Bolagsledningarnas löner och ersättningar (punkt 9) av Yvonne Ångström (fp) och Nyamko Sabuni (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR16 punkt 7 och motionerna 2002/03:N21 yrkandena 7 och 8, 2003/04:N1 yrkande 6, 2003/04:N3 yrkande 4, 2003/04:N327 yrkande 7 i denna del, bifaller delvis motionerna 2002/03:N22 yrkande 7 och 2003/04:N2 yrkande 11 och avslår motionerna 2002/03:N21 yrkande 9, 2003/04:N1 yr-kande 7, 2003/04:N203 och 2003/04:N259.

Ställningstagande

Vi delar de synpunkter som framförs i Riksdagens revisorers förslag, liksom i motion 2003/04:N3 (fp), när det gäller bolagsledningarnas löner och ersätt-ningar. Liknande principiella synpunkter framförs också i motionerna 2002/03:N21 (m), 2003/04:N1 (m), 2002/03:N22 (kd), 2003/04:N2 (kd) och 2003/04:N327 (c).

Regeringen har, som redovisats, nyligen fattat beslut om förändrade rikt-linjer för företagsledande personers anställningsvillkor i statliga bolag och för anställdas incitamentsprogram. Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen, parallellt med att riksdagen behandlar revisorernas förslag och förslag i

86

ioner rörande bolagsledningarnas löner och ersättningar, bedriver ett över-synsarbete och fattar beslut om nya riktlinjer. Det ger ett intryck av självtill-räcklighet hos regeringen. Samtidigt är regeringens beteende i högsta grad avslöjande: regeringsbeslutet om riktlinjerna fattas en knapp vecka före ut-skottets preliminära behandling av de aktuella förslagen. Det är först när regeringen ser framför sig ett tillkännagivande av riksdagen i frågan som regeringen förmår besluta om uppstramade riktlinjer.

Vi noterar att de nya riktlinjerna innebär ett steg i den riktning som föror-das av Riksdagens revisorer och i de nämnda motionerna. Samtidigt kan vi konstatera att det rör sig om just riktlinjer, som alltså inte är tvingande. Det är fortfarande upp till bolagens styrelser att besluta om eventuella incitaments-program. Enligt uppgift av näringsminister Leif Pagrotsky i medierna kom-mer inte heller de nya riktlinjerna att innebära någon minskning av de totala lönekostnaderna för de berörda personerna.

Riktlinjerna är alltså inte tillräckliga och kommer inte att innebära att de avarter som förekommer och som påvisats av revisorerna försvinner. Därför behövs det ytterligare åtgärder. Revisorerna fann bl.a. att de verkställande direktörerna i vissa statliga företag hade betydligt högre löner än generaldi-rektörerna i statliga verk av motsvarande storlek. Vi delar revisorernas be-dömning att regeringen bör undersöka motiven bakom dessa löneskillnader.

Vi anser vidare, i likhet med revisorerna, att det är otillfredsställande att sta-ten inte har kontroll över vilka pensionsavtal som ingås för ledningarna i de statliga företagen. Att staten i flera fall inte har haft det har framgått tydligt, inte minst genom det pensionsavtal som Vin & Sprit slöt med sin nuvarande vd. Till anställningsvillkoren för ledningarna i företagen hör även eventuella bonusavtal. När det gäller bonusavtal visar revisorernas granskning att sådana är relativt sällsynta hos statens bolag, men att de förekom i sex företag år 2001. Vi vill inte utfärda något generellt förbud mot bonuslöner utan anser att företag som verkar på en marknad – även statliga företag – skall kunna betala sina ledningar marknadsmässiga ersättningar och även bonuslöner när så är motiverat. Avtalen måste dock vara på en restriktiv och rimlig nivå. Villkoren för avtalen bör också framgå på ett öppet och tydligt sätt.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad som här har anförts.

Därmed blir Riksdagens revisorers förslag i berörd del och den nämnda mot-ionen i motsvarande del tillgodosedda och tillstyrks. Motionerna 2002/03:

N21 (m), 2003/04:N1 (m), 2002/03:N22 (kd), 2003/04:N2 (kd) och 2003/04:

N327 (c) blir också till en del tillgodosedda, medan övriga här aktuella mot-ioner avstyrks.

87 15. Kapitalomstruktureringar (punkt 11, motiveringen)

av Mikael Odenberg (m), Ulla Löfgren (m), Yvonne Ångström (fp), Stef-an Hagfeldt (m), Nyamko Sabuni (fp) och HåkStef-an Larsson (c).

Ställningstagande

Riksdagen behandlade våren 2003, som nämnts, regeringens förslag i till-läggsbudgeten för budgetåret 2003 avseende förbättrad kapitalstruktur i stat-liga företag (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21). Innehållet i riksdagens beslut har redogjorts för. Våra synpunkter i frågan överensstämmer med dem som framfördes i en reservation (m, fp, c) i finansutskottets betänkande 2002/03:FiU21. Vi ser ingen anledning att i detta sammanhang åter ta upp frågan till behandling. Motion 2002/03:N22 (kd) avstyrks därmed i berörd del.

16. Kapitalomstruktureringar (punkt 11) av Maria Larsson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 borde ha följande lydelse:

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 16. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:N22 yrkande 5.

Ställningstagande

Jag anser – i likhet med vad som anförs i motion 2002/03:N22 (kd) – att riksdagen skall begära att regeringen utformar ett lagförslag för att reglera kapitalomstruktureringar i statligt ägda företag. I anslutning till regeringens förslag i tilläggsbudgeten för år 2003 om en förbättrad kapitalstruktur i stat-liga bolag (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21) framförde Kristdemokra-terna i en reservation sina synpunkter på hur bristsituationer i statligt ägda bolag bör avhjälpas. Detta bör ske antingen genom en omfördelning av stat-liga tillgångar genom extrautdelningar eller försäljningar eller genom att privata investerare skjuter till kapital. Denna typ av överföringar av statliga tillgångar måste göras inom statsbudgeten.

Regeringens modell bidrar till att ytterligare försvåra genomlysningen av statsbudgeten och regeringens förvaltning av de statliga bolagen. För att öka öppenheten och för att inordna modellen för förändringar i statliga bolags kapitalstruktur i statsbudgeten bör riksdagen stifta en lag som avgränsar kon-tots användning och beskriver hur de medel som använts skall redovisas i statsbudgeten. En sådan lag bör tydligt avgränsa regeringens befogenhet att göra kapitalinsatser utan att i förväg ha inhämtat riksdagens godkännande. I samband med riksdagsbehandlingen av tilläggsbudgeten framhöll konstitut-ionsutskottet (yttr. 2002/03:KU6y) att regeringen bör återkomma till riksda-gen med ett förslag för hur en permanent ordning för kapitalomstrukturering i den statliga företagssfären bör regleras. Finansutskottet (bet. 2002/03:FiU21)

88

delade konstitutionsutskottets åsikt och anförde att det är angeläget att ett tydligt regelverk skapas och att det i sammanhanget bör utredas hur förslaget förhåller sig till den s.k. budgetlagen och gällande praxis om hur kapitalutdel-ningar och kapitalinsatser skall beslutas och redovisas.

Riksdagen bör nu ge regeringen i uppdrag att utforma den lagstiftning som både konstitutionsutskottet och finansutskottet efterfrågat. Med ett sådant beslut blir den nämnda motionen tillgodosedd och tillstyrks.

89 BILAGA 1