Bild 1. Sängbord, bordsskiva.
Bild 2. Sängbord, hjul.
Bild 3. Sängbord, förvaring.
Bild 4. Armbandsenhet, position board.
Bild 5. Träningsklocka, undersökande skisser.
Bild 6. Sängbord, konstruktionsskisser.
Bild 7. Sängbord, scenariobild.
Bild 8. Renderad skiss.
Bild 9. Armbandsenhet, presentationsbild.
Bild 10. Sängbord, sprängskiss.
Bild 11. Träningsklocka, 3D-modell.
Bild 12. 3D-modell på armled.
Bilagor
Bilaga A
INTERVJUGUIDE för två gruppintervjuer.
Processen
metaforer, start, förlopp, sekvenser, beslut, strategier, metoder Frågor:
- Vad associerar du med begreppet design?
- Vad visste du om designprocessen innan du påbörjade din utbildning?
- Hur har din syn på designprocessen förändrats under utbildningen?
- Hur skulle du beskriva din designprocess, dess uppbyggnad, delar och innehåll?
- Vilka faser skulle du vilja framhålla som viktigast och mest centrala i designprocessen?
- Hur förhandlar och fattar du dina olika beslut och vägval i designprocessen?
- Finns det några särskilda strategier eller metoder du förknippar med designprocessen?
- Vilken/vilka metaforer skulle du välja att använda för att beskriva designprocessen?
Meningsskapande resurser
modaliteter, verbal, skrift/anteckningar, visualiseringar, skisser, modeller, simuleringar, analog vs digital resurs
Frågor:
Tal, skrift och visualisering kan ses som språkliga verktyg och resurser.
Modellbyggen och olika former av iscensättningar och simuleringar skulle också kunna betraktas som meningsskapande resurser i en designkontext.
- Vilka erfarenheter har du av olika språkliga och meningsskapande resurser och deras roll i ditt designarbete?
- Kan du urskilja några inneboende styrkor respektive svagheter i de språkliga resurser som du använder i din designprocess?
- Hur upplever du analoga vs digitala språkliga resurser i sammanhanget?
Användning & sammansättningar av resurser
estetiska perspektiv, instrumentella perspektiv, variationer, samspel ord – bild, text – skiss, 2D – 3D
Frågor:
- Hur och på vilket vis skulle du säga att visuellt språkliga resurser kommer till användning i ditt designarbete?
- Kan du urskilja olika typer eller variationer av ”bilder” anpassade för specifika ändamål och sekvenser i processen?
- Vilken betydelse tillskriver du ”bilders” intrisikala kvaliteter (estetiskt egenvärde) i din process?
- Vilken betydelse tillskriver du ”bilders” instrumentella kvaliteter (som verktyg) i din process?
- Hur ser du på samspelet text – bild i din designprocess?
- 3D-visualiseringar i form av modeller är vanligt förekommande i
designsammanhang. Hur ser du på denna resurs och dess möjligheter i din designprocess?
- När och hur kommer 3D-modellering till användning i din designprocess.
- I vilken utsträckning sker val av resurser medvetet respektive omedvetet?
Portfolion som meningsskapande resurs
reflektion, teori-praktik, fördelar-möjligheter, nackdelar-begränsningar Frågor:
Vilka fördelar tycker du att portfoliometoden har som metod/resurs?
Vilka nackdelar och begränsningar upplever du att portfolion har som metod/resurs?
Vilka utvecklingsbara möjligheter kan du se i portfoliometoden?
Lärandet i processen
kunskap före och efter processen, lärande: när, var, hur i processen?
- Vilka kunskaper skulle du säga att du har skaffat dig under designprocessens gång?
- Kan du precisera någon sekvens i din designprocess där lärande och kunskaps-uppbyggnad blev påtaglig?
Bilaga B
Projektanvisningar XXX
Tema: interaktionsartefakt i rumslig kontext
Fokus för detta arbete är människan i sammanhang, dvs. hon genomför någon specifik aktivitet genom att använda en artefakt på en specifik plats.
Den artefakt som du skapar ska i första hand upplevas som meningsfull av denna (dessa) tänkta användare, men detta ska givetvis kunna utvidgas till en större mängd personer. På motsvarande sätt skall produkten du skapar samspela med det valda rummet men kunna fungera i andra sammanhang.
Du kan arbeta med en produkt i hemmet eller i ett offentligt rum.
Gestaltningen skall passa med användarens identitet.
Projektarbetet och dess resultat, XXX delkurs 3 (6hp)
Den produkt som du kommer att ge förslag på ska skapas och artikuleras som tydlig självständig artefakt. Men du ska även beskriva dess tänkta användning i det rumsliga sammanhanget, och argumentera för att den bör komma att uppfattas som meningsfull.
Raster:
”Material”: Artefakten ska i någon mån använda informationsteknik* och förhålla sig till en definierad rumslig kontext.
Fokus ska vara på helhet, gestaltning och aktivitet.
Du ska delvis jobba med ”riktiga” användare.**
Tre olika förslag ska skapas och utvecklas fram till delredovisningen. Alla tre ska vara relativt utvecklade och du ska ha ett flertal skisser för att kunna presentera och diskutera dem.
Till detta tillfälle skall du också med bild visa i vilken rumslig kontext produkten skall finnas.
Du kan jobba enskilt eller i grupp om två personer.
Slutprodukten skall redovisas med presentationsmodell och i CAD
* Kravet på informationsteknik kan förhandlas bort. Då krävs en förklaring och en försäkran om en hög komplexitet i projektet.
** Du kan välja personer som kan vara rimliga framtida användare av ditt förslag på produkt.
Projektbeskrivningen skall innehålla:
Projektrubrik Syfte
Tydligt definierade användare Bakgrund
Metoder och ansats Tidsplan
Personligt mål med projektet
Vem eller vilka som är ditt bollplank under projektet
Datum Namn
Projektbeskrivningen skall lämnas i pappersform i ett exemplar i mitt fack och mailas till,
Workbook lämnas in sista redovisningsdagen och skall innehålla Kort sammanfattning.
Reflektioner över alla olika aktiviteter, idéerna, det som förefaller som lyckade val och även mindre lyckade försök. Detta är en den viktigaste aspekten av workbooken. Ett knep kan vara att låta ena sidan av uppslaget vara tomt från början och skapa reflektionerna där.
Slutsats.
Resultat.
Reflektioner kopplat till workbookens fem dimensioner.
Källförteckning och källhänvisningar.
Tre lärdomar att ta med till nästa projekt.
Workbook kan göras i grupp eller enskilt. Om workbook görs i grupp skall individuella reflektioner finnas med.
Handledning
Kom väl förberedd. Tag alltid med 1-3 frågor som du vill att vi skall belysa under handledningen. Tag dessutom med allt visuellt material du har.
xxxx 2015-04-16
Licentiatavhandlingar i Pedagogiskt arbete
14. Annika Eriksson, 2014. Förutsättningar blir till erbjudanden: belyst genom utformning och genomförande av förskolans temainriktade arbetssätt.
ISBN 978‐91‐7601‐120‐1
15. Charlotta Vingsle, 2014. Formative assessment: Teacher knowledge and skills to make it happen.
ISBN 978‐91‐7601‐104‐1
16. Maria Fredriksson Sjöberg, 2014. Vad händer med dialogen? En studie av dialogisk interaktion mellan pedagog och barn i förskolan.
ISBN 978‐91‐7601‐119‐5
17. Elisabeth Lindgren Eneflo, 2014. Dokumentationens dilemman. Förskollärare samtalar om pedagogisk dokumentation.
ISBN 978‐91‐7601‐117‐1
18. Helena Vennberg, 2015. Förskoleklass‐ ett år att räkna med. Förskoleklasslärares möjligheter att följa och analysera elevers kunskapsutveckling i matematik.
ISBN 978‐91‐7601‐386‐1
19. Maria Stam, 2016. Medier, lärande och det mediaspecifika. En undersökning om den rörliga bildens plats och betydelse i ett ämnesövergripande projekt.
20. Lars Fager, 2017. Split Vision. En studie av designprocessen som lärprocess i ett utbildningssammanhang. ISBN 978‐91‐7601‐712‐8