Bilder i Upptäck Samhälle

Bild 7

På sidan 51 i Upptäck Samhälle finns det en bild fotograferad av Henrik Montgomery. Centralt i bilden ser vi en pojke som dammsuger. Bakom pojken syns en dammsugare, en stängd dörr och en del av ett skåp. Till höger i bild skymtar en säng och ett nattduksbord. Längst fram i bild syns en del av en matta och damssugarskaftet.

Analys: Pojken på bilden porträtteras som aktiv eftersom han flitigt står och dammsuger, detta är något som gör att han förknippas som maskulin (Hirdman 2001, s 48). Pojken på bilden utför däremot en aktivitet som brukar klassas som feminin. Oavlönade hemarbeten är det framförallt kvinnor som står för (Connell 2009, s 14-15). Ingenstans i texten runt om bilden står det att kvinnor är de som oftast utför hemarbeten. Detta kan leda till att både flickor och pojkar utför hushållssysslor som någonting naturligt senare i livet. Pettersson (2008, s 17) menar att läroböckerna ska spegla ett idealsamhälle. Om både flickor och pojkar får se olika saker som flickor och pojkar kan göra kan det troligtvis leda till att normerna om vad som är feminint respektive maskulint tonas ned.

Bild 8

På sidan 37 i Upptäck Samhälle finns det en teckning gjord av Carolina Ståhlberg. På bilden syns sju personer som står på rad. Bakom dessa personer syns en vägg, fönster samt en affisch med en tjej som sjunger. Till vänster i bild syns två män och en liten flicka. Ena mannen håller om den andra mannen som i sin tur håller om flickan som håller om mannen tillbaka. Till höger i bild syns en kvinna, en man och en bebis. Kvinnan har bebisen i famnen medan mannen håller om kvinnan. I mitten av bilden syns en pojke som håller armarna utsträckta mot både personerna till vänster i bild och personerna till höger i bild.

Analys: Denna bild är placerad i kapitlet om familjer och det är två familjer som syns i bild. Det är ett heterosexuellt par och ett homosexuellt par. I bilden förmedlar både det heterosexuella paret och det homosexuella paret lika mycket kärlek och närhet till varandra. Wernersson (2012, s 387) skriver att många i samhället anser att de som inte är heterosexuella är onormala och avvikande. Detta är inte något som syns i denna bild. Dock finns det text runt bilden som beskriver det heterosexuella förhållandet som det normala, det eftersom författaren väljer att skriva en egen text om att vissa barn kan ha två mammor eller två pappor som föräldrar. Detta gör att det homosexuella ses som något ovanligt, fastän det inte syns i bilden. Bildredaktören försöker förmodligen vara genusmedveten och få in en bild som speglar att alla parrelationer är naturliga. Dock väger sällan bilden upp till all text som finns runtomkring. Elever får ta del av både bild och text och det kan innebära att de får uppfattning om att homosexuella är något som är onaturligt och det heterosexuella är något att sträva

efter. Detta visar på hur viktigt det är att bilder och övriga delar av boken överensstämmer med varandra.

I bilden är det två män som bildar ett par. Det är oftare kvinnor som bryter heteronormen än män eftersom män oftare blir utsatta om de gör det (Connell 2009, s 19-21). Detta syns inte i bilden och det kan leda till att elever få kännedom om att både män och kvinnor bryter heteronormen eftersom att i många andra bilder visas endast två kvinnor som bildar par.

6 Slutsatser

Syftet med denna uppsats var att undersöka och kritiskt granska bilder i samhällskunskapsböcker utifrån hur kvinnor och män framställs. Mina frågeställningar var följande: I vilken utsträckning förekommer kvinnor respektive män på bilder i samhällskunskapsböcker? Hur framställs kvinnor och män utifrån de föreställningar som finns om femininitet respektive maskulinitet?

Utifrån undersökningen kan konstateras att kvinnor och män förekommer ungefär i samma utsträckning på bilderna. Män förekommer något oftare än kvinnor på bilderna. Som lägst förekommer kvinnor på 43 procent av bilderna och män förekommer som lägst på 48 procent av bilderna. Varken kvinnor eller män är överrepresenterade utifrån kraven om kvantitativ jämställdhet.

Det förekommer dock flera maskulina aktiviteter än feminina aktiviteter. Det är män som utför de flesta av de maskulina aktiviteterna. Kvinnor utför framförallt de feminina aktiviteterna men i hög grad utför de även maskulina aktiviteter. Män däremot utför nästintill aldrig feminina aktiviteter. Det tyder på att det är det maskulina som är normen i böckerna. Detta kan tolkas som att maskulina aktiviteter värderas högre än feminina eftersom de förekommer i högre grad. Det kan också leda till män värderas högre eftersom att det är oftast de som utför dessa aktiviteter. Kvinnor däremot är de som kan få ett mindre värde på grund av att de utför de feminina aktiviteterna som inte rankas lika högt i böckerna. Det är kvinnor som både kan vara maskulina och feminina och genom det är det de som bryter genusnormerna. Män gör sällan något feminint och om de gör det lever fortfarande kraven på maskulinitet kvar. Det gör att det är kvinnorna som måste ändra på sig och inte männen.

Något som förmedlas i de flesta böckerna är heteronormativitet. Det är kvinnor och män som ska vara i relation till varandra annars är de avvikande från det normala. På några bilder

framkommer det ändå homosexuella par, både homosexuella kvinnor och homosexuella män. Detta framkommer endast på bilder men i text är det heteronormativitet som råder.

Sammanfattningsvis har det i uppsatsen framkommit att kvinnor och män framkommer i ungefär samma utsträckning på bilder i samhällskunskapsböcker för årskurs 4-6. Män framställs oftast utifrån maskulina normer och ideal och mycket sällan som feminina. Kvinnor däremot är de som oftare bryter genusnormerna och kan både framställas som feminina och maskulina.

7 Diskussion

Utifrån studiens resultat har det framkommit att bilder kan förmedla många olika saker. Jag instämmer med Eriksson och Göthlund (2012, s 30) som menar att granskning av bilder borde ske oftare för att kunna tyda bilders budskap. När jag först valde bilder till den kvalitativa bildanalysen valde jag dem som jag ansåg vara de bilder som inte innehöll traditionella genusmönster. En analys av dessa bilder gjordes och det var trots detta många genusnormer som lyste igenom bilderna. Detta gör att en första anblick av bilder inte behöver betyda det som vi ser utan det är viktigt att försöka hitta underliggande budskap för att se vad bilder kan förmedla.

Här nedan förs en diskussion om vad resultatet kan ha för betydelse ur didaktisk synvinkel. Kapitlet avslutas med hur och vad det skulle kunna forskas mer om inom detta ämne.

7.1 Didaktisk diskussion

Utifrån denna studie framgår det att elever får ta del av en stor mängd bilder. De böckerna som analyserats i denna studie är en liten mängd av vad elever får se dagligen. Detta innebär att det är viktigt som lärare att ha kännedom om att elever får ta del av en stor del bilder, både på fritiden och i skolan. Lärare kan dock aldrig styra över vilka bilder elever tar del av utanför skolan, om än att diskutera med elever vad bilderna kan förmedla. De bilder som används i skolan kan lärare styra över genom att kritiskt granska de läromedel som hen väljer att använda sig av i sin undervisning (Calderon 2015). Detta har denna studie visat att det är av hög relevans. Alla bilder i läromedel kanske inte kan bryta genusnormer och heteronormen varje gång, däremot är det som lärare viktigt att ta upp bilder till diskussion för att elever inte ska bli negativt påverkade av bilder. Om lärare väljer att avstå från vissa läromedel kan också kraven på läromedelsföretag bli högre. Det kan leda till bättre material för eleverna eftersom

att eleverna enligt Lgr 11 (s 18) ska få tillgång till material och att ett bra material kan ge ökat lärande (Berg 2000, s 28) är detta högt aktuellt för lärare och lärarutbildningen att ta fasta på. Lärarstudenter, lärare och annan skolpersonal måste få lära sig att kritiskt granska läromedel, både texter och bilder.

De normer och ideal som är kopplade till att vara kvinna eller man kan vara svåra att bryta. Enligt Lgr 11 (s 8) ska varje enskild elev få möjlighet att utvecklas oavsett om eleven är flicka eller pojke. Om det dels speglas i samhället vilka normer och ideal som råder men också i skolan gör det svårt för elever att bryta dessa. Utifrån de bilder som framkommit i denna studie har kvinnor och män lite olika karaktär på bilderna. Kvinnor presenteras som både feminina och maskulina medan män nästintill bara som maskulina. Det är också de maskulina aktiviteterna som är normen i böckerna, detta gör att läraren måste visa eleverna att det är normalt att bryta dessa normer. De måste lära pojkar att våga gå ifrån synen på maskulinitet samt att de måste våga utföra feminina aktiviteter. Lärare måste också förmedla att femininitet och feminina aktiviteter är lika bra och naturligt som maskulinitet och maskulina aktiviteter. Det kan leda till att det feminina inte blir lika underordnat i samhället som det är idag och att feminina och maskulina aktiviteter värderas ungefär lika högt i samhället. Skolan ska spegla framtidens ideal (Pettersson 2008, s 17) och då är det viktigt att lärare lägger fokus på att spegla detta ideal och att visa att varken det feminina eller det maskulina är värderat högre, oavsett om vissa bilder i böcker speglar det.

7.2 Vidare forskning

Som tidigare nämnt menar Eriksson och Göthlund (2012, s 29) att en bild kan ses från ett flertal olika perspektiv, exempelvis klass eller etnicitet. Detta vore något som en vidare forskning skulle kunna bygga på. Det vore intressant och se hur genus samspelar med andra faktorer.

Denna studie liksom tidigare studier har utgått från att forskaren studerat läromedel och något som skulle kunna leda till vidare forskning är att undersöka hur lärare arbetar med bilder och hur de granskar läromedel. Det skulle också vara intressant att dels studera läromedel för yngre åldrar och jämföra med läromedel för äldre åldrar. En möjlig forskning skulle kunna bestå av att studera hur yngre elever respektive äldre elever blir påverkade av bilder och vad de tänker om dem. Det för att få ett elevperspektiv på bilderna istället för forskarens perspektiv.

Referenser

Berg, Bettina (2000): Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförbundet.

Berge, Britt-Marie & Widding, Göran (2006): En granskning av hur kön framställs i ett urval

av läroböcker - Underlagsrapport till Skolverkets rapport ”I enlighet med skolans värdegrund?”. Umeå: Umeå Universitet.

Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein (1994): Bildanalys: didaktik och metod. Lund: Studentlitteratur.

Brottsförebyggande rådet (2013): Personer lagförda för brott. Slutlig statistik för 2013. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bryman, Alan (2011): Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Calderon, Anders (2015): Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel?

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs- och-kvalitetssakras-laromedel-1.181769 [Hämtad 2015-04-20].

Connell, Raewyn (2009): Om genus. Göteborg: Daidalos.

Eilard, Angerd (2008): Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i

grundskolans läseböcker 1962 – 2007. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences.

No. 38.

Eriksson, Jonas (2015): Kontakt. http://www.kjfe.se/kontakt-2/ [Hämtad 2015-04-24].

Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2012): Möten med bilder: att tolka visuella uttryck. Lund: Studentlitteratur.

Fejes, Andreas & Robert Thornberg (2009): Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red: Handbok i kvalitativ analys, s 13-37. Stockholm: Liber.

Hedlin, Maria (2010): Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet.

Hirdman, Yvonne (2001): Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Käller, Kathrine (1990): Fostran till andrarang: en studie av dominansprocessen vid skolstart

och via vägar genom utbildningssystemet ur ett kvinnovetenskapligt perspektiv.

Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Studies in Education, 34.

Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Nationella sekretariatet för genusforskning (2012a): Genusforskningens framväxt. http://genus.se/meromgenus/genusforskningens-framvaxt [Hämtad 2015-05-02].

Nationella sekretariatet för genusforskning (2012b): Ordlista.

http://genus.se/meromgenus/ordlista [Hämtad 2015-05-02].

Nordström, Gert Z (1984): Bildspråk och bildanalys. Stockholm: Prisma.

Ohlander, Ann-Sofie (2010): Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap:

en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze.

Pettersson, Rune (2008): Bilder i läromedel. Tullinge: Institutet för infologi.

Reportagebörsen (2015): Ulla M. Andersson. http://reportageborsen.se/medarbetare/ulla-m- andersson/ [Hämtad 2015-04-24].

Rossi, Leena-Maija (1995): Att re-turnera blicken. I Lindberg, Anna Lena, red: Konst. Kön

och blick: feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, s 211-227.

Stockholm: Norstedt.

Selander, Staffan (1988): Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från

läroböcker i historia 1841-1985. Lund: Studentlitteratur.

Skollag (2010:800): Skollagen.

Skolverket (2004): Attityder till skolan 2003. Elevernas, lärarnas, skolbarnsföräldrarnas och

allmänhetens attityder till skolan under ett decennium. Rapport 243. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket (2006): Läromedlens roll i undervisningen. Grundskolelärares val, användning

och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport 284.

Stockholm: Skolverket.

SOU 2009:64. Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det? Delbetänkande av DEJA- delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritzes.

SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och

utveckling i skolan. Slutbetänkande för Delegationen för jämställdhet i skolan.

Stockholm: Fritzes.

Statistiska centralbyrån (2014): På tal om kvinnor och män: lathund om jämställdhet 2014. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

Stålnacke, Anna-Lena (2013): Om Anna-Lena.

http://www.nerostalnacke.se/nerostalnacke/extern/om_anna_lena.htm [Hämtad 2015- 04-24].

Svaleryd, Kajsa (2003): Genuspedagogik: en tanke - och handlingsbok för arbete med barn

och unga. Stockholm: Liber.

studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red: Handbok i kvalitativ analys, s 216- 235. Stockholm: Liber.

Wernersson, Inga (2012): Om genusordning förr och nu – betydelsen av utbildning. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg Caroline, red: Lärande, skola, bildning:

Grundbok för lärare, s 381-402. Stockholm: Natur & Kultur.

Westlund, Eva (2015): Hermeneutik. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert, red: Handbok i

kvalitativ analys, s 71-89. Stockholm: Liber.

Analyserat material

Andersson, Ulla M. (2014): SO-serien Samhälle 6. Stockholm: Liber.

Eriksson, Johan (2010): Koll på Samhället. Stockholm: Sanoma Utbildning.

Stålnacke, Anna-Lena (2012): PULS Samhällskunskap. Stockholm: Natur och kultur. Svanelid, Göran (2014): Upptäck samhälle. Stockholm: Liber.