IL
Sedan Aftonbladet tillbakavisat Hr Adns försök att med blott hån och gyckel affärda den ifrågavarande prisskriften om flickors uppfostran, och visat hvarthän en sådan kritik, tillämpad på de af Adn gillade förf:ne, skulle leda, samt slutligen inlagt en kraftig protest mot påståendet att alla som ej gjort lärare
kallet till sitt lefnadsyrke vore oberättigade att deltaga i reform
arbetet inom skola och uppfostran, framlade Aftonbladet (n:o 71,
85) en serie af artiklar tydligen utgångna af en annan hand, och på ett ypperligt sätt belysande de hufVudsatser kring hvilka stri
den rörde sig.
Af dessa artiklar meddela vi här nedan det väsentligaste, eller förf:ns granskning af begreppet »sann qvinlighet», hans ytt
rande om anlagens betydelse vid uppfostran, samt hans slutord odla känslan, hos mannen företrädesvis förståndet. Denna princip
fråga är bestämmande i fråga om ordnandet af undervisningen, och jemnbördighet med qvinnan i afseende på känslobegåfning? Och hvad betyder då allt detta tal om känsla och känsla, såsom någonting för
qvinnan företrädesvis karakteriserande vid jemförelse med mannen —
sen. Dertill skulle sannolikt fordras ingenting mindre än Tiresias' erfarenhet; och kanhända skulle äfven denna erfarenhet, liksom för
turligtvis omöjligt att förneka, att den mesta intelligensen befinner sig i det manliga könets ego; och i fall man då ville anse detta faktum såsom uttryckande en naturens ordning, så hade visserligen hr A. något skäl att förorda en öfvervägande förståndsbildning för stort inflytande på utvecklingen af förstå ndskrafterna; och dertill kom
mer ytterligare ett oförsvarligt försummande af -det qvinliga slägtets förståndsodling i uppfostran. Vare sig nu att i verkligheten detta senare skett efter en beräknad plan eller icke, men nog vore man frestad att tro, att sedan mannen lä rt sig inse, att »kunskap ä r makt»,
så har han sâ vidt pä undervisning och skola berott, alltjemt sokt
på förståndsbildningen- nedtryckts på det sätt, erfarenheten
den qvinnans forstandsuv g h e n n e g å s o m
följd af inflytandet s e d a n u r m i n n e s tid af lefnadsvanor, lagar, upp vidare utbildning. Skolan bör bjuda flickan det ideala som, innefattas u t i allt det s o m förtjena r vetas, h v i l k e t h o n k a n u p p t a g a i s i g s å s o m
d e n s j e l f ma n t » « „ d e r . * - . « M * . kristendomens praktiska sida, man framk allande af d essa kän slorus, ntan till känslan, ej likväl den s inhgak analan toi t> ^ o d l a s f e t t
förnedrar qvinna n? Och skall man ännu all t jemt nödgas höra detta språk till och med u ti en Ped agogisk Tids krift, pâ h vars titel blad man finner uppgifven såso m en af hufvudredaktörerne förestånda ren för landets förnäms ta qvinliga läroanstalt, k. seminarium för bild ande gifves ingen särskild qvinnoväg till sanningen. Förvärfvandet åter af gru ndlig kun skap, l å n g t ifrån a t t behöfva fruktas, skall end ast tjen a
till målsman för det slags darwinism i pedagogiken, som vill åt en t i Z af förmåga, förut bestämd genom ett af vusa vederbörande 1+ mvtificielt urval», tillförsäkra skolans (och dermed x fra mtiden högst väsentligt äfven lifvets) förmåner, och som med sitt »stå eller stuoa I» verkar att förqväfva, f ö r t r y c k a alla andra förmågor Den stupa.» vens. i t i v a tor måga, som i skolan gar och gynnade arten af »or0dt hufvud» — hvad hon ofta är — och
ZfT Ä ÄÄW
ä r v t
- L t r s s r - " s » « 3 S
andra, som antingen a , ,,• e vfara yttre omständigheters
zl*
:z«» - y :™»nt xfet skai för »g, » " ' « » ; « f c-k; o c k «n«, syn till något eget hvad • a n l ^ h a f v a f ö y måga att i skolan egna »befängda nyckei» ( i t> skola äfven framdeles i med lätthet utföra hvad helst dem a agg , t | e n d e skicklighet, lifvet icke allenast bevisa sig ega en g < invändning af nå-utan äfven befinnas företrädesvis benagna.att nå-utan invan J
g„t slag „«.g . »r gjdt «»
derigenom ^ °f e ,J0^i nga l u n d l l följer, att denna gynnade art m-hogre vilja; livaiai w e v,Piipv torde man kunna saga, nesluter hvarken de basta xiju _ J s i s t n ä m'n d a banseende med skäl
i
- Ä S K t tssfs
ST T Ä Ä Ä Ä ' «. - - » • " * * »» v»t fruktade skolprodukten »smart devils».
sa mycket fruktade SK p d a r d e t undervisningssystem, som, , " l a g t b à J r . lä««- .«t galla h..d « U .
Ï Ä - fvsiakt aller andligt - sv.g.r. .ndiv.den den galla; som grtverde d k a m r a t er; och som, tid, han behofvei fo ^ förlägger den darwini-genom båda dessa oms^an i ^ ^ ^ ^ n a t u r ü g grundval, utan stuka striden mella . ^ ^ g e n o n, h v l l k e t
verkligen deruti IHIBM g a inflytelser i väsentlig mån allt de naturliga » g ^ g y g t e m v a r a a t t föredraga
tT ,mn,Si 'b .» ».sm nw m m »(""»e«. '«» d s t 1 *jd t™ " "
ket mest gagnande för samhället? Men sku lle ma n äfven, af d et skäl evangeliets mening vara en »servus servorum», desto större verkligt ansee nde och inflytande skall han vinna ; och h an skall så omsider visa sig vara den, som genom en högre och sannare bildning ä r i
stånd att utan inbillad förödmjukelse intaga denna i sjelfva verket både kristligt och menskligt högsta plats ibland « ™sko r I l l a för
står han deremot sitt sanna intresse, o m h a n i stallet foredrager att, med s k o l r e g l e m e n t e och en tysk pedagogik ihanden endast förkunna oss andra ett »odi profanum vulgus». Lyckligtvis behofyer man , hvad vår aktningsvärda lärarekår beträffar, icke ens fram stal a någon var-7 L mot det slags uppträdande, l.varpå hr A. gifrit ett mera excep
tionellexempel, då han med grinets och öfversittenets t on ansett sig böra behandla uppfostringens angelägenheter.
Härmed afsluta vi vår öfversigt af den märkliga striden, lern
en d e åt läsaren att afgöra, hvilkendera som riktigast och mest opartiskt bedömt den prisbelönta skriften, Pedagogisk Tidskrift eller Aftonbladet.
30. Ur vår Dagbok.
_ I Sverige hafva tills dato 14 qvinnor aflagt studentexamen.
" " . i „ Uoftro pcrnat si°' ät lärarinnekallet, En del af dessa qvmliga studentei hafva egna t g ^ ^ ^ andra fortsätta på egen hani sina s u f n ] l f ö l j» s i n'a s t„d i e l, C i Ä . " " » " a fakulteten, » » . e» vrd de„
«lowMu. / _ b s i i t t > i > u . e t t [ 8 i,1 > B l i u stadgar for
erhilfhL«?beïe0 1 ,DeMutom har man redan under någon komma att ein ai ^ ^ r ö s t l.ä ttsstatistiken, dels med afskrif-n iafskrif-n o-s ar bete' dels med utarbetaafskrif-nde af tabellariska uppgifter, allt hem
arbete Efterde gjorda erfarenheterna kommer man troligen a tt finna sin uträkning i a t t fortsätta i den riktning, man börjat For ofrigt sin uträkning i a i â n o j_ f l e r a d a m er anmält sig till sådant arbete, än" man Tunn lt^s ysselsätt a. Utom omkring 130 män ha nämligen tillhopa något mer äu 100 damer anhållit om statistiskt arbete.
31, Mönster,
t M « :
plfcgH-r
^ rödt; H blått. Bottenfärgen h v it eller oblekt.
Opphemta mönster, att begagnas antingen som midt-ornament eller fortsättningsmönster, då randmönstret i häftet 6 årg. 18 passar till bård. Mönstret kan återgifvas i vexlande färgval så väl med väf-ning som trädväf-ning, tvistsöra m. m.