BOSÄTTNING OCH DEN LOKALA ARBETSMARKNADEN

Det finns studier som visar att bostadsorten har betydelse för invandrares möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Generellt kan sägas att ju fler jobb det finns där du bor jämfört med antalet arbetssökande desto högre är sannolikheten att du får ett arbete. I en nyligen utgiven ESO-rapport studeras samvariationen mellan boende- segregation och utfall på arbetsmarknaden (Aldén och Hammarstedt, 2016a). Frågan om kausalitet är dock problematisk; har en individ svårt att få jobb för att hen bor i ett segregerat område eller bor hen i ett segregerat område för att hen har svårt att få jobb?

Det är inte heller säkert att sambandet mellan etniskt homogena områden och möjligheten till arbete nödvändigtvis behöver vara negativ. Vi vet generellt att många arbeten förmedlas via vänner och familj och kommer ny till ett land kan vara hjälpt av att bo nära människor från samma land. Det finns dock studier som visar att utrikes födda inte är hjälpta av sitt nätverk i jobbsökandet i samma utsträckning som infödda eftersom utrikesfödda i genomsnitt har färre personer i sitt nätverk som har arbete (Behtoui, 2008).

5. Även om en anställning i ett bemanningsföretag i de flesta fall är en tillsvidareanställning är de anställda ofta uthyrda tillfälligt till olika kundföretag.

Arbetslösheten varierar både över konjunkturen och mellan regioner. Då efterfrågan är hög kommer också sysselsättningen att vara högre. Men olika grupper påverkas olika mycket av variationerna. De senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen visar t ex att arbetslösheten överlag var lägre i juli 2016 än vad den var vid samma tidpunkt året innan. Detta gäller dock inte för utrikes födda, för dessa har arbetslösheten ökat. Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik för juli 2016 visar också på stora regionala variationer. I Gotlands, Uppsalas och Västerbottens län understeg arbetslösheten sex procent medan den översteg tio procent i Södermanlands och Gävleborgs län.

I en nyligen genomförd utvärdering av etableringsreformen togs hänsyn till läget på den lokala arbetsmarknaden genom att kontrollera för regional arbetslöshet samtidigt som kontroller för boendelän och ett stort antal individegenskaper (kön, ålder, utbild- ning, civilstånd, om man har små barn, födelseland, flyktingkategori, mottagningsmå- nad och vistelsetid) inkluderades (Andersson Joona m fl, 2016). Generellt kan sägas att regional arbetslöshet är negativt korrelerad med nyanländas sysselsättningschanser; en ökning av arbetslösheten leder till minskade sysselsättningschanser. I denna analys har dock inte hänsyn tagits till att nyanlända inte är slumpmässigt fördelade över lan- det. Det kan finnas ett visst mått av selektion i den meningen att nyanlända med bättre förutsättningar att få ett jobb aktivt väljer att bosätta sig i regioner där efterfrågan på arbetsmarknaden är högre.

I en studie av Åslund m fl (2010) studeras hur tillgången på jobb i närområdet påverkar flyktingars individuella sysselsättningschanser. I studien undersöks inte effekterna av lokal arbetslöshet eller vakanser direkt. Istället mäts tillgången på jobb genom att räkna antalet jobb inom ett avgränsat geografiskt område där individen bor. I studien tas hänsyn till den ovan nämnda selektionen genom att utnyttja att flyktingar genom den s k ”Hela Sverige-strategin” slumpmässigt fördelades mellan kommuner. Resultaten tyder på att en sämre tillgång på arbete har en negativ inverkan på sysselsättningschanserna.

Åslund och Rooth (2007) studerar mer specifikt hur arbetsmarknadsläget på den lokala arbetsmarknaden vid den tidpunkt då nyanlända flyktingar bosatte sig i Sverige påverkar arbetsmarknadsutfall på längre sikt. De använder sig också av ”Hela Sverige- strategin” för att ta hänsyn till selektion. De finner bl a att om det är hög lokal arbets- löshet när en individ bosätter sig i en kommun kommer det ha en negativ inverkan på inkomster och sysselsättning under minst tio år.

Implikationerna av dessa resultat för dagens situation är flera. Dels tyder det på att det allmänna konjunkturläget har betydelse. Om svensk ekonomi är stark och efterfrågan på arbetskraft är god är förutsättningarna bättre för alla arbetslösa att få ett arbete, oavsett födelseland. Statistiken från Arbetsförmedlingen visar dock att arbetslösheten bland utrikes födda har ökat trots en allmän uppgång, vilket är oroande. En andra implikation är att bosättning för nyanlända har betydelse och den strategi som väljs från politiskt håll för att fördela nyanlända mellan Sveriges kommuner kan ha betydelse. Det förefaller viktigt att nyanlända får bosätta sig i kommuner med låg arbetslöshet.

Sedan 1 mars 2016 är alla kommuner skyldiga att ta emot nyanlända. Från och med 1 januari 2017 tar Migrationsverket över ansvaret från Arbetsförmedlingen att anvisa nyanlända till kommunerna. Kvotflyktingar och asylsökande i anläggningsboende kom- mer att anvisas och tanken är att kommuner med förhållandevis god arbetsmarknad, stor befolkning, lågt mottagande och få asylsökande kommer att få ta emot fler nyanlända. Nyanlända kommer dock fortfarande ha möjligheten att ordna bostad på egen hand. Med den nya lagen går det alltså i högre utsträckning att påverka kom- munernas mottagande, men nyanlända kan fortfarande göra ett val kring hur och var de vill bosätta sig.

4. v

arbetsMarKnadsetablerIng

?

Egenföretagande är viktigt i debatten kring integration av nyanlända av två olika skäl. För det första kan egenföretagande genom t ex starta eget-bidrag vara en del av de integrationspolitiska åtgärderna som syftar till att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket diskuterades ovan. För det andra kan den förhållandevis höga andelen egenföretagare bland utrikes födda ses som en reaktion på svårigheterna att etablera sig på arbetsmarknaden genom att bli anställd. I detta avsnitt diskuteras i första hand det senare skälet. I avsnitt 4.2 diskuteras också betydel- sen av egenföretagare som arbetsgivare.