Bild i gestaltning

Tabell 4:10/ Bild med huvudperson (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning bilden i artikeln gynnar, missgynnar eller är neutral, beroende på om artikeln främst handlar om Danius eller Engdahl.

Variablerna “Gynnar eller missgynnar bilden artikelns huvudperson?” och ”Handlar artikeln främst om Danius eller Engdahl?” utgick ifrån en frekvenstabell på variabeln “Finns det någon bild med i artikeln?” (bilaga 4). Frekvenstabellen visade att av totalt 134 stycken nyhetsartiklar var det 119 artiklar som hade minst en bild med i artikeln, vilket motsvarar 89%, därmed majoriteten. Därefter tog vi även fram en frekvenstabell på variabeln “Om ja, på vem?” (bilaga 5). Tabellen visade att av de 119 artiklar som hade bild, var 48 stycken av dem på Danius (36%) och 29 stycken av dem på Engdahl (22%). Det motsvarar en skillnad på 14 procentenheter.

Resultatet av ovanstående korstabuleringen (tabell 4:10) visar att när artikeln främst handlar om Danius används det i större utsträckning en bild som är gynnsam (47%), jämfört med när artiklarna främst handlar om Engdahl (34%), vilket utgör en skillnad på 13 procentenheter. När artikeln främst handlar om Engdahl är bilden i större utsträckning mer missgynnsam eller neutral.

Tabell 4:11/ Bild med journalistens kön (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning bilden i artikeln gynnar, missgynnar eller är neutral, beroende på om artikeln är skriven av en kvinnlig eller manlig journalist.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:11) av variablerna “Gynnar eller missgynnar bilden artikelns huvudperson?” och ”Är artikeln skriven av en kvinnlig eller manlig journalist?” visar att majoriteten av artiklarna som innehåller bilder, i större utsträckning gynnar artikelns huvudperson oavsett om journalisten är en kvinna eller man. Däremot syns en skillnad på att manliga journalister i större utsträckning använder bilder i artiklar som är gynnsamma för huvudpersonen (47%), än kvinnliga journalister (46%). Det utgör en skillnad på en procentenhet. Resultatet visar även att de manliga journalisterna i större utsträckning använder neutrala bilder i artiklarna (31%), än de kvinnliga journalisterna (24%). Det utgör en skillnad på sju procentenheter. Den största skillnaden som kan ses är mellan kvinnliga och manliga journalister som använder bilder som missgynnar artikelns huvudperson, där utgör det en skillnad på åtta procentenheter. Kvinnliga journalister använder sig av bilder som missgynnar i större utsträckning än män. Viktigt att notera dock är att det inte alltid är journalisten själv som väljer bild till artikeln.

4.4 Tonalitet

Tabell 4:12/ Tonalitet Danius med journalistens kön (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar tonaliteten mot Danius i texten, beroende på om artikeln är skriven av en kvinnlig eller manlig journalist. Svarsalternativen är från positiv till negativ.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:12) av variablerna “Hur är textens tonalitet när det gäller Danius?” och “Är artikeln skriven av en kvinnlig eller manlig journalist?” visar att både

kvinnliga och manliga journalister överlag har mer neutral tonalitet i sina texter om Danius. Däremot är kvinnliga journalister i större utsträckning både mer positiv och negativ i sin tonalitet mot Danius.

Skillnaden i positiv tonalitet mellan kvinnliga och manliga journalister utgör en skillnad på 14 procentenheter.

Tabell 4:13/ Tonalitet Engdahl med journalistens kön (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar tonaliteten mot Engdahl i texten, beroende på om artikeln är skriven av en kvinnlig eller manlig journalist. Svarsalternativen är från positiv till negativ.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:13) av variablerna “Hur är textens tonalitet när det gäller Engdahl?” och “Är artikeln skriven av en kvinnlig eller manlig journalist?” visar att kvinnliga journalister i större utsträckning är mer negativ i sin tonalitet mot Engdahl. Medan manliga

journalister överlag har mer neutral tonalitet i sina texter om Engdahl. Skillnaden i negativ tonalitet mellan kvinnliga och manliga journalister utgör en skillnad på 13 procentenheter, medan skillnaden i neutral tonalitet mellan kvinnliga och manliga journalister utgör en skillnad på 14 procentenheter.

Tabell 4:14/ Tonalitet Danius (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar tonaliteten mot Danius i texten, när artikeln främst handlar om Danius.

Svarsalternativen är från positiv till negativ.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:14) av variablerna “Hur är textens tonalitet när det gäller Danius?” och “Handlar artikeln främst om Danius eller Engdahl?”, visar att när artikeln främst handlar om Danius är tonaliteten mot henne i större utsträckning positiv (38%) eller neutral (49%).

Resultatet visar även att när Engdahl nämns i texter som främst handlar om Danius är tonaliteten mot Engdahl främst neutral (85%).

Tabell 4:15/ Tonalitet Engdahl (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar tonaliteten mot Engdahl i texten, när artikeln främst handlar om Engdahl.

Svarsalternativen är från positiv till negativ.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:15) av variablerna “Hur är textens tonalitet när det gäller Engdahl?” och “Handlar artikeln främst om Danius eller Engdahl?” visar att när artikeln

främst handlar om Engdahl är tonaliteten mot honom i större utsträckning negativ (53%) eller neutral (36%). Resultatet visar även att när Danius nämns i texter som främst handlar om Engdahl är tonaliteten mot Danius främst neutral (69%).

4.5 Objektivitet

Alla variabler som mäter objektivitet återfinns i nedanstående tabeller. Det vill säga variablerna; “Syns journalisten i texten?" och "Kommer båda sidor till tals i texten?". Tabellerna heter “objektivitet” med anledning att de är

placerade under den kategorin i kodschemat.

Tabell 4:16/ Objektivitet med journalistens kön (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning journalisten syns i texten, beroende på om journalisten är en kvinna eller man.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:16) av variablerna “Syns journalisten i texten?”

och “Är artikeln skriven av en kvinnlig eller manlig journalist?” visar att kvinnliga journalister i större utsträckning syns mer i texten än manliga journalister. Kvinnliga journalister syns (43%) av fallen medan de manliga journalisterna syns (30%). Det utgör en skillnad på 13 procentenheter.

Tabell 4:17/ Objektivitet med journalistens kön (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning båda sidorna får komma till tals i texten, beroende på om journalisten är en kvinna eller man.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:17) av variablerna “Kommer båda sidorna till tals i texten?” och “Är artikeln skriven av en kvinnlig eller manlig journalist?” visar att oberoende av om artikeln är skriven av en kvinnlig eller en manlig journalist kommer båda sidorna överlag inte till tals i artiklarna. Dock kommer båda sidorna till tals mer när artikeln är skriven av en kvinnlig journalist (26%), än när artikeln är skriven av en manlig journalist (18%). Det utgör en skillnad på åtta procentenheter.

Tabell 4:18/ Objektivitet med huvudperson (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning journalisten syns i texten, beroende på om artikeln främst handlar om Danius eller Engdahl.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:18) av variablerna “Syns journalisten i texten?”

och “Handlar artikeln främst om Danius eller Engdahl?” visar att journalisten syns mer i texten när artikeln främst handlar om Engdahl (42%), än när artikeln främst handlar om Danius (29%). Det utgör en skillnad på 13 procentenheter.

Tabell 4:19/ Objektivitet med huvudperson (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning båda sidorna får komma till tals i texten, beroende på om artikeln främst handlar om Danius eller Engdahl.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:19) av variablerna “Kommer båda sidorna till tals i artikeln?” och “Handlar artikeln främst om Danius eller Engdahl?” visar att båda sidorna överlag

inte får komma till tals i artiklarna. Men när artikeln främst handlar om Danius får båda sidor i större utsträckning komma till tals (19%), än när artikeln främst handlar om Engdahl (16%). Det utgör en skillnad på tre procentenheter.

4.6 Personifiering

Tabell 4:20/ Personifiering med journalistens kön (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning journalisten fokuserar på huvudpersonen som person snarare än det abstrakta sammanhanget, beroende på om journalisten är en kvinna eller man.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:20) av variablerna “Fokuserar journalisten på huvudpersonen som person snarare än det abstrakta sammanhanget?” och “Är artikeln skriven av en kvinnlig eller manlig journalist?” visar att kvinnliga journalister i större utsträckning fokuserar på huvudpersonen som person snarare än det abstrakta sammanhanget (49%), än manliga journalister (40%). Det utgör en skillnad på nio procentenheter.

Tabell 4:21/ Personifiering med huvudperson (%)

Tabellkommentar: Tabellen visar i vilken utsträckning journalisten fokuserar på huvudpersonen som person snarare än det abstrakta sammanhanget, beroende om artikeln främst handlar om Danius eller Engdahl.

Resultatet av ovanstående korstabulering (tabell 4:21) av variablerna “Fokuserar journalisten på huvudpersonen som person snarare än det abstrakta sammanhanget?” och “Handlar artikeln främst om Danius eller Engdahl?” visar att journalisten i större utsträckning fokuserar mer på Engdahl som person snarare än det abstrakta sammanhanget när artikeln främst handlar om honom (47%). Medan om artikeln främst handlar om Danius fokuserar man mer på det abstrakta sammanhanget (57%).

Det utgör en skillnad på tio procentenheter.