I en promemoria från 2017 konstaterar regeringen att Ädel-reformen i kombination med
kvarboendeprincipen och bemanningskraven för särskilt boende har lett till en utveckling där allt fler boenden bebos av personer med behov av vård, omsorg eller tillsyn alla tider på dygnet.Den höga platskostnaden har lett till en höjd tröskel för äldre med behov av stöd och service i boendet att ansöka om plats i ett särskilt boende (Socialdepartementet 2017). 4 Regeringen har därför föreslagit att ett nytt tredje stycke ska föras in i 5 kap. 5 § SoL som förtydligar att kommunen även får inrätta särskilda boendeformer för äldre människor som behöver stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service (s.k. mellanboenden). Enligt regeringen är målgruppen för förslaget äldre människor som har hemtjänst och som inte behöver ett särskilt boende med heldygnsomsorg men där kvarboende i ordinärt boende inte längre upplevs tryggt. Enligt förslaget om mellanboende ska stöd, hjälp och service som erbjuds få organiseras på samma sätt som vid hemtjänst i ordinärt boende. Skillnaden mot ordinärt boende är att den äldre får möjlighet att komma till ett särskilt boende som t.ex. kan erbjuda gemensamma måltider och umgänge vilket kan öka tryggheten och tillgodose behovet av gemenskap hos äldre. Socialtjänstförordningens bestämmelse med krav på tillgång till personal dygnet runt ska inte gälla för mellanboenden. Enligt förslaget ska
bestämmelserna träda i kraft den 2 april 2019. Regeringens förslag är remitterat till lagrådet för granskning och har således ännu inte lämnats som proposition till riksdagen.
Regeringen uppskattar att kostnaden för en plats i ett mellanboende ligger någonstans mellan kostnaden för hemtjänst och kostnaden för särskilt boende då det inte krävs bemanning
motsvarande heldygnsomsorg fast däremot kan medföra en ökad kostnad för boendet i sig jämfört med en hemtjänstbrukare i ordinärt boende.
En möjlig konsekvens av en nedläggning av Skaftöhemmet är att en större andel personer på Skaftö önskar att bo kvar i sin ordinarie bostad med omfattande insatser av vård och omsorg i hemmet. För personer vars insatser i hemmet överstiger kostnaden för särskilt boende (den så kallade
brytpunkten) skulle ett mellanboende vara ett billigare alternativ än hemtjänst. Det är dock svårt att uppskatta storleken på denna grupp. Ändringarna i Socialnämndens delegationsordning, vilken
4 Socialdepartementet 2017 Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. Ds 2017:12
innebär att beslut om hemtjänstinsatser som överstiger brytpunkten ska fattas av socialnämndens arbetsutskott kommer sannolikt att minska andelen personer med omfattande hemtjänstbeslut. Men även om personalresurserna i hemtjänsten kan utnyttjas mer effektivt om hemtjänsttagare bor i ett flerbostadshus istället för utspritt på Skaftö finns en stor risk för att kostnaderna för
gemensamhetslokaler och eventuella tomhyror överstiger eventuella samordningsvinster.
Förvaltningen ser framför allt en risk i att de äldre i ett mellanboende med tiden kan få ett vård- och omsorgsbehov som inte kan tillgodoses inom ramen för mellanboendets insatser. Frågan är då hur kvarboendeprincipen ska tillämpas och om besittningsskyddet kan avtalas bort. Om inte den äldre ska behöva flytta igen finns risken att mellanboendet med tiden omvandlas till ett dyrt särskilt boende.
Osäkerhet avseende efterfrågan på ett mellanboende i just Fiskebäckskil och vilka ekonomiska konsekvenser ett biståndsbedömt mellanboende kan komma att få gör att förvaltningen inte ser en omvandling av Skaftöhemmet till ett biståndsbedömt mellanboende som ett alternativ i nuläget.
Däremot ser förvaltningen potential i ett icke biståndbedömt trygghetsboende på den ordinarie bostadsmarknaden på Skaftö. Förvaltningens bedömning är att trygghetsbostäder kan bidra till ökad trygghet och social gemenskap och därmed förebygga psykisk och fysisk ohälsa och skjuta upp och minska behov av andra kommunala stödinsatser såsom vård- och omsorgsboende och
hemtjänstinsatser. Ett trygghetsboende på Skaftö skulle även kunna ge samordningsvinster för hemtjänsten på Skaftö. Att Lysekilsbostäder inte kunnat få nödvändig lönsamhet i en investering i trygghetsbostäder på Skaftö behöver inte betyda att det inte är samhällsekonomiskt lönsamt med trygghetsbostäder där.
Alternativ 5: Nedläggning av Skaftöhemmet
Det femte alternativet är att avveckla Skaftöhemmet. En nedläggning av Skaftöhemmet skulle innebära att antalet platser i särskilt boende skulle reduceras till 168 och att efterfrågan på platser skulle överstiga platsbehovet redan år 2020, eller ett par år senare om vi räknar med en viss kötid.
Parallellt med en avveckling av Skaftöhemmet skulle därför nämnden behöva planera för ett nytt särskilt boende, alternativt utbyggnad av existerande boenden.
En nedläggning av Skaftöhemmet skulle innebära att uppskattningsvis 19 personer på Skaftö i dag skulle behöva bo på ett särskilt boende i en annan del av kommunen. Antalet kommer att öka succesivt över åren för att uppgå till 35 stycken år 2037.
Eftersom kommunen i dag har en beläggningsgrad som understiger platsutbudet med ca tio platser bedöms det finnas plats på kommunens tre andra särskilda boenden för de elva personer som i dag bor på Skaftöhemmet. Den ökade beläggningen skulle dock innebära att kötiden ökade för de personer som väntar på en plats på särskilt boende. Givet nuvarande omsättning och kötid bedöms inte kötiden komma att öka så mycket att den närmar sig 3 månader.
En nedläggning av Skaftöhemmet skulle innebära en stor belastning för de boende som måste flytta till ett annat boende. För anhöriga boende på Skaftö skulle det innebära ett längre avstånd till den närstående, vilket kan vara särskilt påfrestande för anhöriga som själv har nedsatt hälsa eller funktion.
En möjlig konsekvens av en nedläggning av Skaftöhemmet är att en större andel personer på Skaftö önskar att bo kvar i sin ordinarie bostad med omfattande insatser av vård och omsorg i hemmet.
Ändringarna i Socialnämndens delegationsordning, vilken innebär att beslut om hemtjänstinsatser som överstiger kostnaden för en plats i särskilt boende (den så kallade brytpunkten) ska fattas av
socialnämndens arbetsutskott kommer dock sannolikt att minska andelen personer med omfattande hemtjänstbeslut.
Avslutning
Förvaltningen har identifierat ett antal tänkbara alternativ för Skaftöhemmets framtid. Samtliga alternativ ska säkerställa att de äldre i Lysekil får den vård och omsorg de har behov av och rätt till.
En person som får beslut om särskilt boende önskar ofta bo på ett boende i det bostadsområde hen tidigare bott. I bland är behovet så akut att personen inte kan vänta utan måste tacka ja till första lediga plats. Den boende har då möjlighet att ställa sig i kö för internbyte. Enligt
biståndshandläggarna brukar emellertid de flesta trivas och bli kvar på det boende de kommer till, även om det inte var förstahandsvalet.
Att de flesta personer med beslut om särskilt boende oftast har ett starkt önskemål om var de vill bo, behöver inte betyda att boendets placering är den kvalitetsaspekt som äldre upplever som viktigast för särskilt boende. Personalens kompetens, personalkontinuitet, närhet till omsorgspersonal och möjligheten att styra när och hur hjälpen ska ges är andra viktiga värden som kanske skattas högre.
För de flesta äldre torde frågan om hur de får sina behov tillgodosedda vara överordnad frågan om var i kommunen behoven tillgodoses. För Socialnämnden handlar det om att planera sina boenden efter de rådande förutsättningarna så att tillgängliga resurser används på ett sätt som både är kostnadseffektivt och ger mesta möjliga kvalitet i vården och omsorgen om den äldre.
Referenser
Wallo, J., & Holmqvist, A. (2018). Kostnad per brukare i Lysekils kommun, utfall 2017. Personer med funktionsnedsättning. Ensolution.
Myndigheten för vårdanalys. (2015). Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? Rapport 2015:8.
Stockholm: Myndigheten för vårdanalys.
Socialdepartementet. (2010). Den ljusnande framtid är vård. Delrapport från LEV-projektet. Stockholm:
Socialdepartementet.
Socialdepartementet. (2017) Om förenklat beslutsfattande och särskilda boendeformer för äldre. Ds 2017:12 SOU 2017:21. (2017). Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg för äldre personer. Betänkande av utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Stockholm: Socialdepartementet
Socialstyrelsen. (2014). Nationell utvärdering - Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Stockholm:
Socialstyrelsen.
SOU 2015:85 (2015) Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer.
Betänkande av utredningen om bostäder för äldre. Stockholm: Näringsdepartementet
2019-10-17 Sid 1/3
Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se | www.lysekil.se