Bildernas framställning av kvinnor respektive män

Här följer en redovisning av hur kvinnor respektive män framställs i bilderna. Varje manlig och kvinnlig karaktär har bedömts vara normbekräftande = kategori 1, neutral = kategori 2 eller normbrytande = kategori 3. För denna bedömning har Nikolajevas (2004: 129) tabell använts, se kapitel 2.1.2. Exempelvis har en kvinna/flicka som passivt ler mot kameran blivit placerad i kategori 1, medan en kvinna/flicka som spelar fotboll har blivit placerad i kategori 3. Klädsel och utseende har också tagits med i beräkningen och till exempel om en man/pojke har klänning på sig i bilden har han blivit placerad i kategori 3. En person har blivit placerad i kategori 2 om de visas i bilden utan att tydligt demonstrera varken normbekräftande eller normbrytande beteende.

Resultatet följer nedan i tabell 6:

Tabell 6. Normbekräftande, neutralt och normbrytande värden i läroböckers bilder.

Män: kategori 1 Män: kategori 2 Män: kategori 3 Kvinnor: kategori 1 Kvinnor: kategori 2 Kvinnor: kategori 3 Good Stuff B 41 0 1 10 0 3 Spotlight 7 27 0 2 20 0 13 Wings 7 36 0 3 19 0 4 What’s Up 7 20 3 4 18 1 2 Good Stuff D 27 1 1 13 2 4 Spotlight 9 34 8 4 13 5 4 Wings 9 44 1 6 17 0 1 What’s Up 9 19 4 2 15 0 2

Tabell 6 visar att de flesta framställningarna av kvinnor respektive män i bilderna är normbekräftande och de är sällan normbrytande. I flera fall framställs kvinnor överlag som mer normbrytande än män med det främsta exemplet i Spotlight 7 där 13 kvinnor

33

framställs som normbrytande jämfört med bara två män. Tänkbara anledningar till detta kommer att diskuteras i nästa kapitel.

34

6 Diskussion

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka fördelningen av kvinnor och män samt huruvida könsstereotyper utmanas eller förstärks i de utvalda läroböckerna. Resultatet visar genomgående en snedfördelning av kvinnor och män där män får mer utrymme i subjekts- och objektpositioner. Även i bilder är män generellt överrepresenterade och kvinnor underrepresenterade med Spotlight 7 som enda undantag. Detta resultat skiljer sig delvis från tidigare svensk forskning om granskning av läroböcker då en relativt jämn könsfördelning funnits. Andersson (2005) fann dock också en snedfördelning med en överrepresentation av män i hans granskning av läroböcker i Franska och Tyska för gymnasiet. Internationell forskning Foroutan (2012), Lee (2014) och Aydmoglu (2014) har också visat en större snedfördelning med en underrepresentation av kvinnor i läroböckerna.

Det finns relativt få svenska studier som granskat just engelska läroböcker och det kan vara en anledning till att resultatet av denna undersökning skiljer sig från större delen av den tidigare svenska forskningen. Resultatet blir dock intressant ur synvinkeln att mönstret för överrepresentation av män och underrepresentation av kvinnor återfinns i forskning från så pass spridda länder med olika traditioner och kulturer som Japan, Iran, Turkiet och Sverige. Kanske vi i Sverige inte har hunnit lika långt i jämställdhetsarbetet som vi vill tro eller kanske är det som SIL (1987) diskuterade att det svenska samhället har hunnit längre i förverkligandet av jämställdhet jämfört med England, Frankrike och Tyskland och en tanke är att läroböckerna ska spegla vardagen i dessa länder.

Det argumentet går kanske att tillämpa när det kommer till representation av attribut kopplade till genusdiskurs, som till exempel normbekräftande framställningar, men är dock svårt att tillämpa på ren statistisk fördelning då befolkningsmängd i de flesta länder är mer jämnt fördelad än vad representation i flera av de undersökta läroböckerna visar. Resultatet visade vidare att det verkade finnas viss medvetenhet kring könsstereotyper och försök till att motverka dessa var särskilt tydliga gällande kvinnor som ofta framställdes som aktiva inom exempelvis sportaktiviteter i både text och bilder. Detsamma gällde inte för män som framställdes mer könsstereotypa enligt Nikolajevas (2004) uppställning (se kapitel 3.1.2). Det kanske beror på att män som bryter mot könsnormen, enligt Conell (2009), får ett negativare bemötande än kvinnor som bryter mot könsnormen. Detta kanske i sig är ett resultat av rådande könsnormer. Som tidigare nämnts hävdar Hedlin (2010) att normer inte är något naturgivet utan är kopplat till makt, och att den yttersta formen av makt är makten att konstruera det normala. I vårt samhälle står mannen som norm och kvinnan står därför som avvikande. En kvinna som bryter mot kvinnliga könsstereotyper kan därför antas följa den ”normala” manliga normen som i vissa situationer är mer accepterad än den avvikande kvinnliga. Det kan alltså antas ligga en högre status i manliga könsnormer än kvinnliga. Genom detta resonemang förklaras också varför män mer sällan framställs bryta mot den manliga könsnormen eftersom det i så fall innebär en minskning av status att följa ett mer avvikande beteende. Detta gick exempelvis att se i texten ”Guy-liner and Man-scara” i Spotlight 7 (2008: 74) där män som använde sig av smink, vilket traditionellt är kopplat till femininitet, framställdes som extrema

35

undantag och där en pojke uttryckte att hans sexualitet ifrågasattes på grund av hans användning av smink. ” Sometimes other boys ask me if I’m gay but I’m not. The girls at school like my look. Mum and Dad aren’t too happy about it but they accept it as long as I do okay at school” (S7, 2008: 74). Intressant att lägga märke till här är att pojken framställdes känna sig accepterad av jämnåriga flickor men upplevde ett ifrågasättande från jämnåriga pojkar. Det kanske indikerar att flickorna i detta fall lättare kunde acceptera pojkens normbrytande beteende eftersom det enligt kvinnliga könsmönster är ett normalt beteende, men det är onormalt i manliga kretsar. Kanske finns det också en möjlighet att kvinnor på en generell nivå lättare accepterar mäns normbrytande beteende eftersom det bidrar till att normalisera det som annars kan anses vara kvinnligt och därmed ”onormalt” jämfört med den rådande manliga normen.

Vidare fanns det genomgående, trots försök till att motverka detta, könsstereotypiska framställningar av både män och kvinnor där kvinnor främst framställdes som mer känslosamma och sårbara medan män framställdes som mer aktiva och känslokalla. Det resultatet stämmer överens med majoriteten av både svensk och internationell tidigare forskning (se kapitel 3.2). Detta kan tyckas bakåtsträvande enligt skolverkets uppsatta mål i läroplanen för grundskolan:

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet (Skolverket, 1994: 4; Skolverket, 2011: 3).

Tydligast visar resultatet en snedfördelning gällande yrken och framställning av välkända historiska personer som bryter mot skolverkets mål. Många av de yrken som förekommer i texterna är könsstereotypiska med flera kvinnor som har vårdande yrken som barnskötare, sjuksköterska och förskolelärare med mera. Många av de yrken som män innehar i texterna är också könsstereotypa med många aktiva och fysiska yrken som till exempel: byggare, skeppare, gruvarbetare med mera. Det förekommer också kvinnor med mer fysiska och aktiva yrken som fotbollsspelare och surfare vilket bryter mot könsnormen men överlag finns kvinnor representerade i väldigt få yrken. Framställningen av yrken följer alltså en könsstereotypisk genusdiskurs och kan därför inte sägas bidra till att motverka traditionella könsmönster.

Som tidigare nämnt påstår Hirdman (2001) att stereotyper vidmakthåller över- och underordning genom att mannen har rätten att värja sig undan etiketter medan kvinnan är fast i en stereotyp. Resultatet av denna undersökning tyder dock på att båda könen är fast i könsstereotyper men att könsnormer har olika status där män kan ha det svårare att bryta sig ur könsstereotypiskt beteende än kvinnor, beroende på den status kopplad till manliga respektive kvinnliga könsnormer.

En återkommande fråga som lyftes i undersökning genomförd av SIL (1987) är huruvida läroböckerna ska spegla det svenska samhället eller, i detta fall, engelsk kultur. Det blir också en mer komplicerad fråga eftersom engelskspråkig kultur inte existerar

36

som något enhetligt utan är spridd över stora delar av världen. Till exempel kan Indien som ett engelskspråkigt land skilja sig i viss omfattning gällande synen på genusdiskurs och könsnormer jämfört med ett annat engelskspråkigt land som exempelvis England. Det är därför svårt att definiera hur en engelsk lärobok som ska spegla vardagen i engelskspråkiga länder kopplad till genusdiskurs ska vara utformad. SIL (1987) framhöll dock att det i slutändan är de svenska läromedelsförfattarna bör ha ett kritiskt förhållningssätt till de könsroller som presenteras i läroböcker vilket är ett antagande jag håller med om.

Läroböckerna som granskats i denna undersökning har funnits till stor del förstärka könsstereotyper, men det innebär inte att de inte är lämpliga att använda i undervisning. Som nämnts tidigare är det enligt Sunderland (2000) en felaktig och missvisande bild att se läsaren som passiv. Sunderland menar att om en lärobok förhåller sig neutralt till genus betyder det inte nödvändigtvis att genus kommer att behandlas neutralt i användningen av läroboken i klassrummet. Hon menar vidare att en text som är full av könsstereotyper istället kan behandlas ifrågasättande och utmanande av lärare och elever. Det innebär att de granskade läroböckerna kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt till genusdiskursen i klassrummet, men läraren måste då själv vara medveten om framställning av genus i de läroböcker som används

Denna studie finner därför att läraren har ett särskilt stort ansvar att granska de läroböcker som används i klassrummet och att anpassa undervisningen efter materialet. Baserat på den snedfördelning av kvinnor och män i de analyserade läroböckerna och den starka förekomsten av könsstereotyper och normbekräftande framställningar krävs också ett uttänkt tillvägagångssätt i användningen av läroböcker. Resultatet av denna undersökningen visar också att det finns stor möjlighet till ifrågasättande av normer, och läroböckerna kan därför användas till öppna upp diskussioner i klassrummet. Läroböckerna kan också bidra till att uppmärksamma eleverna på normers förekomster. Icke-neutrala läroböcker kan därför ses som ett verktyg för att lära eleverna källkritiska och analytiska metoder fästa i bekanta sammanhang för dem, det vill säga deras egna läroböcker. Det resonemanget är såklart inte bara knutet till läroböcker utan gäller även autentiskt material som används i klassrummet och som kan vara starkare knutet till lärarens egna intressen och därför fodrar en medvetenhet och granskning. Resultatet visar alltså hur viktigt det är att granska det material som används i klassrummet och därför är denna undersökning av särskild vikt.

Kopplat till användningen av material i klassrummet hävdar Sunderland (2000) vidare att för att få ett mer utvidgat perspektiv på hur genus representeras i läroböckerna ska inte bara en analys av texten göras utan också en analys av hur texten används i klassrummet, och det är något som vore av intresse för vidare forskning inom detta område.

37

7 Käll- och litteraturförteckning

Airiau, Stéphane, Sen, Sandip, & Villatoro, Daniel. (2014). Emergence of conventions through social learning. Autonomous Agents and Multi-Agent Systems, 28(5),779-804.

Ammert, Niklas (red.). 2011. Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Bo, (2005). ”När jag får min lön, tänker min fru köpa en ny hatt”: granskning av

övningsmaterialen i Franska A och Tyska A ur ett genusperspektiv. Uppsala: Uppsala Universitet.

Aydınoğlu, Nazife. (2014). Gender in English Language Teaching Coursebooks. Procedia - Social and

Behavioral Sciences, 158, 233-239.

Beauvoir, Simone de. (2002). Det andra könet. Stockholm: Norstedt. (Originalverk publicerat 1949) Bergström, Göran & Boréus Kristina. (2000). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig

textanalys. Lund: Studentlitteratur.

Brennan, Geoffrey, Eriksson, Lina, Goodin, Robert E., & Southwood, Nicholas. (2013). Explaining

Norms. Oxford: Oxford University Press.

Brescoll, Victoria L., Uhlmann, Eric Luis, Moss-Racusin, Corinne, & Sarnell, Lonnie. (2011).

Masculinity, status and subordination: Why working for at gender stereotype violator causes men to lose status. Journal of Experimental Social Psychology, 48(1), 354-357.

Butler, Judith. (2004). Undoing Gender. New York: Routledge.

Carlson, Åsa. (2017). Jämställdhet, vad är det?: en analys av begreppet jämställdhet i offentliga dokument om skola utbildning och arbete. Tidskrift för politisk filosofi, 21(3), 1-15.

Connell, Raewyn. (2009). Gender in World Perspective. Cambridge: Polity.

Coombs, Andy, Hagvärn, Roland, Johansson, Kjell, & Saveska Knutagård, Monika. (2002). Good Stuff

B, textbook. Stockholm: Liber.

Coombs, Andy, Hagvärn, Roland, Johansson, Kjell, Saveska Knutagård, Monika, & Bayard, Annika. (2004). Good Stuff D, textbook. Stockholm: Liber.

Demira, Yusuf & Yavuz, Mustafa. (2017). Do ELT Coursebooks Still Suffer from Gender Inequalities? A Case Study from Turkey. Journal of Language and Linguistic Studies, 13(1), 103-122.

Eilard, Angerd. (2008). Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans

läseböcker 1962–2007. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Foroutan, Yaghoob. (2012). Gender representation in school textbooks in Iran: The place of languages. Current sociology, 60(6), 771-787.

Fredriksson, I. (1969). Könsroller i läroböcker. Stockholm: EOS-tryckerierna. Freedman, Jane. (2003). Feminism: en introduktion. 1. uppl. Malmö: Liber

Graeske, Caroline. (2010). Värdefull eller värdelös? Om värdegrund och genus i läromedel i svenska.

Tidskrift för litteraturvetenskap, 40(3–4), 119-132.

Gustafsson, Jörgen, Österberg, Eva, & Cowle, Andy. (2004). What’s up? 7, textbook. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Gustafsson, Jörgen, Österberg, Eva, & Cowle, Andy. (2007). What’s up? 9, textbook. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Hedlin, Maria. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber. Hedlin, Maria. (2010). Lilla genushäftet 2.0. Om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö:

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet. Hirdman, Yvonne. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.

Lee, Jackie F.K. (2014). A Hidden curriculum in Japanese EFL textbooks: Gender representation.

Linguistics and Education, 27, 39-53.

Lind Palicki, Lena, (2005). Hur man är vänder sig har man rumpan bak – om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning, 15, 161–192.

Lindgren, Simon. (2011). Textanalys. I: Fangen, Katrine & Ann-Mari Sellberg (red.). Många möjliga

38

Mellerby, Anna, Rinnesjö, Susanna, Glover, Mary, Glover, Richard, Hedberg, Bo, & Malmberg, Per. (2008). Wings 7 – blue textbook. Stockholm: Natur och Kultur.

Mellerby, Anna, Rinnesjö, Susanna, Glover, Mary, Glover, Richard, Hedberg, Bo, & Malmberg, Per. (2010). Wings 9 – black textbook. Stockholm: Natur och Kultur.

Moi, T. (1989). Feminist, Female, Feminine. I: Belsey, C. & Moore, J. (ed.). The Feminist Reader:

Essays in Gender and the Politics of Literary Criticism. 117-132. New York: Basil Blackwell.

Nikolajeva, Maria. (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, Henny & Sörensen Stefan. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Randall, Jonas, Keay, Carolyn, & Lantz, Catharina. (2009). Spotlight 9, textbook. Stockholm: Natur och Kultur.

Robertson, Eva, Olsson, Eva, & Haythorpe, Jennifer. (2008). Spotlight 7, textbook. Stockholm: Natur och Kultur.

Rydström, Jens & Tjeder David. (2009). Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpub ext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=gr&a=1#anchor_1

Sovič, Anja & Hus, Vlasta. (2015). Gender Stereotype Analysis of the Textbooks for Young Learners.

Procedia - Social and Behavioral Sciences, 186, 495-501.

Statens institut för läromedelsinformation. (1987). Granskningsrapport om könsroller i grundskolans

läroböcker i engelska, tyska och franska. Stockholm: Statens institut för läromedelsinformation SIL.

Stukát, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB. Sunderland, Jane. (2000). New understandings of gender and language classroom research: texts, teacher

talk and student talk. Language Teaching Research, 4(2), 149-173.

Thurén, Britt-Marie. (2002). Genusforskning inom socialantropologin: antropologiska bidrag till

genusforskningen. Stockholm: Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för

genusforskning http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800078370/isbn91-88874-97-4.pdf [hämtad 02 februari 2014].

Winther Jørgensen, Marianne, Phillpis, Louise, & Torhell, Sven-Erik. (2000). Diskursanalys som teori

och metod. Lund: Studentlitteratur.

Wright, M. von. (1999). Genus och text. När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?. Stockholm: Skolverket.