Stöd och service till funktionshindrade
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) syftar till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har utsikter till goda livsvillkor med möjlighet att leva i samhället precis som andra. Detta medför ett ansvar från kommunens sida att tillhan-dahålla boendelösningar med olika typer av stöd. Gruppen funktionsnedsatta innefattar individer med intellektuella-, psykiska- och fysiska funktionsnedsättningar.
För de med intellektuell funktionsnedsättning tillhandahålls grupp- och servicebostäder utifrån individens behov av stöd. En gruppbostad består av flera lägenheter (6 st) samlade i en och samma byggnad. Här finns tillgång till personal samt gemensamma ytor för de boende. Servicebostäder avser en grupp om enskilda lägenheter (10 st) fördelade i ett om-råde med en tillhörande lägenhet där det finns gemensamma utrymmen och personal.
De med psykisk funktionsnedsättning erbjuds oftast bostad i gruppboende alternativt har individen egen bostad med stöd från kommunen. De med fysisk funktionsnedsättning har i de flesta fall bostad anpassad efter individens behov genom bostadsanpassning.
Planering av LSS-bostäder påverkas starkt av inflyttning från andra kommuner.
Individ- och familjenämndens lokalbehov kan beskrivas enligt tabellen nedan:
Tabell 3. Lokalförsörjning Stöd och omsorg 2017–2025
Lokalförsörjning Stöd och omsorg 2017–2025; Sex lägenheter per gruppboende/servicebostad
2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Behov i dagsläget*
Gruppbostad (befintlig kö) 5 Framtida behov
Gruppboende enl LSS 2 2 2 2 2 2 2 2 2
Servicebostad, förhyrning 1 1 1 1 1 1 1 1 1
Bostäder avskilt läge, hemlösa 1 1 1 1
Informationsdel
Tabellen visar att det idag finns ett latent behov på fem gruppboenden. Att ha brist på LSS-boenden innebär en kostnad för kommunen i form av viten som uppstår då beslut om särskilt boende är fattat men inte verkställt.
Vård och behandling av unga och vuxna
Det är viktigt uppmärksamma att socialtjänsten inte har någon skyldighet att tillhanda-hålla bostäder till bostadslösa i allmänhet. De ansvarar istället för att tillgodose behoven hos särskilt utsatta grupper så som exempelvis:
• barn och ungdomar med särskilda behov
• människor med psykosociala problem, t.ex. missbruk
• våldsutsatta kvinnor och brottsoffer i övrigt
• människor med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar
De boendeformer som finns att tillgå för de tre första grupperna är verksamhetslägen- heter samt sociala kontrakt. I en verksamhetslägenhet bor brukaren tidsbegränsat, lägen-heten tillhör en verksamhet och brukaren har beslut om stödinsatser. Socialt hyreskon-trakt är ett bistånd för personer som av olika skäl står utanför den ordinarie bostads-marknaden. Det är en tidsbegränsad insats förenad med särskilda villkor. Målsättningen är att brukaren erhåller ett förstahandsavtal på en lägenhet. Detta kan till exempel vara aktuellt efter olika typer av stödinsatser inom socialtjänsten.
Det årliga behovet av verksamhetslägenheter samt lägenheter med sociala kontrakt ser ut enligt följande:
Tabell 4. Bostadsbehov IFN, 2016–2024
Individ och familjenämndens behov av lägenheter, 2016–2024
Framtida behov 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
Verksamhetslägenheter - 25 75 65 65 5 5 5 5
Sociala kontrakt 120 120 120 120 140 140 140 140 140
Summa 120 145 195 185 205 145 145 145 145
Till skillnad från de som omfattas av LSS så kan kraftiga svängningar förekomma i behovet av bostäder för de som bor i verksamhetslägenheter eller har sociala kontrakt. I dagsläget finns ett ökat behov av boendelösningar för våldsutsatta kvinnor då denna grupp vuxit.
Våldsutsatta som kommer via kvinnofridsmottagningen får idag förtur till lägenheter då de ofta befinner sig i en akut farlig situation. På grund av utvecklingen för denna grupp finns behov av ett tillskott av skyddade boenden i kommunen.
Bostäder för äldre, biståndsprövade, vård- och omsorgsboenden
En annan grupp som är berättigad bostad enligt socialtjänstlagen är äldre med behov av vård och omsorg. Äldregruppen kommer enligt prognosen öka kraftigt fram till 2025. Denna utveckling medför höga krav på socialtjänstens bostadsförsörjning under kommande år. Utifrån Äldrenämndens beslutade servicenivåer finns beräkningar som
Informationsdel
visar att 1,7 procent av individerna mellan 65–79 år är i behov av stöd i form av vård- och omsorgsboende medan samma siffra för gruppen över 80 år ligger på 15,4 procent.
Tabellen nedan visar på behovet av platser utifrån dessa servicenivåer.
Tabell 5. Bostadsbehov äldregruppen, 2016–2024
Bostäder för äldre
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024
65–79 år (1,7 %) 261 267 273 278 282 287 290 292 293
80– år (15,4 %) 754 776 796 821 846 866 903 954 1 005
Totalt 65 år eller äldre 1 015 1 043 1 069 1 099 1 128 1 153 1 193 1 246 1 282 Faktiska platser 1 019 1 050 1 050 1 110 1 110 1 110 1 170 1230 1290
Tillkommande platser 32 60 60 60 60
Troligtvis finns behov av ännu ett vård- och omsorgsboende med inflyttning under 2025/2026.
Bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden
Förutom vård och omsorgsboende finns behov av andra boendeformer för att tillgodo- se en god bostadsförsörjning för äldregruppen. Exempel på sådana är trygghetsbostäder, seniorboenden eller trivselboenden. Kommunen har inget lagstadgat ansvar för att till-handahålla denna typ av bostäder. Behovet ska istället mötas av aktörer på den ordinarie marknaden. I dagsläget finns en brist på dessa så kallade mellanboendeformer. Ett tillskott av mellanboendeformer skulle innebära att rörligheten på marknaden för äldregruppen ökar vilket i sin tur kan frigöra bostäder för andra delar av befolkningen. En svårighet med att tillgängliggöra mellanboendeformer inom nyproduktion är att kunna garantera att boendekostnaden för de som flyttar in hamnar på en rimlig nivå.
Ekonomiskt svaga grupper
En grupp som ofta har svårt att etablera sig på bostasmarknaden men som saknar lagliga rättigheter till bostad via socialtjänsten är de med svag ekonomi samt de som är eller har varit skuldsatta. Detta handlar i många fall om unga människor men kan även gälla vuxna.
Många av de som inte har ekonomiska möjligheter att skaffa en egen bostad bor istället inneboende hos föräldrar eller någon kompis. Detta kan leda till trångboddhet då fler personer tvingas bo i samma bostad.
En aspekt som spelar in på möjligheterna att få tillgång till en egen bostad är vilka inkomstkrav kommunens hyresvärdar ställer för de som är i behov av boende. I många fall kan kraven vara så pass höga att det försvårar för de som har svag ekonomi eller som tidigare varit skuldsatta. Umeå kommuns allmännyttiga bostadsbolag, Bostaden AB, har även dem inkomstkrav på potentiella hyresgäster. Något som skiljer Bostaden från många andra hyresvärdar är dock att de accepterar försörjningsstöd som en inkomst.
I Umeå finns ett litet antal individer som befinner sig i akut hemlöshet, det vill säga som är hänvisade till akutboende eller härberge. Dessa har ofta komplexa problembilder med olika typer av sjukdomsbilder i botten.
Informationsdel
Eu-migranter
Något som är nytt sedan föregående bostadsförsörjningsprogram är de eu-migranter som sedan ett par år tillbaka bor i Umeå. Majoriteten av dessa har inte tillgång till någon egen bostad. Detta till trots har kommunen inte någon rättslig skyldighet att förse dem med boende. Den lösning som hittills varit aktuell för denna grupp är att kyrkan, med stöd av kommunen, anordnat ett härbärge där de har möjligheten att bo under en tid.
Bostadsförsörjning för nyanlända Nya förutsättningar
Som en konsekvens av den kraftigt ökade flyktingströmmen under 2015 infördes en bosättningslag i Sverige början av 2016. Enligt lagen har Sveriges kommuner ett obliga- toriskt ansvar att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd.
Fördelningen av de nyanlända sker enligt ett anvisningstal som Migrationsverket, SKL, Arbetsförmedlingen och länsstyrelserna bestämmer. Till grund för anvisningstalet ligger huvudsakligen arbetsmarknadsläget och folkmängden i de olika kommunerna men även tidigare nivåer av flyktingmottagning. Följden av den nya lagen är att Umeå fått ett utökat bostadsförsörjningsansvar och att behovet av bostäder inom de närmaste åren kommer öka.
Kommunens ansvar
Kommunen ansvarar för bostadsförsörjningen för nyanlända som blivit beviljade uppe-hållstillstånd. Detta gäller för de som bor på anläggningsboenden (ABO) men inte de som själva bosatt sig hos släkt eller vänner (EBO). Kommunen har också ett ansvar för att ordna bostad åt kvotflyktingar även om denna grupp inte är särskilt stor.
Umeå fick år 2016 ett anvisningstal på 315 vilket motsvarar cirka 1,5 procent av alla nyanlända i Sverige. Det är svårt att göra korrekta beräkningar på hur många som får uppehållstillstånd under en viss tidsperiod eftersom detta är beroende av Migrations- verkets handläggningstider. I dagsläget ligger handläggningstiderna på 1–2 år. Mycket talar för att för att anvisningstalet blir högre under nästa år eftersom många av de som nu befinner sig i asylprocessen då väntas få uppehållstillstånd.
Många av de flyktingar som sökt asyl i Sverige kommer ensamma vilket får påverkan på vilken typ av bostäder som efterfrågas. En stor del av de nya hushållen som bildas består endast av en person.
Ensamkommande barn (EKB) bor i HVB-hem (Hem för vård eller boende), familjehem, stödboende eller träningslägenheter. För ensamkommande barn under 18 år med uppehållstillstånd har socialtjänsten etablerade processer för boendestöd och tränings-lägenheter i olika steg upp till 21 års ålder. Dessa processer ses över under 2016 för att anpassas till nytt ersättningssystem 2017. Antalet EKB som blir kommunmottagna i Umeå fördelas efter ett kvotsystem där Umeå tilldelats 9,98 promille av de ensamkommande barnen i Sverige.
Postadress: 901 80 Umeå 090–16 10 00 umea.kommun@umea.se