4. Straffrättsligt skydd genom förtalsbrottet
4.4 BrB 5 kap. 1 §, förtal
Huvudregeln för förtalsbrottet finns i paragrafens första stycke och den kompletteras av ett undantag i paragrafens andra stycke. Andra stycket stadgar att yttrandefrihet kan medföra ansvarsfrihet vid en intressekollision då en skyldighet att uttala sig förelåg eller då det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken. Därtill krävs, i ett andra led, för ansvarsfrihet att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den.
4.4.2 Straffbudets utformning
Förtalsbrottets nuvarande lydelse i Brottsbalken har sett likadan ut sedan lagens till-komst år 1962.126
”5 kap. Om ärekränkning
1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.
Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.
2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.
122 Westman, Spridning av rent privata uppgifter – bör ett nytt (yttrandefrihets)brott införas?, Karnov nyheter, krönika, februari 2012.
123 Mårten Schultz, professor i civilrätt och arbetar som forskare och lärare vid Stockholms universitet.
124 Schultz, Förtal och integritet, s. 222.
125 A.a., s. 221.
126 Brottsbalk (1962:700). Dessförinnan återfanns förtalsbestämmelserna i Strafflagen (SL) 16 kap. 7 och 8 §§.
[BrB 5 kap. 2 §, forts.]
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den
omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.”
4.4.3 Rekvisiten i första stycket
Den utpekade personen ska vara en levande människa.127 En uppgift kan utgöras av allmänna eller mer precisa omdömen och uppgifter om en person. Uppgiften måste inte röra en bestämd gärning eller omständighet utan också mer allmänna ärekränkande omdömen omfattas av förtalsbestämmelsen. Det krävs dock att en uppgift som lämnas måste vara tillräckligt bestämd. Ett värdeomdöme räknas inte som en bestämd upp-gift.128 Det avgörande i detta avseende är om sanningsbevisning kan föras om uppgiften och dess sanningshalt prövas.129 Gärningsmannen kan, för att anses ha lämnat en uppgift, antingen framställt den själv eller spridit den vidare till andra. Framställandet och fortspridningen av uppgiften kan ta sig olika uttryck som exempelvis i tal, skrift, teckning, fotografi eller film. Både en bild med tillägg av text och det sammanhang som en bild lämnas i kan bidra till att en nedsättande uppgift kan anses lämnad. Uppgiften ska vidare lämnas till en annan person än den vars ära kränks. Det kan noteras att avsikten om vem som ska motta uppgiften inte är relevant utan det krävs bara att någon annan än den ärekränkte själv tar del av uppgiften för att förtalsbrottet ska aktualiseras.130 Det krävs inte heller att uppgiftslämnaren riktat sig speciellt till annan person än den ärekränkte utan det är tillräckligt att en tredje part uppfattar uppgiften.
Fullbordanspunkten för förtalsbrottet nås då uppgiften kommit till en tredje persons kännedom.131 Vidare kan förtal endast begås mot en fysisk och levande människa, vilken är möjlig att identifiera. Avgörande är inte hur yttrandet formellt sett tar sig form utan det räcker med att yttrandet kan förstås på så sätt att en eller flera bestämda personer pekas ut.132 En förtalande uppgift kan därmed lämnas i insinuationsform likväl som på något annat sätt. Exempelvis kan uppgiftslämnandet ske genom sådana konkludenta handlingar som att placera droger i en persons resväska eller hem i syfte att ge sken av att personen skulle vara skyldig till narkotikabrott. Förtal kan som nämnts även ske i bildform. Sammanhanget kan då vara avgörande för om bilden kan betraktas som att en nedsättande uppgift har lämnats. Exempelvis kan detta ske genom att en nakenbild publiceras på en hemsida där sexuella tjänster säljs och nakenbilden i ett
127 Nilsson, Brottsbalk, 5 kap. 1 §.
128 Holmqvist, m.fl., Brottsbalken - En kommentar, del I (1-12 kap.) Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., BrB 5 kap.
1 §, s. 11.
129 Jareborg, m.fl., Brotten mot person, s. 95. Jämför även BrB 5 kap. 1 § andra stycket.
130 SOU 1980:8 s. 40.
131 Nilsson, Brottsbalk, 5 kap. 1 §.
132 Jareborg, m.fl., Brotten mot person, s. 92. Jämför även BrB 5 kap. 4 § förtal av avliden.
sådant sammanhang då kan tolkas som ett erbjudande om försäljning av sexuell tjänst från personen framställd på bilden.133
För att uppgiften som lämnas ska utgöra förtal krävs det att den ”är ägnad att utsätta en person för andra människors missaktning”. Detta kan sägas vara det centrala rekvisitet i förtalsbestämmelsen eftersom det är mot detta rekvisit som ett uppgiftslämnande ska prövas för att avgöra om det överhuvudtaget faller inom straffansvaret.134 Bedömningen av om rekvisitet baseras på huruvida uppgiften är av nedsättande beskaffenhet, alltså om den typiskt sett för med sig andra människors missaktning. Bevis behöver därmed inte föras om lämnandet av uppgiften i fråga de facto fått en sådan social konsekvens.
Förtalsbrottet är därmed ett så kallat abstrakt farebrott.135 Någon effekt måste inte ha orsakats för att handlingen ska vara brottslig. Ärekränkning är ett beteendebrott och inte ett orsaksbrott.136
Ett flertal domstolsavgöranden angående rekvisitet uppgift ägnad att utsätta någon för andras missaktning har rört uppgifter rörande en persons sexuella aktiviteter. Det kan mot bakgrund av dessa konstateras att en uppgift avseende att en person har haft sex inte i sig torde vara en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning.137 Missaktning är vidare en attityd gentemot en annan människa. Då en person missaktas anses han eller hon som en sämre person i relation till andra människor. Missaktningen för också med sig uppfattningen hos andra att den människan som de bedömer som sämre också bör behandlas eller bemötas på ett avvisande eller negativt sätt.138
Bedömningen av om en potentiellt missaktningsgrundande uppgift, som tar sikte på en persons goda namn och rykte, är nedsättande är beroende av andra människors tänkbara reaktioner på uppgiften. Dessa andra personer återfinns, förutom i samhället i stort, på samma ort, i samma samhällsgrupp, eller i samma personkrets som den utpekade. Det är i dessa människors tänkbara reaktioner som bedömningen av om ett brott har begåtts görs.139 Utgångspunkt ligger alltså i den sociala värderingen som gäller där den utpekade personen förekommer och lever sitt liv. Därmed är det inte en persons allmänt medborgerliga anseende som skyddas utan det är tillräckligt att den aktuella uppgiften kan bedömas vara av nedsättande karaktär i den utpekades egna kretsar.140
133 Berggren, m.fl., Brottsbalken - en kommentar, 5 kap. 1 §, under rubriken Lämna en uppgift om någon och Holmqvist, m.fl., Brottsbalken - En kommentar, del I (1-12 kap.) Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., BrB 5 kap. 1 §, s. 10.
134 Nilsson, Brottsbalk, 5 kap. 1 §.
135 Prop. 1962:10, del B, s. 126. Se även hovrättens domskäl i NJA 1994 s. 637.
136 Strahl, Allmän straffrätt i vad angår brotten, s. 26 och 30.
137 Nilsson, Brottsbalk, 5 kap. 1 §.
138 Jareborg, m.fl., Brotten mot person, s. 92.
139 A.a., s. 93.
140 Holmqvist, m.fl., Brottsbalken - En kommentar, del I (1-12 kap.) Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., BrB 5 kap.
1 §, s. 11.
Som exempel på nedsättande uppgift nämns i lagtexten att någon utpekas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt.141 Att uppgiften ska vara ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning utgör ett krav även vid ett sådant utpekade av någon som brottslig och utpekandet ensamt är inte tillräckligt.142 Brottslig eller klandervärd utgör alltså exempel på vad som sannolikt kan anses, typiskt sett, föra med sig andra människors missaktande attityd och utgör inte några alternativa brottsrekvisit. Uttrycket levnadssätt innebär att det rör sig om mer än en enstaka händelse. Ett levnadssätt är klandervärt om det kan anses vara lastbart, exempelvis kan det här röra sig om sexuell lösaktighet.143 En nedsättande uppgift behöver inte handla om en gärning utan det kan lika väl röra sig om att någon har varit med om en händelse eller har vissa personliga egenskaper eller preferenser, exempelvis sexuella. Emellertid kan bedömningen av om en uppgift är av nedsättande karaktär vara komplicerad att göra då den gäller en händ-else som den utpekade personen inte hade någon kontroll över, såsom vid en överfalls-våldtäkt. 144
Att inte rätta en lämnad uppgift faller inte under brottsbeskrivningen då en underlåten-het att handla inte är straffbar. Detta ska dock skiljas från att tystnad i samband med att en uppgift sprids eller lämnas kan utgöra medverkan till förtalsbrottet.145
4.4.4 Rekvisiten i andra stycket
I förtalsparagrafens andra stycke anges det undantag till första stycket som innebär att en person kan vara fri från ansvar enligt första stycket då han var skyldig att uttala sig eller om det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken. I båda nämnda undantagsfall uppställs det krav på att uppgiftslämnaren kan visa att uppgiften var sann alternativt att han hade skälig grund för att uppfatta den som sann. Sanningsbevisning blir dock enbart aktuellt i de fall domstolen vid prövning kommit fram till att lämnandet av uppgiften kan godtas på grund av en föreliggande skyldighet eller andra omständigheter. Andra stycket kan sägas medföra att en avväg-ning mellan rätten till skydd mot kränkavväg-ningar och rätten till yttrandefrihet aktualiser-as.146
Då uppsatsens fokus ligger på problematiken kring olovlig spridning av bilder och filmer med naket eller sexuellt innehåll ingår, i den följande redogörelsen, inte frågor om ansvarsfrihet och sanningsbevisning då spridningar av sådant integritetskänsligt material inte torde kunna anses försvarbart enligt andra stycket. Att det skulle finnas en
141 SOU 1980:8 s. 40.
142 Jareborg, m.fl., Brotten mot person, s. 93.
143 A.a., s. 94, med hänvisning till NJA 1992 s. 594 och NJA 2008 s. 946.
144 Schultz, Något är fel i lagens syn på integritet, Dagens Nyheter, publicerad den 5 december 2012.
145 Jareborg, m.fl., Brotten mot person, s. 96 f.
146 Holmqvist, m.fl., Brottsbalken - En kommentar, del I (1-12 kap.) Brotten mot person och förmögenhetsbrotten m.m., BrB 5 kap.
1 § s. 13 ff.
skyldighet att sprida privata nakenbilder är nog i det allra flesta fall ett långsökt försök till försvar.
4.4.5 Uppsåt
För att någon ska kunna fällas till ansvar för förtal krävs det enligt BrB 5 kap. 1 §, första stycket, att lämnandet av en uppgift i någon form om en annan person skett uppsåtlig-en.147 Uppsåtet ska därtill även täcka de omständigheter som innebar att uppgiften var av nedsättande beskaffenhet. Då osanning inte är ett brottsrekvisit krävs det inte något uppsåt avseende uppgiftens eventuellt bristande sanningshalt för att första stycket ska kunna anses som täckt av subjektivt uppsåt. Förtal är som tidigare nämnt ett farebrott och det krävs enbart att gärningsmannens uppsåt täcker de verklighetsunderlag som föranleder att gärningen uppfyller farerekvisitet.148 Uppsåt avseende paragrafens andra stycke behandlas inte på grund av de skäl som angivits i föregående stycke.
4.4.6 Påföljd
Straffet för förtal av normalgraden är böter. Straffet kan kombineras med skadestånd för skada och lidande, speciellt i de fall då stor publicitet följt lämnandet av uppgiften och gärningsmannen utnyttjat detta till sin egen vinning.
4.5 BrB 5 kap. 2 §, grovt förtal