I föreliggande litteraturstudies resultat framkom det att sju artiklar (Bai et al., 2009; Beverly et al., 2008; Braun et al., 2009; Gorter et al., 2011; Huang et al., 2005; Xu et al., 2010; Yamakawa & Makimoto, 2008) har ett bortfall som är väl beskrivet. Detta tycker författarna är bra efter som de tydligare kan se vad anledningen till bortfallen var. I studierna av de sex återstående artiklarna (Barko et al., 2011; Chlebowy et al., 2010; Degazon & Parker, 2007; Edwall et al., 2010; Gorawara-Baht et al., 2008; Moser & Widdershoven, 2006) fanns det inget bortfall beskrivet. Författarna för föreliggande litteraturstudie valde inte artiklar baserat på antal bortfall utan valde artiklar utifrån relevans för studiens syfte och frågeställningar. Det vill säga att författarna för föreliggande litteraturstudie inte fokuserade på att ta med artiklar med litet bortfall.
Efter att författarna för föreliggande litteraturstudie granskat bortfall i samtliga artiklar till deras resultat upptäckte författarna att det inte fanns någon bortfallsdiskussion i samtliga artiklar förutom en (Gorter et al., 2011). Detta anser författarna för föreliggande
litteraturstudie är en svaghet och detta stöds av Forsberg och Wengström (2008) som menar att ett stort bortfall kan minska trovärdigheten på artikeln och forskare till studier bör alltid analysera och diskutera hur bortfallet påverkar deras resultat.
Artikeln av Braun m.fl. (2009) hade det största bortfallet av alla 13 artiklarna. 41 personer kunde inte delta, 22 pga. ofullständig datainsamling och 17 för att de inte hade gjort klart programmet, SGS, som var ett inklusionskriterie för studien. Den sista personen hoppade av studien eftersom personen åt mediciner som kunde visa felaktiga värden av
blodglukoskurvan. Det är en persons avhopp som inte är beskrivet i artikeln, det förblir därmed okänt varför den sista personen inte fullföljde studien. Författarna för föreliggande litteraturstudie anser att detta minskar trovärdigheten eftersom bortfallet inte är beskrivet fullständigt men valde ändå att ha med artikeln eftersom den är relevant utifrån syfte och frågeställningar.
21 Artikeln av Gorter m.fl. (2011) hade den största svarsfrekvensen på 994 deltagare. Det var en anonym enkätundersökning under tre månader med både män och kvinnor. Stor svarsfrekvens gör den mer trovärdig tycker författarna. Bortfallet i den studien var 35 personer men det tycker inte författarna är ett problem eftersom Forsberg och Wengström (2008) skriver att det är vanligt att enkätundersökningar har ett bortfall, till och med större bortfall än andra
undersökningar och att bortfall kan anses som stort eller litet beroende på vilken studie som görs.
Angående exklusionskriterierna i vissa av de valda artiklarna tror författarna för föreliggande litteraturstudie att de gjorde att det blev ett mindre bortfall i vissa studier eftersom
exklusionskriterierna på dessa var att inte inkludera deltagare med kognitiva svårigheter eller andra sjukdomar. Författarna för föreliggande litteraturstudie tror att om de flesta av
deltagarna var relativt friska när studien gjordes försvann risken för att det skulle bli bortfall pga. förvärrad sjukdom.
Författarna för föreliggande litteraturstudie menar att det är bra att samtliga artiklar förutom en är studier med inklusionskriterier att deltagarna minst ska ha haft diagnosen diabetes typ 2 i ett år. Detta eftersom resultatet blir mer trovärdigt då deltagarna i 12 av de valda studierna har erfarenhet av diabetes typ 2 och egenvård. Författarna är nöjda med bortfallsgranskningen och har i baktanke att de egentligen skulle strävat efter så litet bortfall som möjligt precis som Forsberg och Wengström (2008) framhåller.
4.3. Metoddiskussion
Föreliggande litteraturstudie är en litteraturstudie med deskriptiv design. Det innebär enligt Forsberg och Wengström (2008) att data samlats från tidigare gjorda studier. Sökningar av artiklar till föreliggande litteraturstudie är gjorda i Cinahl och Medline (genom Cinahl). Cinahl och Medline är två stora omvårdnadsdatabaser där aktuell forskning finns utlagd (Forsberg & Wengström, 2008), vilket författarna för föreliggande litteraturstudie anser vara en styrka för litteraturstudies resultat. Två av söktermerna är ämnesord i databasen Medline, sk. MeSH-termer, vilket kan göra sökningen ”smalare” , alltså mer finfördelad, vilket enligt Forsberg och Wengström (2008) gör det lättare att hitta relevanta artiklar snabbare. Detta var en fördel för författarnas sökning eftersom det underlättade sökningen.
Författarna för föreliggande litteraturstudie bedömer att inklusionskriterierna till sökningen både kan innebära fördelar och nackdelar för resultatet. Genom att författarna valde artiklar
22 som inte skulle vara publicerade tidigare än 2001 kan relevanta artiklar som kommit tidigare ha missats. Författarna för föreliggande litteraturstudie ansåg dock att det var viktigare att forskningsresultatet var från senare publicerade artiklar vilket stärks av Forsberg och Wengström (2008) som beskriver att forskning ska vara aktuell. Författarna kan vidare ha missat relevanta artiklar genom att artiklarna skulle finnas och vara gratis i full text. I och med inklusionskriteriet att artiklarna skulle vara på engelska kan relevanta artiklar på andra språk ha missats.
Ett inklusionskriterie för föreliggande litteraturstudie var att deltagarna i studierna skulle vara 65 år eller äldre. Anledningen till att just 65 år valdes var att det är den vanligaste
pensionsåldern i Sverige (Socialstyrelsen, 2009), det kan dock ha begränsat sökningen då pensionsåldern möjligen inte är densamma i övriga länder. Författarna för föreliggande litteraturstudie fann många artiklar som verkade relevanta för studiens syfte och
frågeställningar där medelåldern var lägre än 65 år. Då författarna redan bestämt syfte och frågeställningar innan sökningen valdes enbart artiklar där deltagarna var 65 år eller äldre.
Ytterligare ett inklusionskriterie i föreliggande litteraturstudie var att artiklarna skulle vara av kvantitativ eller kvalitativ ansats. I resultatet som framkom av 13 artiklar var fem av
kvantitativ ansats och åtta av kvalitativ ansats vilket är en styrka i litteraturstudien .
Blandningen av kvantitativa och kvalitativa artiklar medför att prevalens och frekvens fås från de kvantitativa artiklarna och de kvalitativa artiklarna medför upplevelser och fenomen
(Forsberg & Wengström, 2008). Författarna för föreliggande litteraturstudie fann både artiklar i kvantitativ och kvalitativ ansats nödvändiga för studien för att kunna besvara
frågeställningarna.
Sju av artiklarna i föreliggande litteraturstudie är gjorda i USA, en är gjord i Japan, en från Sverige, två stycken från Nederländerna, en från Tyskland och en från Taiwan. Detta gör att resultatet visar en bredd inom området, att resultatet blir internationellt. Dock finns det en nackdel med detta då de flesta artiklar kommer från USA vilket gör att resultatet inte kan kopplas till alla världsdelar.
Dataanalysen i föreliggande litteraturstudie genomfördes med stöd av Forsberg och
Wengström (2008) genom att resultatdelarna i artiklarna lästes och delades in i kategorier och subkategorier utifrån syfte och frågeställningar. Detta är ett bra sätt att få en överblick av materialet för att kunna kategorisera resultatet enligt Polit och Beck (2008). Författarna för föreliggande litteraturstudie fann styrkan med denna metod att det var lätt att hålla reda på
23 materialet när resultatet skrevs. Nackdelen var att det ibland var svårt att placera in stycken i rätt kategori eftersom kategorierna gick ihop med varandra . Båda författarna till föreliggande litteraturstudie har läst samtliga artiklar. De anser författarna för föreliggande litteraturstudie är en styrka med stöd av Polit och Beck (2008) som beskriver att risken att missa information eller göra feltolkningar minskas.
I samtliga artiklar har författarna för föreliggande litteraturstudie kontrollerat om studierna har blivit godkända av etisk kommitté, haft forskningsetiska överväganden eller om tidskriften har forskningsetiska publiceringskrav. Det är en styrka för studier att kontrollera
forskningsetiska överväganden enligt Forsberg och Wengstöm (2008).
4.4. Slutsats
Författarna för föreliggande litteraturstudie menar att sjuksköterskan har ett stort ansvar för att hjälpa äldre personer med diabetes typ 2 att bibehålla sin självständighet, då detta är en
motiverande faktor för att hantera sin egenvård. Egenvård är en viktig del i behandlingen vid diabetes typ 2 för att förhindra uppkomst av komplikationer. Författarna för föreliggande litteraturstudie menar att mer forskning behövs inom området äldre och egenvård vid diabetes typ 2 då det saknas forskning om hur sjuksköterskan kan stödja äldre personer med
multisjuklighet och kognitiva nedsättningar att bibehålla sin självständighet vid diabetes typ 2.
24 5. Referenser
Adolfsson, E., Starrin, B., Smide, B., & Wikblad, K. (2008). Type 2 diabetic patients'
experiences of two different educational approaches--a qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 45(7), 986-99
Asimakopoulou, K., & Hampson, S. (2002). Cognitive functioning and self-management in older people with diabetes.Diabetes Spectrum, 15(2), 116-121.
Bai, Y., Chiou, C., & Chang, Y. (2009). Self-care behaviour and related factors in older people with type 2 diabetes.Journal Of Clinical Nursing, 18(23), 3308-3315.
Barko, R., Corbett, C. F., Allen, C. B., & Shultz, J. (2011). Perceptions of Diabetes Symptoms and Self-Management Strategies: A Cross-Cultural Comparison. Journal Of Transcultural Nursing, 22(3), 274-281. doi:10.1177/1043659611404428
Beverly, E., Wray, L., & Miller, C. (2008). Practice implications of what couples tell us about type 2 diabetes management. Diabetes Spectrum, 21(1), 39-45.
Black, S., Markides, K., & Ray, L. (2003). Depression predicts increased incidence of adverse health outcomes in older Mexican Americans with type 2 diabetes. Diabetes Care, 26(10), 2822-2828.
Braun, A., Kubiak, T., Kuntsche, J., Meier-Höfig, M., Müller, U., Feucht, I., & Zeyfang, A. (2009). SGS: a structured treatment and teaching programme for older patients with diabetes mellitus--a prospective randomised controlled multi-centre trial. Age & Ageing, 38(4), 390-396. doi:10.1093/ageing/afp056
Chlebowy, D., Hood, S., & LaJoie, A. (2010). Facilitators and barriers to self-management of type 2 diabetes among urban African American adults. Diabetes Educator, 36(6), 897-905. doi:10.1177/0145721710385579
Choe, H., Bernstein, S., Standiford, C., & Hayward, R. (2010). New diabetes HEDIS blood pressure quality measure: potential for overtreatment. Healthcare Effectiveness Data and Information Set. American Journal Of Managed Care, 16(1), 19-24.
Compeán Ortiz, L., Gallegos Cabriales, E., González González, J., & Gómez Meza, M. (2010). Self-care behaviors and health indicators in adults with type 2 diabetes. Revist Latino-Americana De Enfermagem (RLAE), 18(4), 675-680
25 Degazon, C., & Parker, V. (2007). Coping and psychosocial adaptation to type 2 diabetes in older Blacks born in the Southern US and the Caribbean. Research In Nursing & Health, 30(2), 151-163.
Edwall, L., Danielson, E., & Öhrn, I. (2010). The meaning of a consultation with the diabetes nurse specialist.Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 24(2), 341-348.
doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00726.x
Ericson, E., & Ericsson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur
Gorawara-Bhat, R., Huang, E., & Chin, M. (2008). Communicating with older diabetes patients: self-management and social comparison. Patient Education & Counseling, 72(3), 411-417.
Gorter, K., Tuytel, G., de Leeuw, R., Bensing, J., & Rutten, G. (2011). Opinions of patients with type 2 diabetes about responsibility, setting targets and willingness to take medication. A cross-sectional survey. Patient Education & Counseling, 84(1), 56-61.
Hu, J., Amoako, E., Gruber, K., & Rossen, E. (2007). The relationships among health functioning indicators and depression in older adults with diabetes. Issues In Mental Health Nursing, 28(2), 133-150.
Huang, E., Gorawara-Bhat, R., & Chin, M. (2005). Self-reported goals of older patients with type 2 diabetes mellitus.Journal Of The American Geriatrics Society, 53(2), 306-311.
ICN. (2007). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 2012-03-07 från:
http://www.swenurse.se/PageFiles/2582/SSF%20Etisk%20kod%20t%20webb2.pdf
Kristoffersen, N.J., Nortvedt, F., & Skaug, E.A. (red.) (2006). Grundläggande omvårdnad del 4. Stockholm: Liber AB.
26 Malpass, A., Andrews, R., & Turner, K. (2009). Patients with type 2 diabetes experiences of making multiple lifestyle changes: a qualitative study. Patient Education & Counseling, 74(2), 258-263. doi:10.1016/j.pec.2008.08.018
Martin, O., Wu, W., Taveira, T., Eaton, C., & Sharma, S. (2007). Multidisciplinary group behavioral and pharmacologic intervention for cardiac risk reduction in diabetes: a pilot study. Diabetes Educator, 33(1), 118-127.
Mosand, R.,D., & Førsund, A.,J. (2002) Omvårdnad vid förändringar i bukspottkörtelns endokrina funktion. Almås. (Red) Klinisk Omvårdnad del 2. Stockholm: Liber AB
Moser, A., H, & Widdershoven, G. (2006). Competency in shaping one's life: autonomy of people with type 2 diabetes mellitus in a nurse-led, shared-care setting; a qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 43(4), 417-427.
Nationalencyklopedin (2012). Hämtad 2012-03-07 från: http://www.ne.se/egenvard
Orem, D.E. (2001). Nursing concepts of practice. St. Louis, Missouri: Mosby.
Polit, D., & Beck, C.T. (2008) Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott
Plotnikoff, R., Lippke, S., Karunamuni, N., Eves, N., Courneya, K., Sigal, R., & Birkett, N. (2007). Co-morbidity, functionality and time since diagnosis as predictors of physical activity in individuals with type 1 or type 2 diabetes. Diabetes Research & Clinical Practice, 78(1), 115-122.
Rydén, L., Standl, E., Bartnik, M., Van den Berghe, G., Betteridge, J., de Boer, M., & ... Wood, D. (2007). Guidelines on diabetes, pre-diabetes, and cardiovascular diseases: executive summary. The Task Force on Diabetes and Cardiovascular Diseases of the European Society of Cardiology (ESC) and of the European Association for the Study of Diabetes (EASD). European Heart Journal, 28(1), 88-136
SBU (2009). Patientutbildning vid diabetes. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Hämtad 2012-03-07 från:
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/patientutbildning_vid_diabetes_fulltext.p df
27 Scain, S., Dos Santos, B., Friedman, R., & Gross, J. (2007). Type 2 diabetic patients attending a nurse educator have improved metabolic control. Diabetes Research & Clinical Practice, 77(3), 399-404.
Scollan-Koliopoulos, M., O'Connell, K., & Walker, E. (2007). Legacy of diabetes and self-care behavior. Research In Nursing & Health, 30(5), 508-517.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 12-03-07 från: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2012-03-07 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf,
Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2012-03-07 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17924/2010-2-2.pdf
Socialstyrelsen (2010). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2012-03-07 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2010-5-1.pdf
Tornstam. L. (2005). Åldrandets socialpsykologi (sjunde upplagan). Finland: Nordstedts akademiska förlag
UN. (1948). The Universal Deklaration of Human Rights. United Nations. Hämtad 2012-03-07 från: http://www.un.org/en/documents/udhr/
Whittemore, R., Melkus, G., Sullivan, A., & Grey, M. (2004). A nurse-coaching intervention for women with type 2 diabetes. Diabetes Educator, 30(5), 795-804.
World Health Organisation [WHO]. (2011). Hämtad 2012-03-07 från: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/index.html
Xu, Y., Pan, W., & Liu, H. (2010). Self-management practices of Chinese Americans with type 2 diabetes. Nursing & Health Sciences, 12(2), 228-234.
28 Xu, W., Qiu, C., Gatz, M., Pedersen, N., Johansson, B., & Fratiglioni, L. (2009). Mid- and late-life diabetes in relation to the risk of dementia: a population-based twin
study. Diabetes, 58(1), 71-77. doi:10.2337/db08-0586
Yamakawa, M., & Makimoto, K. (2008). Positive experiences of type 2 diabetes in Japanese patients: an exploratory qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 45(7), 1032-1041.