Trycksårskategorier
Kategori 1: Rodnad på huden som inte bleknar vid tryck
Hel hud med rodnad på ett avgränsat område som inte bleknar vid tryck. Ofta över benutskott.
På mörkt pigmenterad hy kan rodnaden vara svårare att identifiera. En avvikande färg, kallare hud, värmeökning, smärta, hårdhet eller mjukhet på huden jämfört med
omkringliggande hud kan vara tecken på ett trycksår kategori I.
Ett trycksår i kategori I innebär att patienten kan vara i riskzonen för att utveckla ett svårare/djupare trycksår.
Såret kan läka av sig självt när trycket upphör.
Kategori 2: Delhudsskada
En blodfylld eller serumfylld, intakt eller sprucken blåsa.
Ett ytigt, blankt eller torrt, öppet sår med rosaröd sårbädd som saknar fibrinbeläggning och ytligt hämatom.
Skall inte förväxlas med inkontinensrelaterad dermatit, sår orsakade av häfta, andra ytliga hudskador eller hudflikar.
Kan läka spontant om trycket upphör.
Kategori 3: Fullhudskada
Djupet på ett trycksår i kategori III kan variera beroende på lokalisation. På områden som saknar subcutan fettvävnad såsom öron, bakhuvud och malleoler kan kategori III sår förekomma utan större djup medan områden som har mycket subcutan fettvävnad kan få mycket djupa sår.
Fullhudskada med synligt subcutant fett, eventuellt med fibrinbeläggning.
Underminerad omgivande hud och/eller fistlar förekommer.
Ben, senor eller muskler är inte synliga.
Kategori 4: Djup fullhudskada
Sår som involverar sena, muskel, stödjevävnad (fascia, sena, ledkapsel) och/eller ben.
Osteomyelit, osteit och sepsis kan uppstå av detta. På områden med liten subcutan fettvävnad kan såren vara ytliga.
Fibrin eller nekros kan synas.
Underminering av omgivande hud och fistlar är vanligt förekommande.
Ben, senor eller muskler är blottade, synliga och palpabla.
Sår som är okategoriserbart
Sår med okänt djup som tacks av död hudmassa (gul, ljusbrun, grå, grön eller brun) eller sårskorpa (beige, brun eller svart).
Kategorin på såret kan inte fastställas innan tillräckligt mycket död hud/sårskorpor avlägstnats.
Stabil och torr vävnad som är intakt utan rodnad eller blåsbildning kan vara kroppens egna försvar på exempelvis hälar och skall därför inte tas bort.
Misstänkt djup vävnadsskada
Missfärgad men intakt hud med lila eller rödbruna områden som kan komma av skador på underliggande vävnade efter tryck eller skjuv.
Området runt omkring kan vara ömt, smärtande och skilja i mjukhet och temperatur från övriga huden.
En djup vävnadsskada av denna typ kan vara svår att identifiera hos individer med mörk hudfärg.
Sårutvecklingen kan gå snabbt trots optimala sårläkningsförhållanden.
(EPUAP-NPUAP-PPPIA, 2014)
Bilaga 2
Forskningspersonsinformation vid punktprevalensmätning trycksår
Undersökning av trycksår - Information till patient och/eller närstående.
Som en del i vårt kvalitetsarbete, kommer vi under vecka 10 att medverka i en nationell trycksårsundersökning. Vår målsättning är att vi ska undersöka hur många patienter som har trycksår vid den aktuella tidpunkten, hur många patienter som befinner sig i riskzonen för att få trycksår och vilka förbyggande åtgärder som gjorts.
Varför görs trycksårsundersökningen?
För att snabbt identifiera de patienter som befinner sig i riskzonen för att utveckla trycksår, är det mycket viktigt att vården har rutiner för identifieringen av dessa patienter. Detta görs för att inte någon ska få trycksår i samband med vård och att de sår som redan finns ska tas om hand på ett bra sätt.
Hur går undersökningen till?
En sjuksköterska och en undersköterska kommer att be dig att få titta på vissa tyckutsatta ställen på kroppen där tryckskador kan uppstå. Dessa ställen är skulderbladen, korsrygg, höftben, hälar, anklar, armbågar, bakhuvud och öron. De kommer även att ställa några frågor om ditt hälsotillstånd. Undersökningen tar några minuter. Om du inte vill delta i
undersökningen har du full rätt att tacka nej. Ditt beslut kommer inte att påverka din vård eller ditt omhändertagande. Om du har funderingar kring undersökningen, fråga gärna en
sjuksköterska på din avdelning.
Uppgifter som registreras.
För att utveckla och göra vården säker vad gäller trycksår och tryckskador kommer uppgifter om dina trycksår och din risk för att utveckla trycksår samt uppgifter om ditt personnummer att registreras på ett pappersprotokoll. Dina uppgifter kommer att föras in i en nationell databas och där kommer endast ditt födelseår att registreras. Informationen som registreras i databasen kan kopplas till pappersprotokollet så länge protokollet finns kvar. Protokollet kommer att sparas tills resultaten har analyserats vilket sker inom tio veckor.
Sekretess
Dina uppgifter skyddas av hälso- och sjukvårdssekretessen 25 kap. 1 § i Offentlighets- och sekretesslagen. Enligt 26 § i personuppgiftslagen (PuL) har du som patient möjlighet att få information av ett så kallat registerutdrag.
Ansvarig för behandling av personuppgifterna är Graciela Carlsson.
För mer information om personuppgiftsbehandling kontakta Lena Uttman.
Bilaga 3
39
Bilaga 4
Inmatning av data efter PPM protokoll
Variabel Dikotoma data Nominaldata
Sjukhus Länssjukhus 1 alt.
Länssjukhus 2
Kön Kvinna alt Man
Ålder ≥18-≤60 år, ≥61-≤69 år,
≥70-≤79 år, ≥80 år.
Riskpoäng (summa modifierad Nortonskala)
7-28 poäng Inlagd på sjukhus <24h Ja/nej
Patientens trycksår dokumenterade inom 24 h
Ja/nej Riskbedömning dokumenterad inom 24
h
Ja/nej Hudbedömning dokumenterad inom 24 h
efter inskrivning på avdelning
Ja/nej Tryckavlastande madrass Ja/nej Tryckavlastande dyna i stol Ja/nej
Lägesändring i säng Ja/nej, intervall Lägesändring i stol Ja/nej, intervall
Hälavlastning Ja/nej
Glidlakan Ja/nej
Annan utrustning Ja/nej
Trycksår Ja/nej
Lokalisation av det allvarligaste trycksåret
Sakrum, häl, fötter, höft, sittbensknöl/ar, öra, annat.
Förekomst av Kategori I trycksår Ja/nej Förekomst av Kategori II trycksår Ja/nej Förekomst av Kategori III trycksår Ja/nej Förekomst av Kategori IV trycksår Ja/nej
40 REFERENSLISTA
Anthony, D., Rafter, L., Reynolds, T., & Aljezawi, M. (2011). An evaluation of serum albumin and the sub-scores of the Waterlow score in pressure ulcer risk assessment.
Journal Of Tissue Viability. 20(3), 89-99. doi:10.1016/j.jtv.2011.04.001
Beeckman, D., Schoonhoven, L., Verhaeghe, S., Heyneman, A., & Defloor, T. (2009).
Prevention and treatment of incontinence‐associated dermatitis: literature review. Journal of advanced nursing, 65(6), 1141-1154.
Beeckman, D., Van Lancker, A., Van Hecke, A., & Verhaeghe, S. (2014). A Systematic Review and Meta‐Analysis of Incontinence‐Associated Dermatitis, Incontinence, and Moisture as Risk Factors for Pressure Ulcer Development. Research in nursing & health, 37(3), 204-218.
Bergstrand, S. (2014). Preventing pressure ulcers by assessment of the microcirculation in tissue exposed to pressure. Linköping University Medical Dissertations No. 1407. ISSN 1100-6013 ; 109. Linköping University Electronic Press. Hämtad 141216 från
http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=3001&pid=diva2%3A278058&c=4&searchType=SIM PLE&language=sv&query=Bergstrand&af=[]&aq=[[]]&aq2=[[]]&aqe=[]&noOfRows=50
&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all&jfwid=3001
Beaglehole, R., Bonita, R. & Kjellstrom, T. (1993). Measuring health and disease. Basic Epidemiology. Geneva: World Health Organisation.
Bennett, G., Dealey, C., & Possnett, J. (2004). The cost of pressure ulcer in the UK.
Age Ageing, 33(3), 230-235.
Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M.
Henricsson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 115-126). Lund: Studentlitteratur.
Björstad, Å., & Forsmark, A. (2012). Trycksår i Sverige–kunskapsöversikt och beräkning av kostnader för slutenvården.
Bååth, C., Idvall, E., Gunningberg, L., & Hommel, A. (2014). Pressure‐reducing interventions among persons
with pressure ulcers: results from the first three national pressure ulcer prevalence surveys in Sweden. Journal of evaluation in clinical practice, 20(1), 58-65.
Chow, O., & Barbul, A. (2014). Immunonutrition: Role in Wound Healing and Tissue Regeneration. Advances in wound care, 3(1), 46-53.
Coleman, S., Gorecki, C., Nelson, E., Closs, S., Defloor, T., Halfens, R., & ... Nixon, J.
(2013). Patient risk factors for pressure ulcer development: Systematic review.
International Journal Of Nursing Studies. 50(7), 974-1003.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2012.11.019
Cullum, N., Deeks, J., Sheldon, T. A., Song, F., & Fletcher, A. W. (2000). Beds, mattresses and cushions for pressure sore prevention and treatment. The Cochrane Library.
41
Damschroder, L. J., Aron, D. C., Keith, R. E., Kirsh, S. R., Alexander, J. A., & Lowery, J. C.
(2009). Fostering implementation of health services research findings into practice: a consolidated framework for advancing implementation science. Implementation Science : IS, 4, 50. doi:10.1186/1748-5908-4-50
Defloor, T., De Bacquer, D., & Grypdonck, M. (2005). The effect of various combinations of turning and pressure reducing devices on the incidence of pressure ulcers. International Journal of Nursing Studies, 42(1), 37-46
Despins, L.A., Scott-Cawiezell, J., & Rouder, J-N. (2010). Detection of patient risk by nurses: a theoretical framework. Journal of Advanced Nursing. 66(2):465-74. doi:
10.1111/j.1365-2648.2009.05215.x.
Drummond, M., Sculper, M., Taorrance, G., O´Brien, B., & Stoddart, G. (2005). Methods for the economic
evaluation of health care programmes. 3rd edition. New York: Oxford University press.
Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2000). VIPS-boken. Vårdförbundet SHSTF FOU 2000:48: Stockholm.
Ek, A-C. & Lindgren, M. (1997). Boken om trycksår- en kunskapssammanställning.
Stockholm: Socialstyrelsen.
EPUAP (2009). SCALE; Skin Changes at Life´s End. Final consensus statement. Hämtad 150205 från http://www.epuap.org/wp-content/uploads/2012/07/SCALE-Final-Version-2009.pdf
EPUAP-NPUAP-PPPIA (2014). International Pressure Ulcer Guidelines. Prevention and Treatment of
Pressure Ulcers: Quick Reference Guide . Hämtad 140918 från http://www.epuap.org/wp-
content/uploads/2010/10/NPUAP-EPUAP-PPPIA-Quick-Reference-Guide-2014-DIGITAL.pdf
Gorecki, C., Brown, J., Nelson, E., Briggs, M., Schoonhoven, L., Dealey, C., & ... Nixon, J.
(2009). Impact of pressure ulcers on quality of life in older patients: a systematic review.
Journal of The American Geriatrics Society, 57(7), 1175-1183. doi:10.1111/j.1532-5415.2009.02307.x
Greenhalgh, T., Robert, G., Macfarlane, F., Bate, P., & Kyriakidou, O. (2004). Diffusion of innovations in service organizations: systematic review and recommendations. Milbank Quarterly, 82(4), 581-629.
Grimshaw, J., & Grol, R. (2003). From best evidence to best practice: effective
implementation of change in patients' care. The Lancet. Volume 362, No. 9391, p1225–
1230. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(03)14546-1
42
Gunningberg, L., Brundin, L. & Idvall, E. (2010). Nurse Managers´ prerequisite for nursing development: a survey on pressure ulcers and contextual factors in hospital organizations.
Journal of Nursing Management. 18(6):757-66
Gunningberg, L., Donaldson, N., Aydin, C., & Idvall, E. (2012). Exploring variation in pressure ulcer prevalence in Sweden and the USA: benchmarking in action. Journal of evaluation in clinical practice, 18(4), 904-910.
Gunningberg, L., Hommel, A., Bååth, C., & Idvall, E. (2013). The first national pressure ulcer prevalence
survey in county council and municipality settings in Sweden. Journal of evaluation in clinical practice, 19(5), 862-867.
Health Council of the Netherlands. (1999). PressureUlcers. The Hague: Health Council of the Netherlands. Publication 1999/23.
Jönsson, L. & Olsson, A. (1997). Decubitusprevention i teori och praktik – en undersökning strukturerad med hjälp av VIPS-modellen. Vård i Norden, 4(17), 36-41.
Källman, U., & Suserud, B. O. (2009). Knowledge, attitudes and practice among nursing staff concerning pressure ulcer prevention and treatment–a survey in a Swedish healthcare setting. Scandinavian journal of caring sciences, 23(2), 334-341.
Landstinget i Jönköpings län. (2006). Synliggöra ekonomiska kosekvenser av förbättringsarbeten. Hämtad 140922 från
http://www.lj.se/info_files/infosida34857/utvecklingskraft_20060518_presentation_nymall .pdf
Lindgren, M., Unosson, M., Krantz, A., & Ek, A. (2005). Pressure ulcer risk factors in patients undergoing surgery. Journal Of Advanced Nursing. 50(6), 605-612.
doi:10.1111/j.1365-2648.2005.03441.x
Lindholm, C. (2013). Modifierad Nortonskala [trycksår]. Hämtad 150508 från http://www.vardhandboken.se/texter/trycksar/modifierad-nortonskala/
Lindholm, C. (2003). Sår. Lund: Studentlitteratur.
Malmqvist, J. (2004). SBU. Förklaringar av termer för utvärdering av medicinska metoder.
Hämtad 140923 från http://www.sbu.se/sv/Direktlankar-sidhuvud/Ordlista/
McInnes, E., Jammali-Blasi, A., Bell-Syer, S.E.M., Dumville, J.C., & Cullum N. (2011).
Support surfaces for pressure ulcer prevention. Cochrane Database of Systematic Reviews.
Issue 4. Art. No.: CD001735. DOI: 10.1002/14651858.CD001735.pub4.
Moore, Z.E.H., & Cowman, S. (2012). Repositioning for treating pressure ulcers. Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 9. Art. No.: CD006898. DOI:
10.1002/14651858.CD006898.pub3.
43
Moore Z.E.H., & Cowman S. (2014). Risk assessment tools for the prevention of pressure ulcers. Cochrane Database of Systematic Reviews. Issue 2. Art. No.: CD006471. DOI:
10.1002/14651858.CD006471.pub3.
Nilsson Kajermo, K., Boström, A.M., Thompson, D.S., Hutchinson, A.M., Estabrooks, C.A.,
& Wallin, L. (2010). The BARRIERS scale - the barriers to research utilization scale: A systematic review. Implementation Science 2010, 5:32 doi:10.1186/1748-5908-5-32 Parcorbo-Hidalgo P.L, Garcia-Fernandez F.P, Lopez-Medina I.M., & Alvarez-Nieto C. Risk
assessment scales for pressure ulcer prevention: a systematic review. Journal of Advanced Nursing. 2006;54(1):94-110
Peterson, M. J., Gravenstein, N., Schwab, W. K., van Oostrom, J. H., & Caruso, L. J. (2013).
Patient repositioning and pressure ulcer risk-Monitoring interface pressures of at-risk patients. Journal Of Rehabilitation Research & Development, 50(4), 477-488.
doi:10.1682/JRRD.2012.03.0040
Praktiskmedicin (2015). Hämtad 150116 från
http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/trycksar-2/
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. 9th ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Pohar, M., Blas, M., & Turk, S. (2004). Comparison of Logistic Regression and Linear Discriminant Analysis: A Simulation Study. Metodoloski zveski, Vol. 1, No. 1, 2004, 143-161.
Reddy, M., Gill, S., & Rochon, P.A. (2006). Preventing pressure ulcers: a systematic review. The Journal of the American Medical Association, 296(8), 974-84.
Russo CA, Steiner C, Spector W. (2008). HCUP Statistical Brief #64. Agency for Healthcare Research and Quality; Rockville, MD. Hämtad 150401 från
www.hcup-us.ahrq.gov/reports/statbriefs/sb64.pdf
Senior Alert. (2013). Senior alert. Hämtad 141007 från
http://plus.lj.se/infopage.jsf?childId=13450&nodeId=39305
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2009:400. Offentlighets- och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sibbald, R. G., Krasner, D. L., & Lutz, J. (2010). SCALE: Skin Changes at Life's End: Final Consensus Statement: October 1, 2009. Advances in skin & wound care, 23(5), 225-236.
Sveriges kommuner och landsting. (2008). Nationell satsning för ökad patientsäkerhet.
Stockholm: Ljungbergs tryckeri. Hämtad 150205 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-631-6.pdf
44
Sveriges kommuner och landsting. (2011). Trycksår- åtgärder för att förebygga. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Stockholm: Ljungbergs tryckeri. Hämtad 140926 från http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-633-0.pdf?issuusl=ignore
SoS-rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg. Prevention och behandling.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 150205 från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2000/2000-3-11
SOSFS 2005:12: Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården.
Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 140922 från www.sls.se/Global/cpd/SOSFS%202005_12.pdf
SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 141007 från
www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6-38.pdf
Socialstyrelsen (2015). Senior Alert -nationellt kvalitetsregister för förebyggande vård och omsorg. Hämtad 150415 från
http://www.socialstyrelsen.se/register/registerservice/nationellakvalitetsregister/senioralert nationelltkvalitets
Sohlberg, P., & Sohlberg, B-M. (2008). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö:
Liber förlag.
Stockholms Läns Landsting, SLL. (2010). Trycksår, prevention och behandling i Regionalt vårdprogram. Stockholm.
Sprigle, S., Sonenblum, S., & Conner-Kerr, T. (2013). MobilityRERC state of the science conference: individualizing pressure ulcer risk and prevention strategies. Disability &
Rehabilitation: Assistive Technology. 8(6), 454-461. doi:10.3109/17483107.2013.823574 Sving, E., Gunningberg, L., Högman, M., & Mamhidir, A. (2012). Registered nurses'
attention to and perceptions of pressure ulcer prevention in hospital settings. Journal Of Clinical Nursing, 21(9/10), 1293-1303. doi:10.1111/j.1365-2702.2011.04000.x
Sving, E., Idvall, E., Högberg, H., & Gunningberg, L. (2014). Factors contributing to evidence-based pressure ulcer prevention. A cross-sectional study. International Journal Of Nursing Studies, 51(5), 717-725. doi:10.1016/j.ijnurstu.2013.09.007
The American Heritage. (2007). Medical Dictionary. Hämtad 140922 från http://dictionary.reference.com/medical/
Thomas, D. R. (2014). Role of Nutrition in the Treatment and Prevention of Pressure Ulcers.
Nutrition in Clinical Practice, 29(4), 466-472.
Twersky, J., Montgomery, T., Sloane, R., Weiner, M., Doyle, S., Mathur, K., & ... Schmader, K. (2012). A Randomized, Controlled Study to Assess the Effect of Silk-like Textiles and High-absorbency Adult Incontinence Briefs on Pressure Ulcer Prevention. Ostomy Wound Management, 58(12), 18-24.
45
Vanderwee, K., Clark, M., Dealey, C., Gunningberg, L. & Defloor, T. (2007). Pressure ulcer prevalence in Europe: a pilot study. Journal of Evaluation in Clinical Practice. 13(2):227-35
Wann-Hansson, C., Hagell, P., & Willman, A. (2008). Risk factors and prevention among patients with hospital-acquired and pre-existing pressure ulcers in an acute care hospital.
Journal Of Clinical Nursing, 17(13), 1718-1727. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02286.x Wong, V. K., & Stotts, N. A. (2003). Physiology and prevention of heel ulcers: the state of
science. Journal of Wound Ostomy & Continence Nursing, 30(4), 191-198.
World Health Organisation (WHO). Humanitarian Health Action. Hämtad 140926 från http://www.who.int/hac/about/definitions/en/
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 140926 från
www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/