Arbete bedrivs redan idag partsgemensamt i form av ”En säker arbetsplats”, där syftet är att förhindra olyckor inom byggnadsindustrin. Det som idag fungerar
66
mindre bra är att den personliga skyddsutrustningen inte används i den utsträckning som lagar och föreskrifter anger. Ett förslag till branschen är att undersöka om det är möjligt att upprätta en branschpraxis då det gäller vilken personlig skyddsutrustning som ska användas. Med en sådan praxis skulle sannolikt ifrågasättandet från aktörerna reduceras.
Branschen bör för att hjälpa till att få en bättre användning kommunicera ut budskapet om vad som krävs då det gäller personlig skyddsutrustning. Varför inte en partsgemensam kampanj som vänder sig både till arbetsgivare och till arbetstagare? Men även till andra aktörer i branschen, exempelvis beställare, detta för att få en bred förankring och förståelse.
Hitta motivationer för både arbetsgivare och arbetstagare, kanske i form av utbildning (Hertzberg 1959)
Arbetsmiljö är ett av de få områden i branschens kollektivavtal där det finns särskilda avtal i form av samverkansavtal. För att branschens parter ska få förtroende så måste parterna samarbeta med varandra, inte strida med varandra.
Arbetsmiljö är ett område där alla aktörer har vinst av att den ständigt förbättras, detta genom trivsel, bättre hälsa och ekonomi (Sandkull et al. 2008).
En annan rekommendation och förslag till branschen är att fortsätta och inte stanna av det arbete som idag görs då det gäller att rekrytera fler kvinnor till branschen då forskningen visar att detta kan gynna kreativitet, kvalitet och den psykosociala arbetsmiljön till det bättre (Vänje 2013)
67
9 Fortsatt forskning
Mer och fortsatt forskning behövs inom området ” personlig skyddsutrustning”, och då framförallt med ergonomi och användbarhet i fokus. En person
arbetandes på en byggarbetsplats ska använda sin personliga skyddsutrustning under hela arbetsdagen undantaget raster samt om det inte är uppenbart
obehövligt (AFS, 1999:3). Med denna användningsfrekvens så krävs det att den personliga skyddsutrustningen är bekväm och ger ett bra skydd.
Men det krävs också fortsatt forskning och arbete för att förändra attityder, beteenden och värderingar inom byggbranschen. Detta trots att resultaten från studien visar på förändringar i acceptans till det bättre då det gäller att använda personlig skyddsutrustning. Statistik visar också att olyckorna har varit på nedåtgående, men återigen är på väg uppåt (Samuelsson, 2013). Byggbranschen är en av de branscher i Sverige som är mest drabbad av olyckor (ibid) och därför måste mer resurser läggas på att få ner olyckstalen och en viktig del i detta är fortsatt forskning och ökad kunskap.
En jämförelse mellan olika branscher då det gäller attityder, värderingar och beteenden i Sverige är intressant, framförallt en erfarenhetsåterföring
branscherna emellan. Detta kan leda till ett kunskapshöjande utbyte branscherna emellan.
68
Referenser
AFS 1999:3. Byggnads och anläggningsarbete. Arbetsmiljöverket: Stockholm
AFS 2001:3. Användning av personlig skyddsutrustning. Arbetsmiljöverket:
Stockholm
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket: Stockholm
Alvesson, M. 2002. Understanding organizational culture. Sage: London
Alvesson, M; Sköldberg, K. 2005. Tolkning och Reflektion: Vetenskapsfilosofi och Kvalitativ metod, andra upplagan, Studentlitteratur AB: Lund
Antonsen, S. 2009. “Safety culture and the issue of power”. Safety Science 21, 93-111.47, 183-191.
Argyris, C. & Schön, D. 1978. Organizational learning . Addison-Wesley:
Reading
Arnstein, S. 1969. “A ladder of Citizen participation”. Journal of the American Institute of Planners XXXV, July, 216-224.
Avtal för Väg och Ban. 2007. Edita Västra Aros: Stockholm
Byggavtalet. 2010. Edita Västra Aros: Stockholm
Clarke, S. 2000. “Safety culture: under-specified and overrated?” International Journal of Management Reviews, 2, 65-90.
Collinson, D.L. & Hearn, J. 1994. “Naming men as men: implications for work, organization and management”. In: Gender, Work and Organization, 1(1), 2-22.
Eklund, J. 2009. Ledning genom styrning och delaktighet I Ellström, P-E. &
Kock, H. (red.) Mot ett förändrat ledarskap- Om chefers arbete i team och processorganiserad verksamhet,I Studentlitteratur AB: Lund
Ellström, P-E. & Kock, H. 2009. Mot ett förändrat ledarskap- Om chefers arbete i team och processorganiserad verksamhet, Studentlitteratur AB: Lund
EU 92/57/EEG. Byggplatsdirektivet. EU:s publikationsbyrå: Luxembourg
69
EU 89/656/EEG. Det tredje särdirektivet minimikrav för användning av personlig skyddsutrustning. EU:s publikationsbyrå: Luxembourg
EU 89/391/EEG. Direktivet om ständiga förbättringar för arbetstagarens säkerhet och hälsa i arbetslivet. EU:s publikationsbyrå: Luxembourg
Festinger, L. 1957. A theory of cognitive dissonance. Stanford University Press:
Stanford, CA
Grimvall, G.; Jacobsson, P.; Thedéen. 2003. Risker i tekniska system.
Studentlitteratur AB: Lund
Hale, A. R. 2000. “Culture's confusions”. Safety Science, 34, 1-14.
Hertzberg, F. 1959. The motivation to work. John Wiley and Sons: New York
Hydén. H, 2010. Arbetsmiljölagstiftningen I Bohgard, M. (red). Arbete och teknik på människans villkor, I Prevent: Stockholm
INSAG. 1986. “INSAG Summer Report on the Post-accident Review Meeting on the Chernobyl Accident”. Safety Series No 75-INSAG-1. IAEA.
Johansson, J. & Abrahamsson, L. 2010. Produktions- och arbetsorganisation I Bohgard, M. (red). Arbete och teknik på människans villkor, I Prevent:
Stockholm
Kuenzi, M. & Schminke, M. 2009. “Assembling framgents into a lens: a review, Critique, and proposed research agenda for the organisational work climate Literature”. Journal of Management, 35, 634-717.
Kvale. S, & Brinkman. S 2009. Den Kvalitativa Forskningsintervjun, andra upplagan, Studentlitteratur AB: Lund
McGregor, D. 1960. The human side of the enterprise. McGraw Hill: New York
Neal, A. & Griffin, M. A. 2002. “Safety climate and safety behavior”.
Australian Journal of Management, 27, 67-76.
Olofsson, B. 2000. Kvinnor och män I byggyrken – en jämförande studie.
Kungliga Tekniska Högskolan, industriell ekonomi och organisation, Arbetsvetenskap: Stockholm
70
Osvalder, A-L. Rose, L. & Karlsson, S. 2010. Metoder I Bohgard, M. (red).
Arbete och teknik på människans villkor, I Prevent: Stockholm
Pousette, A.; Larsson, S. & Törner, M. 2008. “Safety climat- cross-validation, strength and prediction of safety behavior”. Safety Science 46, 398-404 Reason, J. 1997. Managing the risk of Organizational Accidents. Ashgate Publishing Limited: Aldershot
Richter, A. & Koch, C. 2004. “Integration, differentiation and ambiguity in safety cultures”. Safety Science, 42, 703-722.
Rose, L. & Mikaelsson, L-Å. 2010. Arbete och teknik på människans villkor, Prevent: Stockholm
Rundmo, T. 1992. “Risk perception and safety on offshore petroleum platforms – Part1: Perception of risk”. Safety Science, vol 15, s 39-52.
Samuelsson, B. 2013. Arbetsskador inom Byggindustrin, Byggnadsindustrins Centrala Arbetsmiljöråd: Luleå tekniska universitet: Luleå
Sandkull, B. Abrahamsson, L. Andersson, E. Jansson, A. Odenrick, P. &
Sörgärde, N. 2008. Illusion eller verklighet- Planerade förändringar i företag, Studentlitteratur AB: Stockholm
Schneider, B. 1975. ”Organizational climates: an essay”. Personnel Psychology, 28, 447-479.
SFS 1976:580. Lagen om medbestämmande I arbetslivet. Studentlitteratur AB:
Stockholm
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket: Stockholm
Taylor, F.W. 1911. The Principles of Scientific Management. Harper & Bros.
New York
Törner, M. Holmgren, C-A. Larsson, S. Pousette, A. & Olsson- Grundell, L.
2006.”Constructing safety – Science and practice joined”. Conf. of the
International Ergonomics Association, Maastricht, The Netherlands. 10-14 July 2006.
71
Törner, M. 2008. “Säkerhetsklimat och dess betydelse för säkerheten i arbetet – en översikt” Arbetsmarknad & Arbetsliv,14, nr 1, våren 2008, 1-27
Törner, M. 2010. ”Bra samspel och samverkan skapar säkerhet- om klimat och kultur på arbetsplatsen”. Kunskapsöversikt, rapport 2010:1, Arbetsmiljöverket:
Stockholm
Vecchio-Sadus, A. M. & Griffiths, S. 2004. Marketing strategies for enhancing safety culture. Safety Science 21, 93-111., 42, 601-619.
Verbeke, W. Volgering, M. & Hessels, M. 1998. Exploring the conceptual expansion within the field of organizational behaviour: organizational climate and organizational culture. Journal of Management Studies, 35, 303-329.
Vänje, A. 2013. ”Under luppen – genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation”.kunskapssammanställning, rapport 2013:01, Arbetsmiljöverket: Stockholm
Wahl, A. 2001. Det ordnar sig- teorier om organisation och kön, Studentlitteratur AB: Stockholm
www.av.se Arbetsmiljöverket hämtat 2013-06-09 www.ampguiden.net Hämtat 2013-06-11
www.bygg.org. Sveriges Byggindustrier Hämtat 2013-06-10 Figur 1 ”Arbetsgivarens regelträd”
Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se Hämtat 2013-06-10 Figur 2 ”Teoretisk modell över säkerhetsklimatet påverkar
säkerhetsmotivationen”Törner, M. 2008. Säkerhetsklimat och dess betydelse för säkerheten i arbetet – en översikt Arbetsmarknad & Arbetsliv,14, nr 1, våren 2008, 1-27 sid 19
72