Bilagor - Hyreskostnad, förvaltning och produktion i harmoni

1 Borgbrantgruppen, B-gruppen 2 Statens bostadsfinansieringssystem 3 Hålltider för Wigralprojektet 4 Ordlista bygg 5 Hyresgästenkät, Wigral 1

6 Uppgifter om Wigral 1 och 2

7 Enkätundersökning, Wigral 2

Bilaga 1

Borgbrantgruppen, B-gruppen

Jan Borgbrant Borgbrant Resultat AB

Jan-Erik Simre AB Ängelholmshem

Åke Franzén AB Ängelholmshem

Tommy Lundh PEAB

Hans Lindberg PEAB

Ulf Leeman Leeman & Olsson

Rickard Pettersson Leeman & Olsson

Göran Persson Byggledaren i Engelholm AB

Pontus Möller Möller Arkitekt

Per Friis PEAB

Kjell Hansson MVB AB

Inbjudna till enstaka arbetsmöten:

Per-Ola Pershaf Länsarkitekt i Kristianstad Län

Sonny Modig AB Kristianstadsbyggen (f.d. Boverket)

Göran Eriksson Stångåstaden, (f.d. Halmstads Fastighets AB)

Fredrik Hansson Institutionen för Byggnadsekonomi, LTH

Rolf Malmqvist MVB AB

Inger Rundström Arbetsmarknadsinstitutet

Sven-Inge Larsson Arbetsförmedlingen

Christer Wikner Skandinaviska Kalkyldata AB

Bilaga 2

Statens bostadsfinansieringssystem

Den förändring som mest påtagligt förändrade de ekonomiska förutsätt-ningarna för Wigral 2, och även övrigt bostadsbyggandet i landet, initierades av staten genom ändrade subventionsregler. Subventionsreglerna har, sedan de infördes, ändrats flera gånger. 1987 uppgick statens kostnader för räntebidrag till 13,3 miljarder kronor och ökade fram till 1991 till 28 miljarder kronor. Den kraftiga kostnadsutvecklingen beror bl.a. på höga räntenivåer under denna period samt att produktionskostnaderna fördubblats realt under den senaste 20-årsperioden.

Historik

Den svenska staten har länge påverkat bostadsbyggandet i Sverige på olika sätt. Redan på 30-talet infördes subventioner. Vid denna tid granskades varje projektkalkyl individuellt. Efter hand, när antalet projekt ökade, uppkom behovet av ett förenklat bidragssystem. 1947 infördes ett schablonsystem med lånetak. Vid nybyggnad av flerbostadshus utbetalades ett belopp baserat på lägenhetsyta, utan hänsyn tagen till lägenheternas standard. Under 1964 infördes ett något förändrat bidragssystem, som utöver lägenhetsytan även beaktade inbyggda kvaliteter. Ett nytt bidragssystem presenterades 1967. Detta var ett räntelånesystem som utgick från en bestämd basränta. Fastighetsägaren betalade den fastställda basräntan och staten betalade, i form av ett räntelån, skillnaden mellan basräntan och marknadsräntan. Räntelånet lades till fastighetsägarens skuld som därför ökade tills basräntan, enligt en bestämd plan, översteg marknadsräntan. Enhetslån

Under 1975 infördes det bostadsfinansieringssystem som utan större förändringar kom att gälla fram till 1991. I detta bidragssystem lämnades ett statligt bostadslån på 22 - 30 procent av fastighetens totala låneunderlag. Staten garanterade en högsta räntekostnad och betalade mellanskillnaden till marknadsräntan. Den statliga bostadsbyggnadssubventionen, i även kallad räntebidrag, upphörde då den garanterade räntenivån nått samma nivå som gällande marknadsränta, efter en årlig uppräkning. Lånen amorterades av under 30 år, men till skillnad från räntelånen räknades inte skulden upp.

Bidragssystemet bestod av bottenlån, bostadslån, topplån och ränte-bidrag. Långivare till bottenlånet utgjordes av fastighetsinstitut och finansbolag medan Statens Bostadsfinansieringsbolag (SBAB) stod bakom de

statliga bostadslånen. Bostadslånen utgjorde mellan 25 - 30 procent av ett beräkningsunderlag som togs fram av Länsbostadsnämnderna.

I detta bidragssystem kunde räntebidrag betalas ut både för det statliga bostadslånet och bottenlånet. Räntebidraget utgjordes av skillnaden mellan en subventionsränta, vilken löpande fastställdes av Boverket, och den av staten garanterade räntan.

Förändrade villkor

De statliga bostadslånen har under de senaste årtionden varit mycket förmånliga. Hela 90 procent av de bostäder som byggdes under slutet av 80-talet har finansierats med statliga bostadslån. Detta har med tiden blivit en stor utgiftspost för den svenska staten. I den lågkonjunktur som Sverige gick in i början av 90-talet presenterades olika förslag att minska statens bostads-subventioner. Under 1991 beslutade riksdagen att upphöra med de statliga bostadslånen from första januari 1992. Statens Bostadsfinansieringsbolag kom nu att konkurrera med övriga bostadslåneinstitut och fanns samtidigt kvar för att administrera tidigare bostadslån.

Räntebidraget försvann inte i samband med de statliga bostadslånen men det genomgick vissa förändringar. Tidigare kopplingar mellan lån och bidrag slopades, vilket innebar att räntebidraget inte längre baserades på den faktiska finansieringen. Räntebidrag lämnades för 95 procent av det bidrags-underlag Länsbostadsnämnderna beräknade utifrån Boverkets regler.

Wigralprojektets första etapp kunde tillgodogöra sig de villkor som gällde under 1992.

Bostadsfinansieringen from -93

För bostadsprojekt som påbörjas under 1993 eller senare, vilket var fallet för Wigralprojektets andra etapp, har finansieringssystemet förändrats och de statliga bidragen har begränsats. Sättet att beräkna bidragsunderlaget, den sk schablonberäkningen, förenklades ytterligare och räntebidragen minskas successivt i snabbare takt än tidigare. Bidrag lämnas dock, precis som tidigare, oberoende av den faktiska belåningen.

Beräkningen av räntebidraget baseras på ett bidragsunderlag. Staten ger bidrag för varje lägenhet upp till 120 m2 BRAm enligt följande schablon-värden (se BRAm i bilaga 4):

BRAm (m2) Schablonbelopp (Kr) Summa (KR)

35 13 000 455 000

85 6 000 510 000

Bidragsunderlag 965 000

Det beräknade bidragsunderlaget (BU) multipliceras med en sub-ventionsränta (SubR)för att ge den schablonberäknade räntekostnaden (SRK) för fastigheten.

SRK = BU * SubR

Den aktuella subventionsräntan fastställs varje vecka av Boverket. Låntagaren måste låsa subventionsräntan inom 6 månader efter att lånet upprättats. Denna räntenivå gäller sedan under 5 år.

Räntebidraget utgör en successivt avtagande procentuell andel av den schablonberäknade räntekostnaden. Tabellen nedan visar de aktuella procentsatserna som gäller fram till år 2001.

Färdigställande år (Bidragsår) 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 1993 57 1994 53 52 1995 49 48 47 1996 45 44 43 42 1997 41 40 39 38 37 1998 37 36 35 34 33 32 1999 33 32 31 30 29 28 27 2000 29 28 27 26 25 25 25 2001 27 25 25 25 25 25 25 2002 25 25 25 25 25 25 25

Tabell 12. Räntebidragets andel (%) av räntekostnaderna för hyres- och bostadsrätter

Bilaga 3

Hålltider för Wigralprojektet

Tidpunkt Händelse

1990 Läderfabriken i kvarteret Näktergalen läggs ner (1858 - 1990) 1992 PEAB köper kvarteret Näktergalen

1993 Byggstart för Wigral 1

1993 juli Byggfelsförsäkringen träder i kraft 1995 januari Wigral 1 står färdigt för inflyttning

1995 AB Ängelholmshem får förfrågan om att gå in i Wigral 2

1995 oktober AB Ängelholmshem presenterar Wigral 2 vid Ängelholms näringslivsvecka 1995 november Byggstart för Wigral 2

1996 februari AB Ängelholmshem köper fastigheten

1996 Regeringen tillsätter Byggkostnadsdelegationen

1996 oktober Konferens: ”Byggandets roll i regional utveckling - samarbete för lägre byggkostnader”

1996 december Wigral 2 står färdigt för inflyttning

Bilaga 4

Ordlista bygg

Anslutningsavgifter

Kostnad för anslutning till gemensamma ledningsnät för vilka oftast kommunen är huvudman. De vanligaste anslutningsavgifterna betalas för VA-, el- och fjärrvärmeanslutning samt till gas.

Bidragsandel

Med utgångspunkt från när byggnationen påbörjas och till vilken kategori av hus projektet består i bestäms bidragsandelen. För hyres- och bostadsrättshus, för vilka nyproduktion påbörjas under 1995, är bidragsdelen 52 procent. Bidragsdelen minskar sedan för varje år.

Bidragsunderlag

Vid beräkning av den statliga bostadsbyggnadssubventionen som lämnas vid byggnation av bostäder utgår man ifrån ett bidragsunderlag. Bidraget beräknas utifrån schablonbelopp per m2 bruksarea. Schablonbeloppet är normalt 13 000 kr/m2 för de första 35 m2 och därefter 6 000 kr/m2 upp till och med 120 m2 BRA.

Bruksarea ovan mark (BRAm)

BRAm är en ytenhet som anger bruksarea för bostäder ovan mark, se total primär bruksarea. Till denna yta räknas alla uppvärmda utrymmen i fastigheten så som; lägenhet, förråd, utrymmen för värme och vatten, tvätt, sophantering, samvaro. Arean beräknas utifrån Svensk Standard Areor och volym för husbyggnader, SS 02 10 52.

Bruttoarea, (BTA)

Med bruttoarea avses area av mätvärda delar av våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdet angiven begränsning. I bruttoarea inräknas indragen mellanvåning eller liknande

med bjälklagets framkant som begränsning. I bruttoarea inräknas inte öppning i bjälklag vid indragen mellanvåning och dylikt, inte heller öppenarea. Arean beräknas utifrån Svensk Standard Areor och volym för husbyggnader, SS 02 10 52

Byggherre

Den som för egen räkning utför eller låter utföra mark-, byggnads-, installations-, rivnings- eller anläggningsarbeten. Byggherren kan antingen vara fysisk eller juridisk person.

Byggherrekostnader

Byggherrens kostnader för utredningar, projektering (beroende på entreprenadform), administrationskostnader, pantbrevskostnader, räntor under byggtiden, ev. tomträttsavgäld samt mervärdesskatt för kostnader i projektet.

CAD-CAM

Datoriserat projekterings-, konstruktions- och produktionshjälpmedel. D

Delad entreprenad

Denna entreprenadform innebär att byggherren uppdrar åt projektörer att utforma produkten, varefter arbetet delas upp på en huvudentreprenör samt i regel minst tre sidoentreprenörer. De olika entreprenörerna står var för sig i direkt avtalsförhållande till byggherren. Byggherren måste vid delad entreprenad samordna alla projektörer med huvud- och sidoentreprenörer. E

Entreprenad

Entreprenad innebär att ett företag åtar sig att enligt avtal utföra exempelvis byggnads- och anläggningsarbete. Den som åtar sig en entreprenad kallas entreprenör.

Entreprenadkostnad

Byggherrens ersättning till entreprenör för utfört arbete. Exploateringskostnad

Den kostnad som krävs för att göra råmark klar för bebyggelse. Exempelvis planläggningskostnader, gatubyggnation, del i kostnader för grönområde mm. Regleras ofta genom exploateringsavtal som sluts mellan kommun och

byggherre. G

Generalentreprenad

Denna entreprenadform innebär att projekteringen sker på samma sätt som vid delad entreprenad, men att en entreprenör svarar för hela arbetet inklusive arbetsplatsens organisation, och i förekommande fall skaffar underentreprenörer för de arbeten han själv utför. Om byggherren efter upphandling av en delad entreprenad sammanför entreprenörerna under en av dem, brukar man tala om samordnad generalentreprenad.

Hyresavgift

Hyresvärdens förvaltningsintäkter som skall täcka kapital-, drifts- och underhållskostnader samt ge ett täckningsbidrag. Hyresavgiften är som regel förhandlad med hyresgästföreningen.

Hyresavtal

Avtal varigenom hur eller del av hus upplåts till nyttjande mot vederlag för begränsad tid. Hyresavtal skall upprättas skriftligt om någon part begär det. I

Informationsteknologi baserad på hantering av datorer. K

Kvalitet

Alla sammantagna egenskaper som ger en produkt dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov.

Kvalitetsplan

Handling som anger särskilda kvalitetspåverkande åtgärder och deras ordningsföljd samt de resurser som skall användas.

Kvalitetssäkring

Alla planerade och systematiska åtgärder nödvändiga för att ge tillräcklig tilltro till att en produkt kommer att uppfylla givna krav på kvalitet.

Månadshyra

Fastighetens totala hyresnivå per år, uttryckt i kr/m2, multiplicerat med ytan (BOA) för respektive lägenhet, uppdelat på 12 månader.

Nominell ränta

Faktisk ränta. Justeras ej med hänsyn till prisförändringar. P

Produktivitet

Förhållandet mellan erhållet resultat och insatta resurser vid industriell produktion.

Produktivitetsmått

Ett mått på optimal effektivitet. R

Realränta

Den nominella (faktiska) räntan under en period, justerad med hänsyn till inträffade prisförändringar under samma period.

Ränta

Vinst eller avkastning som erhålls på kapital. Räntebidrag

En statlig subvention som utbetalas till fastighets ägaren = byggherren, med början efter det att byggnationen färdigställts. Räntebidraget = bidragsandel * bidragsunderlag * subventionsränta. Subventionsräntan som används i beräkningen är normalt den som gäller vid dagen för projektets färdig-ställande.

Subventionsränta

Subventionsräntan fastställs av Boverket varje fredag med utgångspunkt från räntan på de femåriga bostadsobligationerna.

Tomtkostnad

I denna kostnad ingår köpeskilling för råmark/tomtmark, ränta på köpe-skilling från förvärv till byggstart, eventuella rivningskostnader av befintliga byggnader, lagfartskostnader, eventuell fastighetsbildning.

Total bruttoarea (BTA)

Area av mätvärda delar av samtliga våningsplan begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida eller annan för mätvärdet angiven begränsning.

Total primär bruksarea (BRA)

All uppvärd (över 18 grader) yta ovan mark. Vid beräkning av bruksarean tillämpas mätregler enligt svensk standard SS 021052 och utgörs av mät-värda utrymmen innanför ytterväggarna. Yta under vägg mellan nyttjande-enheter räknas inte med.

Total primär bruksarea i lägenheter (BRA lgh = HYA)

Uthyrningsbar area i lägenheter. Beräknas på samma sätt som total primär bruksarea men omfattar endast lägenheterna.

Total produktionskostnad

Den totala produktionskostnaden utgörs av tomtkostnad, exploaterings-kostnad, anslutningsavgifter, entreprenadkostnad samt byggherrekostnad. Total produktionskostnad/m2 HYA

Total produktionskostnad per m2 uthyrningsbar area i lägenheterna. Totalentreprenad

Denna entreprenadform innebär att entreprenören, i förhållande till byggherren, tar hela ansvaret för projektet från projektering till färdig-ställande. Byggherren ställer krav på funktion, standard, utrymme och utseende, som entreprenören åtar sig att tillgodose inom viss tid och till överenskommet pris.

Värdekedja

Varje uppgift som görs måste ha en nytta. Material får inte ligga still. Värdetillväxt

Bilaga 5

Hyresgästenkät, Wigral 1

Denna bilaga innehåller den hyresgästenkät som riktades till de boende i Wigral 1. Enkäten redovisas i sin helhet och inleds med ett följebrev från AB Ängelholmshems VD, Jan Erik Simre. Hyresgästerna anger sin uppfattning om boendet i Wigral på en skala mellan 1 och 5, där 1 betyder dåligt och 5 bra. I tabellerna anges svarsfrekvensen för respektive fråga. Sist i bilagan finns en sammanställning av hyresgästernas skriftliga kommentarer.

Till hyresgäster i kvarteret Näktergalen 17

Vår fastighet, Näktergalen 17, har nu haft hyresgäster i cirka ett år. Vi hoppas att Ni trivs med Ert boende hos oss!

För att få lite mer vetskap om vad som är bra och vad som eventuellt inte är bra, har vi gjort en liten enkel enkät som vi önskar få besvarad av Er.

Detta för att kunna ta till vara erfarenheterna inför eventuell framtida vidareutbyggnad av Wigralområdet och givetvis också lyssna på de synpunkter Ni har om Ert boende.

Vill Ni framföra något utanför själva enkätfrågorna så skriv gärna ner det separat eller berätta det för Gunnel Gustafsson som sköter enkäten.

Med vänliga hälsningar AB Ängelholmshem

Trivsel

1 2 3 4 5

1 Läge och miljö 0 0 0 5 14

2 God arkitektur, byggnader och gårdsmiljö 0 0 2 5 12

3 Användbarhet av gården 0 2 4 5 7

4 Disponering av lägenhetsyta 0 0 4 4 11

5 Möblerbarhet 1 0 6 8 4

6 Äkta material, tegel puts etc. 0 0 5 6 8

7 Ljusa lägenheter och trapphus 0 2 2 2 13

8 Balkon/uteplats 1 1 0 7 7

9 Fransk balkong 0 0 0 0 3

10 Ljudreducering mellan lägenheterna 0 3 1 6 9

11 Störningar från trapphus, gård och gata 0 1 4 6 7

12 Gediget material, smidesräck i balkonger, träportar etc.

0 1 1 7 10

13 Hyresgästföreningen 1 0 5 4 2

Säkerhet och trygghet 1 2 3 4 5 1 Snö och halka 1 2 2 3 5 2 Ytterbelysning 0 0 2 4 13 3 Cykelförråd 0 1 3 4 11 4 Lägenhetsförråd 1 0 3 6 9 5 Lägenhetsdörr 0 1 1 6 11 6 Postdistribution 0 2 2 5 10

7 Utformning av trapphus och entré 0 0 1 3 10

8 Hiss och hisslarm 0 0 2 4 4

9 Portlås / porttelefon 0 0 2 5 5

10 Separat barnvagnsrum 2 0 1 0 1

11 Trapphusbelysning 0 2 1 1 10

Miljö - Hälsa

1 2 3 4 5

1 Återvinning, produktionsavfall 2 0 3 7 5

2 Källsortering av hushållsavfall 2 0 5 6 6

3 Allergireaktioner av byggmaterial 0 0 1 4 8

4 Fukt och mögelrisker 1 0 3 4 3

5 Elinstallationer 1 1 0 5 10

6 Hygienutrymmen 0 0 3 6 8

7 Ventilation 2 0 5 6 5

8 Trappor / trapphus 1 2 2 7 6

9 Tvättstugor 0 1 2 6 10

Kommentarer från boende i Wigral 1

• Önskemål om cykelställ i cykelförråd för att bättre utnyttja platsen

• Dörren till lägenhetsförråd stänger ej av sig själv (tillhåll för obehöriga)

• Lägenhetsförråden borde vara anpassade efter lägenheternas storlek

• För få (eller för små) sopbehållare

• Önskemål om att få tak över ”sopgården”, ingen vacker syn att titta på för

dem som bor högst upp. Speciellt inte när tunnorna är överfyllda

• Förslag att uppföra plats för kompostering av hushållsavfall

• Ventilation i takfönster (vindslägenhet) ej tillfredsställande, ej uppvärmd

luft som kommer ut i lägenheten

• Termostaterna plomberade vid 6-7 grader, varför?

• För få tvättstugor, svårt att få tvättid

• Svårt att sätta upp saker på väggarna, luftfickor?

• Missfärgningar på platsmattorna efter egna mattor, t.ex. dörrmatta och

köksmatta

• Mörkt i vardagsrum, större fönster kanske (i lägenhet mot ån)

• Dåligt fall på balkonggolvet, vattnet rinner ej ner i de allt för små hålen.

Sen stänker det ner på nästa balkong eller altan när det rinner ut från ”röret”

• Köksfläkten tar matoset dåligt, brummande ljud från ventilationen som

ibland kan vara besvärande

• Önskemål om skärmtak över lägenhetsdörr för dem som bor i loftgångar,

speciellt överst

• Orienteringstavla över området saknas

• Trångt på gården, ett hus mindre hade gett en trivsammare gårdsmiljö

• En klädkammare istället för två toaletter

• ”Liggande” postboxar i trapphusen är bättre än ”stående”. Posten ramlar

ut i de ”stående” när man öppnar luckan

• Enligt lägenhetsritningen skulle man kunna få in en dubbelsäng i lilla

sovrummet (1 ? planlägenhet) men tyvärr saknas det 10 cm. Hyresgästen hade tänkt använda stora sovrummet till TV-rum

• För få garderober

• Kunde varit en spalje som avdelade kök och vardagsrum i de lägenheter

som har öppen planlösning, för att kunna möblera bättre.

• Önskemål om duschkabin

• Av brandsäkerhetsskäl borde det sitta fast en nyckel på insidan av

lägen-hetsdörren

• Balkongräcket sitter dåligt fast i fasaden

• Trottoarkanten vid infarten till carportarna är väldigt hög

• Saknas skylt som talar om att det är förhyrda carportar

• Borde funnits en in och utgång mot gården för de hyresgäster som har sin

port mot Storgatan för att slippa att behöva gå ut på densamma med sina sopor och tvättunnor för att komma in på gården

• Dåligt att skåpet med automatsäkringar sitter på den enda väggen som man kan ha en bokhylla. Det hade varit enkelt att sätta den på mot-svarande sida som är i hallen

• Saknas fönsterbräda i kök.

• Bra att slippa gå ner i källare till cykelförråd och tvättstugor

• Ljudnivån mellan lägenheterna är mycket bra

• Fina färger på husen

Bilaga 6

Uppgifter om Wigral 1 och 2

Wigral 1 Wigral 2

Entreprenadkostnad 57 925 000 53 840 000

Byggherrekostnad 29 918 000 24 974 000

Byggherrekostnad inkl bidrag 29 918 000 17 546 000

Administration - 1 303 000

Anslutningsavgifter, VA 773 000 124 000

Anslutningsavgifter, El 76 000 190 000

Anslutningsavgifter, Fjärrvärme 944 000 870 000

Bygglov och byggfelsförsäkring - 791 000

Ränte- och kreditivkostnad Ca 3 000 000 1 441 000

Tomt 7 500 000 8 500 000

Moms - 11 755 000

Investeringsbidrag 0 7 428 000

Total produktionskostnad 87 842 000 78 814 000 Total produktionskostnad inkl bidrag 87 842 000 71 386 000 - uppgift saknas

Lägenheter och ytor

(se bilaga 4 för förklaring av ytbegrepp)

Wigral 1 Wigral 2

Antal lägenheter (st) 120 118

Total primär bruksarea (BRA) 7 769 7 561

Total primär bruksarea (BRAlgh) 7 103 6 888

Kostnader per ytenhet Wigral 1 Wigral 2

Total prod.kostnad/BRAlgh, exkl. bidrag 12 367 11 442

Total prod.kostnad/BRAlgh, inkl. bidrag 12 367 10 364

Bilaga 7

Enkätundersökning, Wigral 2

Denna bilaga innehåller den enkätundersökning som riktats mot två målgrupper inom Wigral 2. Enkäten innehöll samma frågor till de båda målgrupperna. Försättsbladen skiljer sig dock. Med anledning av detta redovisas i denna bilaga de båda inledande textbladen, följt av enkät-frågorna.

ENKÄT

FRAMTIDA BYGGVERKSAMHET

Har vi råd att bygga? Har vi råd att bo?

Du är en av aktörerna i svensk byggverksamhet. Denna enkät vänder sig just till Dig för att samla kunskap om vilka frågor som har betydelse för att vi ska kunna få igång en bostadsproduktion som motsvarar såväl hyresgästernas önskemål som entreprenörernas och samhällets krav. Enkäten har tre områden med frågor. Vi önskar att Du först besvarar en uppgifter om Dig själv. De svar som Du ger i enkäten kommer endast att redovisas i tabeller vilket betyder att Din anonymitet är skyddad. Värdet av Dina svar blir högt när Din verkliga uppfattning markeras och inte vad Du tror andra vill/ önskar att Du ska markera.

Tack för Din medverkan och uppriktighet.

Jag tillhör kategorin: Byggherre

Wigralbyggarna Underentreprenör

Arbetschef/ platschef/ arbetsledare Konstruktör/ arkitekt Kontrollant/ byggledare Stab/ administratör Finansiär/ bank Leverantör Myndighet Forskare Övriga

ENKÄT

Anm:

En del av er känner säkert igen den här enkäten. Vi vill nu göra en uppföljning för att se om, och i så fall hur, din inställning har förändrats.

FRAMTIDA BYGGVERKSAMHET

Har vi råd att bygga? Har vi råd att bo?

Tack för Din medverkan och uppriktighet.

Jag tillhör kategorin: Arbetsledare Lagbas Underentreprenör Träarbetare Betongarbetare Övrig____________________

I. ALLMÄNT OM KOSTNADSFRÅGOR I PRODUKTION OCH FÖRVALTNING

Nedan kommer ett antal påståenden som har med kostnadsnivån i bygg-verksamheten att göra. Bedöm hur viktiga vart och ett är för Dig i Din verksamhet. Ringa in siffran.

Projekteringsfrågor Oviktigt Mycket viktigt

1. Enkla lösningar 1 2 3 4 5

1. Kompletta handlingar 1 2 3 4 5

1. Materialval 1 2 3 4 5

1. Kvalitetsfrågor 1 2 3 4 5

Produktionsfrågor Oviktigt Mycket viktigt

2. Kontroller/ besiktning 1 2 3 4 5

2. Lönenivån 1 2 3 4 5

2. Materialkostnaden 1 2 3 4 5

2. Produktionskostnaden 1 2 3 4 5

2. Produktionsteknik 1 2 3 4 5

Förvaltningsfrågor Oviktigt Mycket viktigt

3. Efterfrågan 1 2 3 4 5

3. Förvaltningskostnaden 1 2 3 4 5

3. Helhetssyn/ livscykel 1 2 3 4 5

3. Hyresnivån 1 2 3 4 5

3. Nyttan för hyresgästen 1 2 3 4 5

Yttre faktorer Oviktigt Mycket viktigt

4. Kompetensnivå/ utbildning 1 2 3 4 5

4. Kunskaper från andra branscher 1 2 3 4 5 4. Kunskaper från forskning/utveckl. 1 2 3 4 5 4. Datorkunskap 1 2 3 4 5 4. Kretsloppsfrågor 1 2 3 4 5 4. Inflation 1 2 3 4 5 4. Räntenivån 1 2 3 4 5 4. Politiska subventioner/bidrag 1 2 3 4 5 4. Myndigheternas regelsystem 1 2 3 4 5

II. VAD HAR HÄNT I WIGRAL 2 FÖR ATT PRESSA KOSTNADER I PRODUKTION OCH DRIFT?

I hur stor omfattning Inte någonting Under hela projektet

har Du medverkat i Wigral 1 1 2 3 4 5 har Du hittills medverkat i Wigral 2 1 2 3 4 5 kommer Du att medverka i Wigral 2 1 2 3 4 5

Nedan kommer ett antal påståenden om hur arbetet hittills utförts i Wigral 2. Du markerar ditt svar genom att ringa in den siffra som bäst överensstämmer med din uppfattning av vad Du hittills har märkt.

In document Hyreskostnad, förvaltning och produktion i harmoni (Page 62-95)