Brand i Berga industriområde

Två veckor innan provtagningen skulle äga rum (27:de mars, 2018) brann delar av området Motorn ner i en omfattande brand. En bilfirma med tillhörande verkstad förstördes helt (se bilaga 5, figur 1).

På grund av detta ströks området samt angränsande område Plåten från Berga industriområde i undersökningen.

Därför finns inget resultat på utsläpp i spillvattnet från verksamma verksamheter runt omkring de nedbrunna lokalerna. Detta kräver vidare provtagning efter saneringsarbetet, på isolerade ledningar. Då en provtagning vid tidpunkt efter brand endast är intressant om huruvida branden påverkar utsläppen till reningsverket, och kan kontanimera prov från verksamheten som bedrivs i området, vilket skulle leda till osäkra resultat.

27

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

Provpunkt 3 är placerad på Primärledningen som ligger uppströms från Motorn och Plåten. Utöver provpunkt 3 är det enbart isolerade ledningar som ingår i provtagningen vilket gör att uppströmsarbetet för Berga inte kommer påverkas av eventuella utsläpp från branden. Brandens påverkan på inflödet till reningsverket kunde inte bestämmas. Dock antogs det att dess påverkan var praktiskt taget obefintlig eftersom flöderna från Berga var så små.

6.1.2 Felkälla beroende på vattenanvändningen i områdena.

Eftersom gränsvärdena anges i milligram metall per liter vatten, kan en otillåten

koncentration döljas i ett annars högt flöde. Därav kan en otydlighet ligga i hur mycket vatten respektive område använder jämfört med dess metallutsläpp. Provpunkter som har hög vattenanvändning, provpunkt 3, eller där ett bostadsområde är på kopplat på samma ledning, provpunkt 2, får därför lägre koncentrationsvärde av metaller i mg/l vatten.

En koncentration som ligger över analysresultatet för inkommande vatten till

reningsverket, men som ligger under gränsvärdet i ABVA, kan vara intressant att gå vidare med. Till exempel kan vidare provtagning kring den misstänkta utsläppskällan tas.

6.1.3 Tidsprogrammerad provtagning

En generell felkälla är att provtagningen inte är utförd flödesproportionellt. Provtagaren var inställd på provtagning var tionde minut och tog även prover på samma vatten även vid ett stillastående eller lågt flöde. Detta kan leda till risk för sediment i provet vilket innehåller hög halt metaller och ger inte resultat representativt för provtagningstillfället.

6.1.4 Intern Analys

Interna analysen gav stor variation i analysresultat jämfört med standardproverna och mot blankprovet. Analysen bedömdes därav inte var tillräckligt säker för att användas i

resultatet då koncentrationer av metaller i avloppsvattnet är låga. Resultaten som

användes är från Eurofins som är ett ackrediterat laboratorium, analysen utfördes med en ICP – MS, vilket är ett känsligare instrument än ICP – OES som användes i den interna analysen på Linnéuniversitetet.

6.2 Vidare uppströmsarbete i Berga

För att lokalisera om någon verksamhet släpper ut förhöjda halter av metaller gäller det att gå vidare med provtagning så nära den potentiella utsläppskällan som möjligt.

Förslagsvis i brunnen som är närmast avloppsledningen ut från verksamheten till avloppsnätet.

28

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

Finns det möjlighet att ta prov före och efter den potentiella utsläppskällan, kan differensen berätta om det är en förhöjd utsläppshalt av metaller. Ligger

koncentrationerna över gränsvärden enligt Kalmar Vattens ABVA så kan det vidare leda till att företagen får göra åtgärder eller stängs av i användningen till avloppsnätet.

6.3 Rekommendationer för uppströmsarbete

Ett förslag är att göra uppströmsarbete på sommaren vid “torrare period” när inflödet till verket är mindre. På så sätt kan man garantera att mindre eller inget dagvatten läcker in i ledningarna och kan därav utesluta dagvatten som kan späda ut avloppsvattnet.

För att få så tillförlitliga resultat som möjligt är det bra att anteckna så mycket data om provtagningsplatsen som möjligt. Även om viss information kan bli överflödig i vissa fall kan det vara relevant i andra. Vi rekommenderar att använda sig av ”figur 1” i bilaga 2 som vägledning för att få med relevanta uppgifter. Parametrarna under

”provtagarfrekvens” kollas innan utsättning av provtagare, ”fältanteckningar” sker vid isättning av provtagare eller vid kontroll av brunn och ”data” kan skrivas i senare.

Provtagning bör ske enbart på isolerade avloppsledningar eller med provtagning på inloppet till området och ett i slutet av området.

Provtagningen bör ske på inloppet och jämförs med provtagningen i slutet av område i utloppet. Där emellan kan differensen mellan punkt 1 och 2 förklara om något företag har bidragit till en förhöjd halt av metaller i spillvattnet. Ett prov på inloppet till reningsverket och ett på ett referensområde, som är ett område med endast hushåll, kan vara användas för att jämföra resultaten.

Finns det en förhöjd mängd spårämnen kan provtagningsområdet minskas eller isoleras till en ledning i taget för att se vilken del av området som utsläppen kan komma från. Gå därefter vidare med att enbart ta prov före och efter den verksamhet det förmodas

kommer från. Har misstankar riktats mot en verksamhet kan det kollas direkt med provtagning i brunnen utanför verksamheten.

Om mängd metaller söks bör mätningen ske flödesproportionellt med hjälp av en flödesmätare, det kan finnas inbyggt i provtagaren eller separat som då hängs ned i brunnen över eller under ordinarie provtagare.

7. Slutsatser

I Berga industriområde var det endast en av fyra provpunkter som inte visade för höga koncentrationer av någon metall. Utifrån våra resultat rekommenderas uppföljning i

29

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

område 1 och 2 där koncentrationer av koppar, zink och kadmium var högre än gränsvärdena enligt Kalmar vattens ABVA. Dessutom rekommenderas eventuell uppföljning på provpunkt 4 där förhöjd halt kadmium uppmättes:

 Provpunkt 1 (SNB 1070) visade en kopparhalt på 0,11 mg/l, som är över

gränsvärdet på 0,10 mg/l. Dessutom översteg kopparkoncentrationen i provpunkt 1, koncentrationen i hushållsavloppet som understryker varför uppföljning i provpunkt 1 rekommenderas. Eftersom provtagningen i SNB 1070 endast skedde i en timme så betraktas det som ett stickprov. Även om stickprov inte är

representativa så rekommenderar författarna vidare arbete i provpunktens område.

Detta är för att se om det finns kopparutsläpp från någon verksamhet. I området fanns sex företag som kategoriserades som möjliga utsläppskällor (se bilaga 1, tabell 1 och 3).

 Provpunkt 2 (SNB 3550) visade högst halt av metallkoncentrationerna av alla provpunkter. Metallkoncentrationerna översteg gränsvärde för tre av fyra metaller.

Metallkoncentrationen var 0,26 mg/l koppar, 1,2 mg/l zink, 0 mg/l silver och 0,0013 mg/l kadmium. Även dessa översteg koncentrationerna i referenspunkten hushållsavlopp. Uppmätt fosforhalt var även hög men dessa höga koncentrationer kan förklaras av mycket sediment i provet. Vilket även påverkar metallhalten i provet då tungmetaller sjunker och samlas i sedimenten. Författarna

rekommenderar att i vidare analys av Berga, ställs prioriteras område 2, p.g.a.

detta resultat, vidare provtagning eller omprovtagning. I området fanns sex företag som kategoriseras som möjliga källor (se bilaga 1, tabell 1och 3).

 Provpunkt 4 (SNB 3529) visade analysresultat av kadmium på 0,00015 mg/l med felmarginal på 25%. Kadmium ska inte förekomma i avlopp från verkstäder.

Jämfört med hushållsområdets kadmiumhalt på 0,00011 mg/l är det likvärdigt.

Författarna rekommenderar vidare arbete för att bekräfta kadmiumhalterna men i området kategoriserades dock ingen specifik industri som trolig källa för

kadmiumutsläpp (se bilaga 1, tabell 1 och 4).

På grund av detta resultat rekommenderas vidare uppföljning av Berga-industriområde av områden i område 1, 2 och 4.

Prioritet bör ligga på område 2 i brunn SNB 3550, där halterna var extremt höga och omprovtagning eller vidare provtagning uppströms mot verksamheterna i området rekommenderas.

30

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

8. Referenser

[1] Naturvårdsverket, “Sveriges miljömål,” Miljöbalken, 2017. [Online]. Available:

https://www.miljomal.se/Miljomalen/. [Accessed: 10-Apr-2018].

[2] A. Mattsson, A. Finnson, and D. I’Ons, “Heavy metal content of Swedish

municipal wastewater sludge - status and goals.,” Water Sci. Technol., vol. 76, no.

3–4, pp. 869–876, Aug. 2017.

[3] M. Bengtsson and A. M. Tillman, “Actors and interpretations in an environmental controversy: The Swedish debate on sewage sludge use in agriculture,” Resour.

Conserv. Recycl., vol. 42, no. 1, pp. 65–82, 2004.

[4] M. Karvelas, A. Katsoyiannis, and C. Samara, “Occurrence and fate of heavy metals in the wastewater treatment process,” Chemosphere, vol. 53, no. 10, pp.

1201–1210, 2003.

[5] European Commission, “Protection of the Environment, and in particular of the soil, when sewage sludge is used in agriculture,” Off. J. Eur. Communities, vol. 4, no. 7, pp. 6–12, 1986.

[6] Naturvårdsverket, “Regler för avloppsslam,” 2013.

[7] Miljö- och energidepartamentet, Miljöprövningsförordning (2013:251). Sverige, 2013.

[8] REVAQ, “Regler för certifieringssystemet,” 2018.

[9] M. B. Kirkham, “Agricultural Use of Phosphorus in Sewage Sludge**Contribution of the Department of Agronomy, Evapotranspiration Laboratory, Kansas

Agricultural Experiment Station, Manhattan, Kansas 66506.,” vol. 35, N. C. Brady, Ed. Academic Press, 1982, pp. 129–163.

[10] Naturvårdsverket, Hållbar återföring av fosfor [Sustainable recycling of phosphorus]. Stockholm, 2013.

[11] Statens jordbruksverks författningssamling, Statens jordbruksverks författningssamling. Sweden, 2015.

[12] Svenskt Vatten, “Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, P95,” pp. 1–64, 2012.

[13] G. Ramachandra Bhat, E. R. Lukenbach, R. R. Kennedy, and R. M. Parreira, “The green hair problem: a preliminary investigation,” J. Soc. Cosmet. Chem., vol. 30, no. 1, pp. 1–8, 1979.

[14] United States Agency for Toxic Substances and Disease Registry, “Toxicological Profile for Copper,” 2004.

[15] R. A. Isaac et al., “Corrosion in Drinking Water Distribution Systems:  A Major Contributor of Copper and Lead to Wastewaters and Effluents,” Environ. Sci.

Technol., vol. 31, no. 11, pp. 3198–3203, Nov. 1997.

[16] Svenskt Vatten, “1,4 miljarder snusprillor spolas i svenska toaletter varje år,” 2016.

[17] Naturvårdsverket, “Kadmiumhalter i urin hos kvinnor,” 2018.

[18] A. Åkesson, P. Bjellerup, T. Lundh, J. Lidfeldt, C. Nerbrand, and G. Samsioe,

“Cadmium-induced effects on bone in a population-based study of women,” Env.

Heal. Perspect, vol. 114, no. 6, pp. 830–834, 2006.

[19] Miljö- och energidepartementet, Förordning (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter. Sverige, 1998.

[20] S. Sand and W. Becker, “Assessment of dietary cadmium exposure in Sweden and

31

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

population health concern including scenario analysis,” Food Chem. Toxicol, vol.

50, pp. 536–544, 2012.

[21] Naturvårdsverket, “Fakta om kadmium och kadmiumföreningar,” 2018. [Online].

Available: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Kadmium/.

[22] Kalmar Vatten AB, “Tilläggsbestämmelser till ABVA,” 2013.

[23] Svenskt Vatten, “Miljögifter,” 2016. [Online]. Available:

http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten/avloppsfakta/miljogifter/. [Accessed:

10-Apr-2018].

[24] Swedish standard institute, “Vattenundersökningar - Provtagning - Del 3:

Riktlinjer för konservering och hantering av vattenprover (ISO 5667-3:2012).”

2012.

[25] Swedish standard institute, “Vattenundersökningar – Bestämning av metaller med atomabsorptionsspektrometri i flamma – Allmänna principer och regler SS 02 81 50.” 2004.

[26] Naturvårdsverket ”Utsläpp i siffror” Available:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Sok/Lista-overaggningar/?kommun=0880 [Accessed: 15-Maj-2018]

32

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

9. Bilagor

BILAGA 1 – Potentiella utsläppskällor i respektive område Tabell 1: Sammanfattning på utsläppsrisk i provområden

Område

Antal industrier som släpper ut respektive metaller

Cd Ag Cu Zn Metaller*

Tabell 2: Företag och utsläppsrisk i provområde 1.

Område Företag Verksamhet Anställda Risk utsläpp

1 Skyltreklam Plastindustri, tryckeri 5 - 9 Kadmium

1 Däckcenter Sälja, förvara och Tvätta däck 1-4 Metaller

1 Maskiner skog och trädgård

Sälja och Reparera trädgårdsmaskiner

Metaller 1 Auto experten Detaljhandel med reservdelar och

tillbehör till motorfordon utom motorcyklar och verkstad

5 -9 Metaller

1 Arkitektkopia Tryck på plast och tavlor 1- 4 Kadmium

1 Jannes däck och fälj Försäljning och tvättning// däckhotell 0 Metaller 1 Sveriges bildelar

Kalmar

Säljer bildelar

0 - 3 1 Momentum Industrial

AB

Partihandel med övriga insatsvaror

5-9 Metaller

1 Alwia Grafiska Tryckeri 1 - 4 Kadmium

1 Titrator Reparation av hushållsapparater samt av utrustning för hem och trädgård, smat el installationer

10 -19 Metaller

33

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås Tabell 3: Företag och utsläppsrisk i provområde 2.

Område Företag Verksamhet Anställda Risk utsläpp

2 Häggs Stål & Plåt stålverkstad Metaller

2 Kalmar hjul Sälja, förvara och Tvätta däck 1-4 Metaller

2 Bevego Säljer och kapar plåt 4 -5 Metaller

2 Acara värmepump servis och reparation 0 - 4 Metaller

2 Rigavägens bilservice Bilverkstad 0 Metaller

2 Getech Försäljning av bromsbelägg och verkstad, byten av bromsskivor, bromsbelägg, ok, bromsslangar, hjullager m.m.

0-5 Metaller

2 Kalmar bilstereo Försäljning och montering 0 Koppar

Tabell 4: Företag och utsläppsrisk i provområde 3.

Område Företag Verksamhet Anställda Risk utsläpp

3 Trelleborg Annan gummivarutillverkning 300 – 499 Zink

Prema AB Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll

Tillverkning av andra delar och tillbehör till motorfordon och motorer

5 - 9 Metaller

34

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

Tabell 5: Företag och utsläppsrisk i provområde 4.

Område Företag Verksamhet Anställda Risk utsläpp

4 Promalek Tillverkning av övriga specialmaskiner 10 Metaller

4 Cramo uthyrning av byggmaskiner 1-4 Metaller

4 Kalmar MC Allmän service och reparation av motorfordon utom motorcyklar

0 Metaller

4 Jonas Kranbilar AB Uthyrning av kranbilar ev. tvätt 0 – 5 (Metaller)

4 Åstrands Åkeri AB Åkeri ev tvätt 0 (Metaller)

35

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås BILAGA 2 - Tabellförslag till fältanteckningar

Figur 1: Förslag till tabell för fältanteckningar vid vidare provtagning eller uppströmsarbete.

Fältanteckningar Provtagarfrekvens Data

Provtagnings- nummer Brunnsnummer Område/Adress Brunnsdjup Uppskattat flöde Uppsättnings datum Provtagnings datum Upptagnings datum Risk_för sediment Provmängd ml Analysparametrar Provflaskor Inkommande flöde m3

Ja Nej

36

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

BILAGA 3- Analysrapporter från extern analys Eurofins. 1. Provpunkt 1 SNB 1070

37

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås 2. Provpunkt 2: SNB 35 50

38

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås 3.Provpunkt 3: SNB 35 18

39

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås 4. Provpunkt 4: SNB 35 29

40

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås 5. Provpunkt 5: SNB 33 48 (Enighetsvägen)

41

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås 6. Provpunkt 6: Inkommande till Kalmar RV

42

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås BILAGA 4- Bilder från provtagning

1. 2.

Bild 1 – 2, provpunkt 1, SNB 10 70, upphängningsanordningen och bultars placering.

3. 4.

43

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås

Bild 3 – 4: provpunkt 2 SNB 35 50, Bild 4 misslyckad provtagning pga. för lång slang.

5.

6.

Bild 5: Provpunkt 3, SNB 35 18, Primärledning kan fastlås genom placering och det höga flödet i brunnen. Bild 6: provpunkt 4 SNB 35 29 , lågt flöde och lite vatten.

44

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås BILAGA 5 – Branden, samt borttaget område

Figur 1: Områdena Muttern och plåten i Berga.

45

Snorri J. Egilsson & Cornelia Magnås Bild 2: Den nerbrända bilfirman.

In document Uppströmsarbete i Bergaindustriområde, Kalmar: Spårning av utsläppskällor av koppar, zink, silver ochkadmium via avloppsanalys i ett industriområde (Page 33-52)