av Botkyrkas vatten - Riktlinjer för en jämlik verksamhet

Botkyrka kommun ligger i södra delen av Stockholms län, och har nära 90 000 invånare. Botkyrka har en totalareal på 222 km², och består till 13 procent av vatten, i form av sjöar, vattendrag och hav. I Botkyrka finns det 35 sjöar, 15 vatten-drag, 4 havsfjärdar och stora mängder grundvatten i delar av Uppsalaåsens stråk. Av dessa klassas 9 sjöar, 3 vattendrag, 4 kustvatten och 10 grundvatten som vattenförekomster enligt Vattenmyndighetens kriterier.

Vattenmyndigheten har bestämt nedre storleks- gränser för när vatten klassas som vattenförekomster och därmed får fastställda miljökvalitetsnormer .

• Sjöar – har en yta över 1 km²

• Vattendrag – har ett avrinningsområde över 10 km²

• Grundvatten – har ett magasin med uttag över 10 mᵌ/

dygn eller uttag av dricksvatten för fler än 50 personer

• Kustvatten – ligger inom en sjömil (1852 m) från kustens och skärgårdens yttersta skär

Även andra vatten kan klassas som vattenförekomster om de anses viktiga för dricksvattenförsörjningen. Mindre sjöar och vattendrag räknas som övriga vatten, och får därmed inga fastställda miljökvalitetsnormer, men omfattas ändå av vattendirektivet och vattenförvaltningen.

Hela kommunen ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det finns två huvudsakliga avrinningsområden: Tumbaåns avrin-ningsområde som mynnar ut i Mälaren och Kagghamraåns avrinningsområde som mynnar ut i Östersjön. Avrinningsom-rådena skiljer sig till stor del åt. I norra delen av kommunen ligger de flesta av kommunens tätorter, där vattenkvaliteten framförallt påverkas av dagvatten från hårdgjorda ytor. Södra delen är glesare befolkad och påverkas främst av jordbruk och enskilda avlopp, och havsområdena påverkas av utsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk, SYVAB.

Ett mindre område av kommunens ostligaste del rinner till Tyresån, som mynnar i Kalvfjärden i Östersjön och en ännu mindre del, Grindsjön, rinner via Muskån till Östersjön. Övriga områden avvattnas via mindre vattendrag direkt till Östersjön eller till Mälaren.

Gäddfabrik i Snäckvikens dalgång. Foto: Sara Lee Bocksjön. Foto: Sten Modén Aspen. Foto: Sten Modén

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

Karta 1 – Översiktskarta över vatten i Botkyrka kommun.

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

Botkyrka har god tillgång på grundvatten, och har 10 grund-vattenförekomster. De rikligaste grundvattentillgångarna förekommer i två parallella stråk som löper genom kommunen från norr till söder.

Uppsalaåsen, en av Sveriges största åsar, går in i Botkyrka i norr mellan Norsborg och Sturehov och löper sedan söderut längs Bornsjöns strand. Den dyker sedan upp i Uttran, Segersjö och Kassmyraområdet med vatten- och grustäkter. Åsen fort-sätter söderut genom Grödinge för att lämna kommunen i söder i form av det mäktiga åsparti som sträcker sig söderut längs Kaggfjärdens östra strand.

Tullingestråket löper parallellt med Uppsalaåsen och har ett ostligare läge än denna. Den kommer in i norr vid Fittja och har avsatts söderut längs Albysjöns och Tullingesjöns bottnar. Åsen dyker sedan upp som en stor grusavlagring som har utnyttjats av Hamra grustag och Tullinge vattentäkt. Därefter blir den tydlig i landskapet vid Rikstens gård. I Pålamalm finns en av landets största grustäkter och här har även Haninge kommun en grundvattentäkt. Trots de stora grusuttagen har Pålamalm fortfarande en grundläggande betydelse för vattnets kvalitet och kvantitet nedströms åsen. Den är därmed också en viktig förutsättning för den biologiska mångfalden i hela Kagghamra-åns sjösystem.

Källor förekommer intill isälvsavlagringar, ofta där dessa pas-serar ojämnheter i bergsterrängen. Botkyrkas ovanligt många grusåsar har medfört att det finns relativt många källor i kom-munen. År 1994 inventerade Botkyrka kommun 70 källor. Av dessa var 30 väsentligen intakta. Drygt 30 hade kompletterats med pumphus, betongring etc. vilket innebar att de biologiska värdena var förstörda, och 7 av källorna var helt förstörda på grund av exploatering. 15 av källorna hade ett påtagligt flöde även under kalla vinterdagar. Omfattande utfällning av jär-nockra påträffades i 6 av källorna. Länsstyrelsen i Stockholms län inventerade källor 2004, varav några i Botkyrkas kommun.

I norra delen av Botkyrka kommun finns ett av Nordens största vattenverk, Norsborgs vattenverk. Det byggdes 1904, och tar sedan 1923 vatten ifrån Mälaren, med Bornsjön som reserv-vattentäkt. Det försörjer 11 kommuner i södra Stockholm med dricksvatten.

I Botkyrka kommun finns sex vattenskyddsområden som är till för att skydda vattentäkter. Bornsjön och Östra Mälarens vattenskyddsområde för ytvatten, och för att skydda Norsborgs vattenverk. Skyddsområden för grundvatten är Pålamalm, Segersjö, SYVAB och Tullinge. Varje område har föreskrifter med regler om hur vattnet ska skyddas.

Historiskt så har man dikat ut många sjöar i Stockholms- området. Framförallt har sjöar sänkts i slättområden för att ge bönderna tillgång till mer åkermark. I Botkyrka kommun är det framför allt i de södra delarna som sjöar har sänkts.

I Botkyrka kommun är övergödning ett av de största problemen i sjöar, vattendrag och havsfjärdar. Men i flera av Botkyrkas vatten har problemen minskat till följd av minskad belastning.

Tydligaste exemplet på detta är förbättringen i Tullingesjön.

I kommunens södra del ligger Himmerfjärdsverket, ett stort avloppsreningsverk som tar emot avloppsvatten från Botkyrka, Salem, Nykvarn, huvuddelen av Södertälje, delar av Huddinge och sydvästra Stockholm. Verket har varit i drift sedan 1974.

Himmerfjärdsverket släpper ut det renade avloppsvattnet i Himmerfjärden, 1,6 km söder om reningsverket på 25 meters djup.

För att motverka negativa effekter av klimatförändringar har Botkyrka kommun arbetat med att ta fram en klimatstrategi samt en klimat- och sårbarhetsanalys. Enligt klimatstrategin ska ny bebyggelse ligga minst 2 meter över Mälarens medel- vattennivå, eller minst 3 meter ovanför Östersjöns medelvatten- nivå. Samhällsviktiga funktioner ska ligga minst 3 meter ovanför Mälarens medelvattennivå.

Botkyrka kommun har flera vattenanknutna områden med höga naturvärden. Kagghamraån i kommunens södra del har utsetts till ett riksintresse för naturvården, bland annat för sin havsvandrande öringstam och bitvis aktiva meanderbildning.

Delar av åns förgreningar, i Brinkbäcken och Uringebäcken, är naturreservat. Området kring sjön Getaren är naturreservat, och ingår även i ett större område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Delar av Bornsjöns naturreservatet, som är det största i Stockholms län, ligger i Botkyrka.

År 2011 upptäcktes höga halter av PFOS i dricksvatten ifrån Tullinge grundvattenverk. Ämnet visade sig komma ifrån brandsläckningsskum som under lång tid använts i stor skala vid brandövningar och tillbud på f.d. flygflottiljen F18 i Tullinge-Riksten. PFOS har spridit sig till grundvattnet (vattenförekomst Tullingeåsen-Ekebyhov. Riksten) som flödar norrut under Tullingesjön. Vattenverket är avstängt sedan 2011 och Försvarsmakten utreder möjliga åtgärder. Föroreningarna har också släppts ut med dagvattnet till Bysjödammen, som via Bysjön och Getaren mynnar i Norrgaån, för vidare transport ned till Kaggfjärden. När detta upptäcktes installerades en anläggning som renar vattnet innan det släpps ut i dagvatten-systemet som mynnar i Bysjödammen.

Foto: Sten Modén

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

>125 l/s (ca >10 000 m3/d) 25-125 l/s (ca 2000-10 000 m3/d) 5-25 l/s (ca 400-2000 m3/d) 1-5 l/s (ca 80-400 m3/d)

Källor (SGU) flöde 3-10 l/s Källor (SGU) flöde 0,5-3 l/s Källor (SGU) flöde <0,5 l/s Källor (SGU) flöde okänt Karta 2 – Grundvattentillgångar i Botkyrka kommun.

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

3.1 Mälarens avrinningsområde i Botkyrka kommun

3 .1 .1 Tumbaåns avrinningsområde

Avrinningsområdet sträcker sig från Glasbergasjön i väster till Albysjöns mynning i Mälaren i norr. Det täcker delar av Söder-tälje, Salem och Huddinge kommuner, men största delen ligger i Botkyrka kommun.

Berggrunden domineras av gnejs i väster med lite större inslag av gnejsgraniter i öster och norr, och mindre inslag av grönsten, framför allt kring Tumba. Sjösystemet berörs av två större grusåsar med isälvsavlagringar som båda tillhör Uppsalaåsen.

Uppsalastråket korsar sjösystemet vid Utterkalven-Kvarnsjön och Tullingestråket ligger under de två förkastningssjöarna Tullingesjön och Albysjön. Tillrinningsområdet för grundvatten skiljer sig markant från avrinningsområdet för ytvatten när det gäller området söder om Tullingesjön. Här sträcker sig grund-vattentillrinningsområdet längre söderut och tillför vatten ända nerifrån Riksten via Tullingestråkets mäktiga isälvsavlagringar.

Tumbaåns avrinningsområde är bitvis ganska kuperat, med höga åsar av isälvsmaterial och avsvallade hällmarker med morän och lera längre ner. Lerinslaget är speciellt stort kring Aspen och Albysjön men även högt upp i systemet kring sjön Uttran. Större mossar saknas.

Avrinningsområdet berörs av fyra vattenskyddsområden.

Segersjös och Tullinges vattenskyddsområden skyddar två grundvattentäkter, och Östra Mälarens och Bornsjöns vatten-skyddsområden skyddar ytvattentäkter. Norsborgs vattenverk vid Mälarens strand tar sitt vatten från de två sistnämnda.

Ytvattenuttag sker också ur Kvarnsjön i Tumba, där företaget Crane AB som tillverkar värdepapper (tidigare Tumba bruk) tar sitt processvatten, och ur Tullingesjön när nivåerna i Kvarnsjön är låga. Som namnet antyder finns ett dämme vid Kvarnsjöns utlopp. Inom avrinningsområdet finns fyra mindre sjöar som är skapade genom dämning. Det är Stora och Lilla Dammen som mynnar via Harbrobäcken i Tumbaån, Lovisebergsdammen som mynnar i Aspen och den lilla Sågsjön (Sågstugedammen) i Tullinge som rinner till södra delen av Tullingesjön. Ett dämme finns också i Tullingegårdsbäcken.

Markanvändningen inom avrinningsområdet domineras av skog, men mer än en tredjedel är urban mark som centrum, vägar, tät bebyggelse, villaområden samt industriområden. Det gör att dagvattentillförseln är stor. Lite speciellt för området är inslaget av ett aktivt jordbruk i närheten av centrum och bostäder, genom närvaron av DeLaval Hamra gård nära Tumba centrum. Totalt utgörs en tiondel av avrinningsområdet av jordbruksmark. Stora delar av bebyggelsen i norra Botkyrka avvattnas via en stor dagvattentunnel till Albysjön. Inom området finns tre större grustäkter, men det pågår inte längre någon täktverksamhet.

Vattnet i sjösystemet har påverkats kraftigt av verksamheterna inom avrinningsområdet. Många av sjöarna har problem med övergödning, som beror på tillförsel av näringsämnen. Jordbruk har förekommit under lång tid vilket inneburit läckage av närsalter. Tidigare fanns det lokala avloppsreningsverk som släppte ut bristfälligt renat avloppsvatten ibland annat Uttran, Tumbaån och Tullingesjön. Även tre sanatorier; Söderby, Uttran och Himmelsboda, hade utsläpp från egna avloppsreningsverk.

Samhället Tumba är uppbyggt kring Tumba bruk som byggdes på 1750-talet. Tumba växte upp kring bruket och järnvägen med bostäder och verksamheter. Bland annat startade en lantbrukskola på Hamra gård och från Separator utvecklades så småningom Alfa Laval (nu DeLaval). Tumba bruk och Alfa Laval släppte under lång tid ut sitt avloppsvatten i Tumbaån. 1974 var Himmerfjärdens avloppsreningsverk klart och anslutning av kommunalt avlopp kunde ske dit. 1986 anslöts Tumba bruk och Alfa Laval. Anslutning av bebyggelsen har skett successivt. Stora delar av Tullinge och Uttran var tidigare bebyggt med fritids-hus som med tiden har blivit permanenta bostäder. De sista delarna anslöts till kommunalt avlopp på 1990-talet. I Rönninge i Salems kommun finns fortfarande områden som har enskilda avloppslösningar, men som successivt håller på att anslutas till kommunalt VA.

Norra Botkyrka utgjordes tidigare av ett herrgårdslandskap med stora jordbruk. På 1960-talet anlades motorvägen E4/E20 genom området och under följande decennier uppfördes tät bebyggelse; flerfamiljshus och centrum, som en del av miljon- programmet. En stor del av dagvattnet från området släpps idag orenat ut i Albysjön via en dagvattentunnel, men ett stort dagvattenprojekt med syfte att rena dagvattnet har startats i kommunen.

Tumbaån. Foto: Sara Lee

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 13

3 .1 .2 Övriga områden som rinner till Mälaren

I norra delarna av Botkyrka finns det områden som avrinner direkt till Mälaren. Bornsjön, som delas mellan Botkyrka och Salems kommuner, är reservvattentäkt för Norsborgs vatten-verk och Bornsjöns naturreservat är det största i Stockholms län. De tre grundvattenförekomsterna Männö, St. Botvid och Sandudden-Norsborg avvattnas också mot Mälaren.

3 .1 .3 Mälaren

Mälaren är Sveriges tredje största sjö, och den åttonde största i Europa. Mälarens avrinningsområde är ungefär fem procent av Sveriges yta, och där bor över en och en halv miljon människor.

Sex län och ett sextiotal kommuner ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet, som är ungefär 22 600 km² stort.

Mälaren används både som recipient för renat avloppsvatten och som dricksvattentäkt för över två miljoner människor.

Kring sjön finns många industrier och mycket jordbruksmark, och även flera större städer, som Stockholm, Uppsala, Söder-tälje och Västerås. Mälaren används också för båttransporter och av yrkesfiskare. Samtidigt är sjön mycket värdefull för rekreation och biologisk mångfald.

SÖDERTÄLJE KOMMUN

Karta 3 – Mälarens avrinningsområde i Botkyrka kommun.

Mälaren är känslig för saltvatteninströmning, som kan bli följden av höjd havsvattenyta i Östersjön på grund av klimat-förändringarna. Mälaren regleras med dammluckor i centrala Stockholm, för att minska risken för översvämningar, låga vattenstånd och saltvatteninträngning från Östersjön. Vatten-förekomsten Mälaren-Rödstensfjärden ligger delvis i Botkyrka kommun, och delas med Huddinges, Ekerös, Salems och Stockholms kommuner.

Botkyrka kommun är medlem i Mälarens vattenvårdsförbund.

Förbundets syfte är att bidra till ett bättre underlag för samhälls- planering och annan verksamhet av betydelse för vattenför-hållandena i Mälaren. Därigenom förbättras möjligheterna att följa upp miljömål och initiera miljöförbättrande åtgärder.

Förbundet möjliggör en ökad aktivitet, effektivitet och kvalitet i miljöövervakningen genom samverkan av resurser.

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

3.2 Östersjöns avrinningsområde i Botkyrka kommun

3 .2 .1 Kagghamraåns avrinningsområde

Kagghamraån är ett vattendrag med höga naturvärden i Botkyrkas södra del, och är klassad som riksintresse för den vetenskapliga naturvården. Den är framför allt känd för sin unika havsöringsstam och sin geologi. Vattendraget har fyra delgrenar: Axån med sjöarna Somran, Övrasjön, Mellansjön, Brosjön, Malmsjön, Gölan och Axaren; Norrgaån med sjöarna Bysjön, Bocksjön och Getaren; Uringebäcken med utlopp från Stora och Lilla Skogssjön; och Brinkbäcken som saknar sjöar.

Kagghamraåns huvudfåra börjar där Axån och Norrgaån rinner samman. Området är glest befolkat, med undantag för Vårsta vid Malmsjön och det nybyggda området Rikstens Frilufts-stad. I avrinningsområdet finns jordbruksmark främst längs vattendragen i dalgångarna och skog på bergshöjderna och de näringsfattiga grusåsarna.

Axågrenen startar i Södertälje med Skälbyån och ansluter i Rosenhill till Norrgaån, där egentliga Kagghamraån börjar.

Längs med Skälbyån har marken blivit utdikad för att skapa

jordbruksmark. Vattennivån regleras genom ett s.k. diknings-företag; dikningsföretaget Somran – Malmsjön – Axaren från 1888. Malmsjöns yta sänktes då med 0,2 meter. Malmsjöns yta kan även ha sänkts före 1888, eftersom man vet att ett bolag som hade till sitt syfte att sänka sjön upplöstes redan 1870.

Malmsjön har länge varit övergödd och bland annat påverkats av ett avloppsreningsverk som lades ned 1974, lakvatten från en tipp i Södertälje, jordbruk, enskilda avlopp och en golf bana.

Vid millennieskiftet anslöts enskilda avlopp som belastade sjön. Fosforfällning gjordes i sjöns bottensediment 2007, vilket ledde till minskat näringsläckage från bottensedimenten och förbättrad vattenkvalitet.

Norrgaågrenen har sin början i f.d. Kvarnsjön, öster om Påla-malm. Norrgaån nedströms Getaren och den uppströms liggande Bockåns dalgång har höga naturvärden. Sjöarna Getaren och framför allt Bysjön visar tecken på övergödning. Sjöarna har tidigare påverkats av uppströms liggande jordbruksmark,

ÖSTERSJÖN

Karta 4 – Östersjöns avrinningsområde i Botkyrka kommun.

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 15

dagvatten från flygflottiljen F18 och Getaren även av utsläpp från Lida avloppsreningsverk. Inom Bysjöns avrinningsområde finns idag av två gemensamma avloppsanläggningar, enskilda avloppsanläggningar och en golf bana. Dessutom tillförs dagvatten från Rikstens Friluftsstad till den uppströms belägna Bysjödammen. I dammen har förhöjda halter av miljögifterna PCB och PAH konstaterats. Strax sydväst om Bysjön fanns tidigare en tjärfabrik, från vilken det skulle kunna läcka PAH:er, men några förhöjda halter av PAH eller PCB har inte återfunnits i Bysjön. Däremot har PFOS återfunnits i förhöjda halter i fisk från Bysjön och Getaren. PFOS kommer från brandsläckningsskum som använts i flygflottiljens bergrum.

Vatten från bergrummet pumpas ut till det dagvattensystem som mynnar i Bysjödammen. Sedan PFAS upptäcktes 2011, renas bergrumsvattnet med kolfilter innan det släpps vidare.

Getarens nivå regleras genom en kvarndamm i Norrga. Botkyrka kommun i samarbete med markägaren sökte vattendom (beslut 1991) för den gamla kvarnen för att tillförsäkra vattentillgång i den nedströms liggande Norrgaån som tidigare torkade ut under torra somrar. Norrgaån är betydelsefull för havsöringens föryngring. Omgivningarna runt sjön Getaren är naturreservat sedan 2010 och viktiga för regionens friluftsliv. Där ligger det populära utflyktsmålet Lida friluftsgård med bland annat en badplats, skidspår och vandringsleder.

Uringebäcken börjar med sjöarna Stora och Lilla Skogssjön väster om grundvattenförekomsten Pålamalm. Malmen bidrar med grundvatten till sjöarna och är en förutsättning för att så stora sjöar kan finnas högt upp i systemet. Lilla Skogssjön tar även emot vatten från Hanvedsmossen där omfattande torvbrytning har skett och där det numera finns verksamheter för masshantering. Utloppet från sjöarna, som ligger i Svart-källsskogens naturreservat, stryps av en ”hålldamm” med fast utformning som regleras i en vattendom från 1984. Konstrukt- ionen är uppförd för att säkerställa vattentillgången i Uringe-bäcken. Bäcken rinner sedan genom ett omväxlande skogs- och jordbrukslandskap. Längs större delen av sträckan är den fort-farande naturligt meandrande. Hela Uringebäcken är viktig för öringens fortplantning i Kagghamraåns sjösystem. Uringeån är näringsfattig vid utloppet från Lilla Skogssjön, men påverkas starkt av näringsämnen, bl.a. från jordbruksmark och enskilda avlopp, fram till utloppet i Kagghamraåns huvudfåra.

Brinkbäcken börjar vid Östra och Västra Bröta där den går i diken genom ett flackt jordbrukslandskap. Den rinner sedan västerut genom ett område med aktiv ravinbildning, som är naturreservat, och mynnar i Kagghamraåns nedre del. Uppströms naturreservatet finns ett vattenfall som är ett naturligt vandrings- hinder. Fram till vattenfallet leker havsöringen.

3 .2 .2 Övriga områden som rinner till Östersjön

Det finns ett antal mindre avrinningsområden i kommunen som mynnar direkt i de olika fjärdarna i Östersjön. Här kan nämnas Eldtomtabäcken med Stora Träsket samt Snäckstaviksbäcken med sjöarna Kvarnsjön och f.d. Kyrksjön, som mynnar i Kagg-fjärden. Snäckstaviksbäcken som rinner genom Snäckvikens dalgång är föremål för en rad naturvårdsåtgärder för att stärka skärgårdens gäddpopulation, återskapa attraktiva fågelvatten och fånga upp närsalter. Ett cirka 250 ha stort område sydväst rinner till vattenförekomsten Igelstaviken i Södertälje kommun.

Området saknar sjöar och markanvändningen utgörs av jord- och skogsbruk.

En mindre del i östra Botkyrka kommun ingår i Tyresåns av-rinningsområde. Det är sjöarna Hacksjön, Kvarnsjön Gladö och Kärrsjön, som alla är för små för att klassas som vattenföre- komster. Kvarnsjön och Kärrsjön delas med Huddinge kommun.

Botkyrka kommun är medlem i Tyresåns vattenvårdsförbund, som samordnar åtgärdsförslag, miljöövervakning och information om Tyresån.

I Botkyrka kommun ligger även en del av Grindsjön, som delas med Nynäshamns kommun och ingår i Muskåns avrinnings- område. Grindsjöns avrinningsområde i Botkyrka består nästan uteslutande av skogsmark.

Padda. Foto: Sten Modén

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N

B OT K Y R K A S B L Å VÄ R D E N - VAT T E N P R O G R A M F Ö R B OT K Y R K A KO M M U N 17

3 .2 .3 Östersjön

Allt vatten i Botkyrka hamnar så småningom i Östersjön, dels via de avrinningsområden som flödar ut direkt i Östersjön, och dels via de som mynnar ut i Mälaren, som via Norrström också hamnar i Östersjön. Den del av Östersjön som sträcker sig från Ålands hav till de danska sunden kallas för Egentliga Östersjön, och området som Botkyrka ligger i hör administrativt till Norra

In document Riktlinjer för en jämlik verksamhet (Page 158-168)