10.1 Bilaga 1
Kunskapskrav för betyget E i
sam-hällskunskap årskurs 6 Kunskapskrav för betyget C i sam-hällskunskap årskurs 6 Kunskapskrav för betyget A i samhälls-kunskap årskurs 6
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur soci-ala, medisoci-ala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är upp-byggda och fungerar och beskriver då
enkla samband inom olika
samhälls-strukturer. I beskrivningarna kan ele-ven använda begrepp på ett i
huvud-sak fungerande sätt. Eleven kan utifrån
något givet exempel föra enkla resone-mang dels om hur individer och grup-per kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära sam-hällsfrågor ur något perspektiv och be-skriver då enkla samband med enkla
och till viss del underbyggda
resone-mang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhälls-frågor med enkla resonemang och till
viss del underbyggda argument.
Ele-ven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rät-tigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokra-tiska beslutsprocesser fungerar och vi-sar det genom att föra enkla resone-mang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och an-vänder då olika källor på ett i
huvud-sak fungerande sätt och för enkla
reso-nemang om informationens och källor-nas användbarhet.
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det ge-nom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då
förhållande-vis komplexa samband inom olika
sam-hällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt
väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån
något givet exempel föra utvecklade re-sonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika ni-våer, dels om förhållanden som begrän-sar människors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära sam-hällsfrågor ur något perspektiv och be-skriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt
väl underbyggda resonemang. Eleven
värderar och uttrycker olika ståndpunk-ter i elevnära samhällsfrågor med
ut-vecklade resonemang och relativt väl
underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättig-heterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen. Eleven har goda kunskaper om vad de-mokrati är och hur dede-mokratiska besluts-processer fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sam-manhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika käl-lor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om in-formationens och källornas användbar-het.
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska struk-turer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fun-gerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och
nyanse-rade resonemang dels om hur individer och
grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar männi-skors möjligheter att påverka.
Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrå-gor ur något perspektiv, och beskriver då
komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven
värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med
välutveck-lade resonemang och väl underbyggda
ar-gument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rät-tigheter och ger exempel på vad rättighet-erna kan betyda för barn i olika delar av världen.
Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska besluts-processer fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade reso-nemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka in-formation om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om inform-ationens och källornas användbarhet.
10.2 Bilaga 2
Intervjuguide
Inledningsfrågor
Intervjun börjar med att Linnea lägger fram det centrala innehållet och
kunskaps-kraven för samhällskunskap i årskurs 6 och berättar att läraren kan kika igenom
dessa.
Hur många år har du arbetat som lärare?
Har du arbetat på en eller flera skolor?
Har du arbetat inom ett eller flera betygssystem?
Hur många år har du undervisat och satt betyg i samhällskunskap?
Tematiska frågor
Tema 1: Lärares upplevelse av kunskapskraven för samhällskunskap i
års-kurs 6.
Vad anser du om de kunskapskrav som ligger till grund för betyget E i
samhälls-kunskap i årskurs 6?
Ser du någon röd tråd mellan det centrala innehållet och kunskapskraven?
Tema 2: Hur lärare arbetar för att uppnå likvärdig bedömning i
samhälls-kunskap.
Som lärare erbjuds du ett stort friutrymme i samband med bedömning eftersom
du ska tolka kunskapskraven och utifrån dem bedriva en relevant undervisning.
Vad anser du om lärarens friutrymme i tolkning av kunskapskraven?
Finns det några utmaningar när du ska tolka kunskapskraven?
Några svåra begrepp? Kan du ge exempel?
Skolan ska även vara likvärdig i många avseenden, bland annat när det gäller
be-dömning. Vad anser du om att uppnå denna likvärdighet när lärarna ges så stort
friutrymme i tolkningen av kunskapskraven?
Tema 3: Utmaningar som finns med kopplingen mellan tolkningen av
kun-skapskraven och likvärdig bedömning.
Kan bedömningen kallas likvärdig när det är upp till varje enskild lärare att tolka
kunskapskraven?
Finns det något du skulle vilja förändra i kunskapskraven för att förenkla
betygs-sättningen och göra den mer likvärdig?
10.3 Bilaga 3
Informationsbrev
Deltagande i studie om bedömning i Samhällskunskap
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning som kommer resultera i ett examensarbete där dina svar kommer att presenteras. Nedan följer information som du behöver ta del av innan du skri-ver på, under förutsättningar att du samtycker till deltagandet.
Läraren utgår i sin bedömning av de styrdokument som finns utskrivet i Lgr11 men har ett stort friut-rymme i sin tolkning av bland annat kunskapskraven, som är de styrdokument som ligger till grund för bedömning och betygssättning. Studiens syfte är att undersöka lärares upplevelser av kunskapskraven i samhällskunskap i årskurs 6 samt hur lärare arbetar för att uppnå en likvärdig bedömning i samhälls-kunskap trots det friutrymme som finns i tolkningen av samhälls-kunskapskraven.
Urvalet av tillfrågade uppgår till sex behöriga kompetenta lärare som alla har undervisat och bedömt elever i ämnet samhällskunskap. Din kompetens och dina många timmar som undervisande lärare har gjort att jag blivit extra intresserad av att få reda på dina tankar kring likvärdig bedömning i samhälls-kunskap och är anledningen till att jag frågat om ditt deltagande i studien.
Ditt deltagande i denna studie innebär en kvalitativ semistrukturerad intervju där jag frågar dig frågor kring dessa teman. Intervjun förväntas ta ca 30 minuter och kommer att spelas in. Resultatet kommer att användas i ett examensarbete som du mer än gärna får ta del av om så önskas.
Nedan följer punkter som rör studien. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att
skriva under längst ned.
• Det är helt frivilligt att delta i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. • Intervjun spelas in och förväntas ta ca 30 minuter och sker på plats efter dina önskemål. • Intervjun kommer enbart att användas i forskningssyfte.
• Inga personuppgifter kommer att kunna identifieras i arbetet då intervjun sker anonymt. • Förhandsinformation (Tematiska frågor som intervjun kommer att handla om) skickas med i ett
bifogat dokument. Det är dock inget krav att du ska läsa på om frågorna utan är helt frivilligt att läsa. Intervjun kommer att kunna ske oavsett förberedelse eller ej.
Jag heter Linnea Bergvall och går sista terminen på Grundlärarprogrammet åk 4–6 på Göteborgs Uni-versitet. I utbildningen ingår att göra ett examensarbete vilket är anledningen till denna undersökning. Har du några frågor hör gärna av dig: gusberlibt@student.gu.se
Namnteckning
Namnförtydligande