I Sverige går ca 20 procent av energianvändningen till uppvärmning och varmvatten i lokaler, flerbo
stadshus och småhus, exklusive hushållsel och vär
meenergi från värmepumpar (2011). Användningen av oljeprodukter står för nio procent av detta, men har minskat så mycket som 70 procent sedan 1990 (Energimyndigheten 2013a).
I Marks energiplan anges flera åtgärdsförslag koppla
de till målet om reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning:
§ Minska användningen av olja och el för uppvärm
ning i de kommunala fastigheterna.
§ Ökade leveranser av fjärrvärme inom befintligt och utökat leveransområde.
§ Utreda utökad kraftvärme i fjärrvärmesystemet.
§ Utreda möjligheten att ersätta fossilolja med bio
olja i fjärrvärmesystemet.
Energianvändningen bör uppmärksammas när be
byggelse anläggs. Planeringen har inverkan på ener
gianvändningen framför allt genom en konsekvent tillämpning av strukturbilden. Den tar sikte dels på ett ökat kollektivresande och minskad användning av fossila bränslen, se Energi för resor och transporter
RIKET MARK RIKET MARK
Sid 72 (108)
Översiktsplan för Marks kommun. Antagen 2017-04-20.
nedan, dels på en effektivare utnyttjande av fjärrvär
me, VAsystem mm. Vid bygglovsprövning tillämpar kommunen Boverkets bestämmelser för energiför
brukning vid nybyggnation. PBL medger inte att yt
terligare krav ställs vid t ex planläggning. Däremot har kommunen möjlighet att påverka energiförbruk
ningen i det egna fastighetsbeståndet, genom explo
ateringsavtal vid byggnation på kommunens mark, och genom energirådgivning.
ENERGI FÖR RESOR OCH TRANSPORTER Transportsektorn står för ungefär en femtedel av en
ergianvändningen (se avsnitt Energibalans ovan) och är den dominerande användaren av fossila bränslen.
För att minska användningen av fossila bränslen är det därför viktigt att försöka påverka personresor och godstransporter.
Genom en medveten satsning på effektiv kollektiv
trafik, gång och cykelvägar och samordning av be
byggelse och service i strukturbildens stråk, kan de persontransporter som sker till, från, och inom Mark påverkas.
Vissa resor kommer även fortsättningsvis behöva gö
ras med bil, framför allt på landsbygden, men genom att verka för en god infrastruktur för alternativa driv
medel, och utveckla bra bytespunkter för det mer långväga resandet, kan även denna andel minskas. Se även kapitel 8.3 avsnitt Resande och transporter.
För att minimera transporterna till kommunens oli
ka verksamheter bör en utredning göras om möjlig
heterna att samordna transporterna det sista ste
get ut till respektive verksamhet. I dagsläget sker många transporter oberoende av varandra, vilket ger en mängd parallella transporter. Erfarenheter från andra kommuner har visat på stora möjlighe
ter att minska transporterna genom leverans till ge
mensamma centraler och därifrån med samordnade transporter ut till verksamheterna.
De genomgående godstransporterna är svårare att direkt påverka för kommunen, men genom en aktiv samverkan på regional och nationell nivå, kan även dessa påverkas, genom t ex en utveckling av Viska
dalsbanan.
ALTERNATIVA DRIVMEDEL
Parallellt med åtgärder för att minska mängden re
sor med bil, är det angeläget att utveckla en bra infra
struktur för alternativa drivmedel, t ex el och biogas.
Särskilt viktigt är detta i bytespunkterna i stråkens noder.
Kommunstyrelsen beslutade i december 2015 (§ 177/2015) att etablera laddstationer för laddning
av elfordon och att ett förslag ska tas fram om hur kommunen kan stimulera etablering med målet att Mark ska ha en biogasstation. Underlag ska tas fram för upphandling av laddningsinfrastruktur (laddstol
par och snabbladdare) till pendelparkeringen i Ske
ne, parkeringen vid resecentrum i Kinna, pendelpar
keringar utmed huvudvägnätet 41 och 156, övriga publika platser så som t ex kommunhuset och Kun
skapens hus, parkering för kommunens bilpool och till parkeringen för hemtjänstens bilar i Örby. Under
lag ska också tas fram för upphandling av elbilar till kommunens bilpool och till hemtjänsten.
FJÄRRVÄRME
Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningskällan för lokaler och flerbostadshus och står för 86 pro
cent av uppvärmningsenergin av dessa (2014). Av uppvärmningsenergin för småhus står fjärrvärme däremot bara för 19 procent. (Energimyndigheten 2016a).
Fjärrvärmesystemet i Mark är relativt väl utbyggt.
Fjärrvärmen är idag det dominerande uppvärm
ningssättet för centralt belägna flerbostadshus och lokaler i Mark. Bränslet består till nästan 99 procent av biobränsle (träbränsle), resterande är fossil eld
ningsolja. Det finns dock en hel del industri och små
hus som ännu inte är anslutna.
Det är angeläget att utöka användningen av fjärrvär
me i kommunen. Möjligheterna att ansluta småhusen begränsas kraftigt av lokaliseringen i förhållande till fjärrvärmesystemet. Genom att i högre grad lokali
sera ny bebyggelse till strukturbildens knutpunkt, ut vecklingsnoder och länkade orter, kan fler bostä
der anslutas till fjärrvärmenätet. Fjärrvärmeanvänd
ningen kan också öka genom förtätning i befintliga områden.
Det är också viktigt att arbeta med att minska det to
tala uppvärmningsbehovet då fjärrvärmens lagring och transporter leder till påverkan på miljö. Trä är dessutom en värdefull råvara för andra ändamål.
BIOGAS
För att öka andelen förnybara bränslen och utnyttja de lokala förutsättningarna bör även möjligheterna till lokal biogasproduktion utredas, kopplat till Väs
tra Götalandsregioinens utredning om biogas (Västra Götalandsregionen 2014). Biogasen kan dels ersätta olja och el lokalt, dels raffineras till drivmedel. Kom
munens roll blir i första hand att vara katalysator och bidra till att olika aktörer kan mötas. Kommunen kan även bli aktuell som leverantör av rötbart hushålls
avfall och genom ev samrötning vid avloppsrenings
verket.
KAPITEL 8. FOKUSOMRÅDEN
Solenergi
FÖRUTSÄTTNINGAR
Utvecklingen inom solenergiområdet har gått snabbt de senaste åren, se figur 8:43. Av solens strålar kan man producera el med hjälp av solceller, eller värme med hjälp av solfångare. Sol energi är en av de ener
giformer som har lägst miljöpåverkan, och en ökad användning av solenergi är ett viktigt bidrag till övergången till förnybara energisystem. De senaste årens prisras på solcellssystem (Energimyndigheten 2016b) har tillsammans med statligt investerings
stöd medfört att solel har blivit ett konkurrenskraf
tigt alternativ för elproduktion.
Medelsolinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Eftersom solen strålar mest under sommarhalvåret när ener
gin efterfrågas minst, behöver solenergi kombineras med andra elproduktionsslag och/eller med lagring (Energimyndigheten 2016c).
SOLCELLER PÅ BYGGNADER
I befintlig bebyggelse finns det gott om ytor som kan vara lämpliga för produktion av solenergi, inte minst på industrifastigheter som ofta också har en hög el
förbruking. Vid nybyggnation kan solpaneler integre
ras från början och ersätta andra fasad eller takma
terial.
Avgörande för hur mycket el som kan produceras är solinstrålning, verkningsgrad, vinkel, väderstreck och skuggning. Energimyndigheten uppskattar att potentialen för solceller på byggnader i Sverige till cirka 40 terawattimmar per år eller mer. (Ener
gimyndigheten 2016b).
SOLCELLSPARKER
Ett antal större solcellsparker har byggts de senaste åren, ofta med kommunala energibolag som investe
rare. I september 2016 invigdes t ex en av Sveriges största solcellsparker vid E6 söder om Varberg, vil
ken beräknas producera cirka tre gigawattimmar per år. Solcellsparker tar större plats per producerad en
ergienhet än vindkraft, men kan samtidigt upplevas som mindre störande. Solcellsparker går också bra att kombinera med exempelvis betesdjur.
MÅL FÖR SOLENERGI
Det nationella arbetet med att främja solenergi fo
kuserar framför allt på solceller. Energimyndigheten har tagit fram ett förslag till strategi för hur använd
ningen av solel ska kunna öka i Sverige med målet är att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar en
ergi. För att nå målet behöver produktionen av solel öka till mellan fem och tio procent av den totala elan
vändningen i Sverige år 2040 enligt förslaget (Ener
gimyndigheten 2016c).
Enligt de lokala miljömålen för Marks kommun, ska Mark ha minst 5 000 kvadratmeter solceller mon
terade på kommunalt ägda lokaler senast år 2020 (Marks kommun 2015d).
SOLENERGI I MARK
Marks kommun använder sedan tidigare solvärme för uppvärmning på bl a två förskolor och Marks Bo
stads AB använder för närvarande solvärme till bo
städer i Björketorp. Sedan 2015 finns också en 600 kvadratmeter stor solcellsanläggning på gymnasie
skolans tak som producerar ca 80 gigawattimmar per år, och på kommunhuset finns ytterligare 200 kvadratmeter solceller installerade.
Figur 8:43. Installerad effekt från solel har vuxit kraftigt sedan 2010. Bilden visar kumulativ och årlig installerad effekt. Källa:
Energimyndigheten 2016b.
Sid 74 (108)
Översiktsplan för Marks kommun. Antagen 2017-04-20.
KAPITEL 8. FOKUSOMRÅDEN
SOLENERGI I FYSISK PLANERING