. Källan är den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS)371. De senaste uppgifterna där gäller år 2012. I denna rapport har vi utgått från förvärvsarbetande 16 år och äldre, dagbefolkning.
Näringsgrenarna som presenteras i diagrammen är enligt standarden för svensk näringsgrensindelning (SNI 2007)372.
Uppgifterna om antal platser inom olika utbildningsområden i yrkeshögskolan hämtas från MYH. Antal platser avser beviljade platser med avslut 2014 och framåt. Underlaget hämtades juli 2014.
3.2
Tillvägagångssätt
Följande frågor ställdes till ansvariga för de regionala kompetensplattformarna: 1. Vad händer i er region, exempelvis särskilda satsningar eller händelser som skulle kunna påverka utvecklingen i regionen positivt och/eller negativt, som innebär att efterfrågan på kvalificerad arbetskraft skulle kunna förändras i vissa
369 http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/159277/ 370http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och- arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23020/ 371 http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__AM__AM0207__AM0207K/DagSNI07KonK/?rxid= 28c329c7-5587-4169-9a36-0733356266ad 372 http://scb.se/sv_/Dokumentation/Klassifikationer-och-standarder/SNI-2007-ny-svensk- naringsgrensindelning-/
branscher/yrkesområden/yrken på 3–5 års sikt? Ange vilka branscher/yrkesområden/yrken som kan påverkas. Källor:
2. Hur bedömer ni att det redan beviljade utbildningsutbudet tillgodoser den efterfrågan som finns på utbildade inom yrkeshögskolan i er region de närmaste 3–5 åren? Som stöd för detta finns i bifogad excelfil utbildningsutbudet med koppling till kommun, län och FA- region.
Källor:
Med hjälp av svaren på ovanstående frågor jobbade vi fram nya texter som sedan sändes på remiss till ansvariga för de regionala kompetensplattformarna. Under arbetets gång hade ett antal andra frågor utkristalliserats som vi också bad regionerna besvara vid samma remisstillfälle. Efter remissrundan justerades texterna utifrån de synpunkter och svar som kommit in. Därefter fick samma personer möjlighet att inkomma med ytterligare synpunkter på de slutgiltiga texterna.
3.3
Utbildningsområden inom yrkeshögskolan
Yrkeshögskoleutbildningarna delas in i 16 utbildningsområden. Utbildningsområdena omfattar en mängd olika inriktningar – totalt finns utbildningsinriktningar mot cirka 250 yrkesroller.
Svensk utbildningsnomenklatur (SUN2000) är en klassificering av utbildningar som SCB ansvarar för. Den är en standard för klassificering av enskilda utbildningar samtidigt som den utgör ett system för aggregering av utbildningar till större grupper. Varje
utbildningsinriktning grupperas efter SUN-kod, vilken finns på fyra nivåer. Den mest aggregerade nivån är en position (en siffra). Den mest detaljerade nivån är fyra positioner (tre siffor och en bokstav). Myndigheten för yrkeshögskolan grupperar alla utbildningar inom yrkeshögskolan efter 16 utbildningsområden. Grupperingen är gjord med
utgångspunkt efter SUN-inriktning, framförallt på två positioner men även på tre positioner.
Utbildningsområde inom YH och KY SUN-inriktning
Data/IT 48 Data
Ekonomi, administration och försäljning 34 Företagsekonomi, handel och administration
Friskvård och kroppsvård 813 Idrott och friskvård
815 Hår- och skönhetsvård
Hotell, restaurang och turism 811 Hotell, restaurang och storhushåll 812 Turism, resor och fritid
Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 72 Hälso- och sjukvård 76 Socialt arbete och omsorg Journalistik och information 32 Journalistik och information
Juridik 38 Juridik och rättsvetenskap
Kultur, media och design 21 Konst och media
Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 64 Djursjukvård
Miljövård och miljöskydd 85 Miljövård och miljöskydd
Pedagogik och undervisning 14 Pedagogik och lärarutbildning Samhällsbyggnad och byggteknik 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik
Säkerhetstjänster 86 Säkerhetstjänster
Teknik och tillverkning 52 Teknik och teknisk industri
54 Material och tillverkning
Transporttjänster 84 Transporttjänster
Övrigt 814 Hushållstjänster och lokalvård