Boende i ett land och arbete i ett annat 34 

Avgörandena från KamR och FR som presenterats ovan i avsnitt 4.4.2 t.o.m. avsnitt 4.4.6 tar sikte just på frågan om kortare avbrott anses föreligga när den skattskyldige haft relativt omfattande vistelser utanför verksamhetslandet. Jag har ovan nämnt att det i dagsläget inte finns något prejudicerande avgörande från HFD som direkt behandlar frågan.154 _{Det finns}

dock ett avgörande som behandlar frågan om ettårsregeln är tillämplig vid boende i ett land och arbete i ett annat, där domstolen besvarat frågan jakande.155

I domen hade en obegränsat skattskyldig person sedan den första februari 2010 varit ut- sänd av sin svenska arbetsgivare för att under sammanlagt tre år tjänstgöra i Saudiarabien. Han bodde dock på grund av säkerhetsskäl i grannlandet Bahrain, vilket innebar att perso- nen ifråga dagspendlade mellan sin bostad i Bahrain och sitt arbete i Saudiarabien. Den skattskyldige sökte förhandsbesked hos Skatterättsnämnden156 _{för att få klarlagt om ettårs-}

regeln var tillämplig i en sådan situation. Varken Bahrain eller Saudiarabien gjorde anspråk

151 _{Målet överklagades 2011-02-30 av den skattskyldige (målnr 2419-11 i KamR). Dom har ännu inte avkun-}

nats.

152 _{KamR Stockholm, målnr 322-06, 2008-09-11.}

153 _{Se nedan avsnitt 5.5.2 för en mer ingående analys av presenterad praxis.} 154 _{Se ovan avsnitt 4.4.1.}

155 _{HFD 2011 ref. 40.}

på att beskatta honom för tjänsteinkomst hänförlig till arbetet i Saudiarabien, och övriga förutsättningar för att tillämpa ettårsregeln var uppfyllda. SKV stod i målet fast vid sitt ställningstagande som tog sikte just på denna situation. Enligt ställningstagandet var ettårs- regeln inte tillämplig vid boende i ett land och arbete i ett annat.157 _{SKV ansåg således att}

skattebefrielse inte kunde medges med motiveringen att ettårsregeln endast omfattar situat- ioner då den skattskyldige bor och arbetar i samma land.

När målet kom inför prövning av SRN gjorde nämnden emellertid bedömningen att ettårs- regeln var tillämplig på inkomsten och uttalade att det av ettårsregeln inte går att utläsa nå- got krav på att vistelsen under anställningen måste äga rum i verksamhetslandet. SKV överklagade förhandsbeskedet och påpekade att vid bedömningen av målets kärnfråga måste hänsyn tas till regleringen om kortare avbrott i 3 kap. 10 § IL. HFD gjorde samma bedömning som SRN och det stod därmed klart att ettårsregeln kan tillämpas vid boende i ett land och arbete i ett annat. Med andra ord existerar inget krav på att vistelsen måste äga rum i verksamhetslandet då skattebefrielse yrkas enligt ettårsregeln.

HFD:s dom föranledde att det ställningstagande som publicerats av SKV i juni 2010 åter- kallades.158 _{Det återkallade ställningstagandet diskuterade just frågan om sexmånaders- och}

ettårsregeln kan tillämpas när den skattskyldige bor i ett land men arbetar i ett annat.159

SKV ansåg att så inte var fallet, och uttalade att varken sexmånaders- eller ettårsregeln kan bli tillämplig då den skattskyldige bor i ett land och dagligen pendlar till arbetet i ett annat land. Även i detta ställningstagande hänvisar SKV till förarbetsuttalanden avseende kortare avbrott där det uttalas att ettårsregeln kräver vistelse i samma land för att bli tillämplig, och att det därför inte kan tillåtas att alltför omfattande vistelser i andra länder tillåts då kravet på vistelse i ett land då lätt skulle kunna kringgås.160

I det numera återkallade ställningstagandet upprepar SKV lagtextens krav att vistelsen i ut- landet vid tillämpning av ettårsregeln ska pågå under minst ett år i samma land. SKV kon- staterar att den som bor i ett land och pendlar till sitt arbete i ett annat land så gott som dagligen vistas i två olika länder. Sammanfattningsvis kommer SKV till slutsatsen att lagtex- tens utformning och förarbetsuttalanden innebär att ettårsregeln endast kan tillämpas då arbetslandet och boendelandet är samma land. Därmed anser SKV inte att ettårsregeln kan

157 _{SKV ställningstagande ”Kan ettårsregeln och sexmånadersregeln tillämpas vid boende i ett land och arbete i ett annat?”.} 158 _{Återkallande av ställningstagandet ”Kan ettårsregeln och sexmånadersregeln tillämpas vid boende i ett land och arbete i}

ett annat?”, dnr 131 437521-11/111, 2011-06-14.

159 _{SKV ställningstagande ”Kan ettårsregeln och sexmånadersregeln tillämpas vid boende i ett land och arbete i ett annat?”.} 160 _{Prop. 1984/85:175, s. 29f.}

bli tillämplig i det fallet då en person arbetar i ett land, men dagspendlar och övernattar i ett annat land. SKV anser inte heller att dagspendlingen kan anses utgöra tillåtna kortare av- brott enligt 3 kap. 10 § IL.

Vad gäller sexmånadersregeln anser SKV i det numera återkallade ställningstagandet att det av förarbetena framgår att regeln ska kunna tillämpas även i det fallet då anställningen och vistelsen omfattar tjänstgöring i olika länder. I ställningstagandet påpekas även att tid ska kunna spenderas i andra länder än arbetslandet utan att möjligheten att tillämpa sexmåna- dersregeln går förlorad. Dock menar SKV att vistelser i tredje land av detta slag inte får vara alltför omfattande i varken antal eller längd. Trots att SKV konstaterar att sexmåna- dersregeln ska kunna tillämpas då tjänstgöring sker i flera olika länder kommer SKV till slutsatsen att inte heller sexmånadersregeln kan bli tillämplig vid boende i ett land och dag- lig pendling till arbete och anställning i ett annat land. Som skäl anges att resorna utanför arbetslandet i sådana fall skulle bli alltför ofta förekommande för att kunna anses som kor- tare avbrott i lagens mening.

Det principiellt intressanta i HFD 2011 ref. 40 är att den skattskyldige i målet faktiskt dagli- gen vistades i två olika länder. Trots detta ansågs ettårsregeln tillämplig. Antalet dagar utan- för arbetslandet översteg markant antalet dagar som skattskyldiga enligt SKV:s ställningsta- gande om kortare avbrott får vistas utanför verksamhetslandet. Om avgörandets prejudi- katområde sträcker sig till att omfatta även frågan om kortare avbrott är emellertid oklart.161