6. Slutsatser
6.2. Bristen på statistik gör det svårt att uttala sig om exakta effekter
Även om vi i denna utvärdering kunnat visa hur KMV-medlen bidrar till stärkt arbetsmarknad och hållbar tillväxt har det inte varit möjligt att kvantifiera exakt hur stora dessa effekter är. Anledningen till detta är inte utvärderingens utformning utan snarare bristen på tillgänglig data och modeller för att kunna visa på vinster och effekter av kulturmiljöarbetet. Det är problematiskt att det på grund av dessa brister inte går att följa upp de cirka 230 miljoner kronor i KMV-medel som länsstyrelserna har i uppgift att årligen fördela ut i landet. Bristerna i möjligheten att följa upp KMV-medlen beror framförallt på utformningen av
Riksantikvarieämbetets och länsstyrelsernas uppföljningssystem Källa och hur
registreringen i systemet utförs, men även på avsaknaden av andra data och statistik på kulturmiljöområdet.
32
Ku2010/916/KT, Förslag till ny förordning om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer.
Källa är utformat utifrån syftet med KMV-medlen, det vill säga att vårda och tillgängliggöra kulturmiljöer. Det är också utifrån hur medlen används – genom vårdande eller
tillgängliggörande insatser – som länsstyrelserna registrerar in uppgifter i Källa. Systemet är därför inte utformat för att kunna utläsa effekter av vad medlen leder till. För att kunna visa på vinster och effekter av KMV-medlen hade en ändamålsenlig data varit den som visar exempelvis vilken typ av varor och tjänster som har köpts av medlen, i vilken omfattning detta skett, hur många dagsverken som utförts inom ramen för den registrerade insatsen med mera. Det nya uppföljningssystem som Riksantikvarieämbetet för närvarande arbetar med att ta fram bör möjliggöra för att enklare kunna följa upp och mäta KMV-medlens effekter.
Vad gäller övrig statistik som skulle kunna användas för att utläsa effekter av KMV-medlen är även dessa bristfälliga. Som beskrivits i kapitel 2, i utgångspunkterna till utvärderingen, är SCB:s data i de input-output-tabeller som visar på sambanden mellan vad som produceras och vilka inkomster detta genererar, inte tillräckligt nedbruten på kulturmiljöområdet. Inte heller den kulturmiljöstatistik som tas fram och förvaltas genom ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet och Myndigheten för kulturanalys är idag tillräckligt omfattande för att kunna dra några långtgående slutsatser om KMV-medlens effekter. Riksantikvarieämbetet ska enligt sin instruktion vara pådrivande och stödjande inom kulturmiljöområdet, vilket kan innefatta ett ansvar att driva en utveckling av relevant och ändamålsenlig statistik på området. Myndighetens pågående arbete med att utveckla ett nytt uppföljningssystem och att förvalta kulturmiljöstatistik kan ses som led i detta ansvar.
Bilagor
Bilaga 1. Fallstudier
Bilaga 2. Enkät ställd till sökande som fått KMV-ansökan beviljad Bilaga 3. Enkät ställd till sökande som fått avslag på KMV-ansökan
Tanum: 526 994 kronor
Övrig samfinansiering:
950 000 kronorStrömstad: 90 000 kronor
Övrig samfinansiering:
240 000 kronorVänersborg: 65 000 kronor
Övrig samfinansiering:
414 000 kronor*Uppgifter hämtade från Källa korrigerade efter samtal med Västra Götalands fornvårdare
Bakgrund:
Fornminnen eller fornlämningar är olika typer av kvarlevor efter människors verksamhet i forna tider. De har tillkommit genom äldre tiders bruk och är varaktigt övergivna. Fornvården i Västra Götaland samordnas av Länsstyrelsen och i samarbete med 35 kommuner inom länet. I Tanum, Strömstad och Vänersborg bedrivs fornvårdsarbetet genom kommunernas arbetsmarknadsenheter och deras fornvårdslag.
Ungefär 300 av länets fornlämningsmiljöer är iordningsställda och tillgängliggjorda för besökare. De objekt som vårdas har valts ut med ambitionen att spegla länets olika fornlämningstyper.
http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/arkeologi-och fornlamningar/vad-ar-en-fornlamning/Pages/fornvard.aspx
Beskrivning av projektet:
De personer som jobbar i Arbetsmarknadsenheternas fornvårdslag har ett nära samarbete med länsstyrelsen. De ansvarar för att upprätta en skötselplan för varje område som arbetslagen sedan använder sig av när de utför sitt arbete. Personerna i vårdlagen arbetar med fornvården inom ramen för någon arbetsmarknadsåtgärd och/eller Offentligt skyddat arbete. Under lågsäsongen renoveras och repareras delar av olika anläggningar och under turistsäsongen utförs skötsel och underhåll. Det som görs är bland annat:
Grässlåtter runt stigar och hällristningar för att underlätta framkomligheten
Tillsyn och underhåll av de toaletter som finns inom världsarvet
Tillsyn och underhåll av trappor, gångbroar, stigar och skyltning
Vissa områden gallras varje år för att göras större och finare
På vintern utförs täckning av hällristningarna vilket gör att de skonas och bevaras längre, under våren avtäcks de igen.
arbetsmarknadsåtgärden. Platserna utvecklas varje år genom att mer skog avvecklas i områdena och vårdlagen behöver se efter såväl de äldre som de nyare platserna för kontinuerlig vård då de kräver mycket underhåll. KMV-medlen bekostar även varor och tjänster i form av materialkostnader, bränsle och transporter.
Bakgrund:
Beskrivning av projektet:
Ägarens egen insats:
33 100 000 kronor (Avesta kommun)Övrig samfinansiering:
27 400 000 kronor*Uppgifter hämtade från Källa, projektgruppen för omvandlingsprojektet samt Avesta kommun
Koppardalen är ett bruksområde som var i drift från 1600-talet och fram till 1938 med järnbrukshytta, rost- och masugnar. Industrikomplexet är av byggnadsminnesklass och anläggningen är ett industriminne av internationell betydelse då den inrymmer två av Europas få bevarade Martinugnar.
Byggnaderna används nu som moderna lokaler, bland annat för kulturverksamheter, exempelvis Avesta Art som är en årligen återkommande konstutställning med deltagande av både nationella och internationella konstnärer. Det mesta inryms i de tre största hallarna; Rostugnshallen, Masugnshallen och Martinugnshallen. I det interaktiva inlevelsemuseet gör man med hjälp av teknik och konstnärliga gestaltningar historien gripbar och en vandring genom museet ger även en inblick i människors livsvillkor då när ”Verket” var i drift.
Verket inrymmer stora ytor – utställningar och arrangemang är utspridda på 5000 kvm, fördelat på flera plan och våningar. Verket inrymmer en kombination av historia, konst och teknik.
http://www.avesta.se/Koppardalen/
Kommunen köpte området på 18 000 kvm år 1987 och man tänkte redan initialt storskaligt kring att bevara gamla kulturvärden och utveckla dessa i ett stadsförnyelseprojekt. Det var just områdets och industribyggnadernas kulturvärden som var den viktigaste potentialen i omvandlingsprojektet och man såg dessa som en tillgång och förutsättning för både etablering av kulturverksamhet och utveckling av företagsamhet.
De KMV-medel som tilldelades projektet riktades de första åren till olika byggnadsåtgärder där det ställdes särskilda antikvariska krav. Det stora omvandlingsprojektet genomfördes i två etapper varav den första bland annat innebar ett omfattande arbete med att säkerställa den gamla järnbrukshyttan så att den skulle kunna inrymma en verksamhet. Detta utgjorde grunden för samtliga kommande satsningar inom ramen för
omvandlingsprojektet i Koppardalen. Den andra etappen innefattade bland annat ombyggnad av den så kallade grovplåten och tunnplåten till idrottshall respektive kontor.
Under omvandlingsprojektets första år räknades Koppardalen på grund av det omfattande underhålls-,
restaurerings- och tillbyggnadsarbetet som Dalarnas största byggarbetsplats. Länsarbetsnämnden bekostade då även byggutbildningsdagar och vid ombyggnationen anlitades nästan uteslutande personer från
Arbetsförmedlingen.
Avesta Art Academy har haft ett nära samarbete med den ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet där de varit en stark samverkanspart vad gäller genomförande av seminarier och föreläsningskvällar samt delaktiga i den inledande processen av Avesta Arts framväxt. Akademien har nyligen inlett en satsning på konstkurser och workshops där det är kvalificerade konstnärer som leder kurserna.
Avesta Art Academy skapades som en mötesplats för tankeutbyte kring denna typ av satsning. Ambitionen var att skildra samspelet samtidskonst och industrihistoria. Tanken var även att satsingen skulle placera Avesta på en ny karta för att kunna stärka stadens besöksnäring och samtidigt stärka ortens identitet och stolthet. Avesta Art Academy bjuder även in till kunskapsutbyte med kommuner och organisationer i andra industrihistoriska sammanhang och har haft flera stora seminarier på tema kultur och ekonomi.
Bakgrund:
Beskrivning av projekt:
Ägarens egen insats:
670 000 kronor(Värmlands museum)
Övrig samfinansiering:
3 950 000 kronor*Uppgifter hämtade från Källa samt från beslut om EU-medel genom programmet Interreg Sverige-Norge
Gränsområdet i norra Värmland och östra Hedmark i Norge kallas ofta för Finnskogen. Regionen utgör ett kärnområde för den skogsfinska kulturen. Här finns ett stort antal bevarade gårdar och byggnader efter skogsfinnarna som på 1500-talet och hundra år framåt vandrade från östra Finland till skogslandskapet på gränsen mellan Sverige och Norge för att kunna bedriva svedjebruk. Den skogsfinska kulturen; odlingstekniken, språket med mera assimilerades så småningom med svensk och norsk kultur men suddades aldrig ut helt och skogsfinnarnas avtryck i de gamla områdena är omfattande.
Även i Torsby finns många spår av det skogsfinska kulturarvet. Finnskogscentrum som bedrivs av Värmlands museum är ett besökscentrum som inrymmer utställnings- och museiverksamhet kopplad till de svedjebrukande skogsfinnarnas historia. I skogslandskapet i Torsby kommun finns en stor mängd finngårdar och bland dem ett trettiotal rökstugor bevarade och tillgängliggjorda som besöksmål i syfte att skildra skogsfinnarnas historia och levnadssätt.
http://www.varmlandsmuseum.se/1/1.0.1.0/87/1/
Projektet En levande Finnskog bedrevs som ett interregionalt samarbetsprojekt mellan Värmlands museum och Hedmarks fylkes-kommune under 2009–2011. Det initierades med syfte att lägga grunden för ett
gränsöverskridande mervärde för Finnskogen – man önskade genom detta samarbete medverka till en bärkraftig utveckling på Finnskogen där byggnader och kulturmiljöerna utgör en resurs och en attraktiv livsmiljö.
Ledordet har varit kunskapsuppbyggnad och med detta har man arbetat på flera sätt. Den största aktiviteten var att utföra en omfattande inventering av skogsfinsk bebyggelse. KMV-medel som användes i projektet gick främst till att upprätta vård- och underhållsplaner för sju stora gårdar/kulturmiljöer där både byggnader och landskap förekom. Det gjordes även över 100 vård- och underhållsplaner för enskilda byggnader. Denna
kunskapsuppbyggnad kring hur byggnaderna bör förvaltas var fundamental för projektets framgångs- och utvecklingsmöjligheter. För enskilda fastighetsägare blev dessa planer dessutom en garant för att byggnaderna kan tas till vara på ett bra sätt vilket skapade en god effekt och en förnyad impuls att upprätthålla och vårda byggnaderna.
förväntar sig och tycker kring Finnskogarna.
Under projektets gång, såväl som i kontinuerlig kontakt med Finnskogscentrum, finns ett kunskapsutbyte och samarbete med bland annat Klarälvdalens folkhögskola och Karlstad universitet. Projektet leddes av en styrgrupp bestående av fem representanter från projektägarna, museer och näringsliv.
Bakgrund:
Beskrivning av projektet:
Ägarens egen insats:
1 453 000 kronor (Västerbottens museum)Övrig samfinansiering:
15 318 102 kronor*Uppgifter hämtade från Källa
Sevärt i Västerbotten är en portal som omfattar natur- och kulturarv i Västerbottens län. Det är en satsning av Västerbottens museum som syftar till att göra länets kulturarv mer tillgängligt genom att informera och guida ut i landskapet. För att få en övergripande bild av länets kulturmiljöer som besöksmål utgår man från webbsidan www.sevart.se.
25 platser och 6 vägar/rundturer omfattas just nu i Sevärt-listan. För att få lov att vara med i Sevärt i Västerbotten ska platsen "vara typiskt, äkta, variationsrikt, tillgängligt och intresseväckande." Flera besöksmål har även kvalitetssäkrats (genom Tourquality) och man arbetar hela tiden med att utöka och utveckla tillgängligheten till platserna.
På hemsidan presenterar man sig som att man står på fyra informationsben:
Utställningar (kulturum och naturum i hela länet)
Informationsskyltar
Småskrifter (23 stycken – 15-04-01)
Internet
När satsningen Sevärt i Västerbotten inleddes såg man att denna satsning på kulturturism skulle lyfta fram och synliggöra de kulturhistoriska miljöerna som besöksmål i Sverigeturismen och därigenom öka turismnäringen i Västerbottens län. KMV-medel till denna satsning har framför allt gått till att främja och utveckla
informationssatsningarna som Sevärt bygger på – till exempel genom framställande av utställningar i form av kulturum vid flera besöksmål, produktion och uppsättning av skyltar, framtagande av småskrifter och trycksaker såväl som till att möjliggöra arbete med webbportalen. De större platserna/besöksmålen har tagit del av samtliga tre fysiska tillgänglighetsinsatser i projektet; dels en utställning (kulturum), en småskrift om platsen och slutligen en skyltning. Även en guidebok har tagits fram betitlad En bit Västerbotten inom ramen för denna satsning. KMV-medlen har genomgående fungerat som en inkörsport till andra pengar som möjliggjort för Västerbottens museum att t.ex. drivit på två stora EU-finansierade projekt. Genom projektet Ökad tillgänglighet till kulturarvet har man arbetat med att öka tillgängligheten och därigenom även kunskapen om kulturmiljöer och kulturarv i
från privata aktörer, exempelvis vid inventeringar av platser då man använt sig av personer med
antikvariekompetens, vid utformning och produktion av guideboken En bit Västerbotten och i slutskedet av projektet då man beställde en utredning av hela genomförandet av Sevärt i Västerbotten som insats för att se vilka effekter det gett över tid och hur man kan arbeta för att upprätthålla och utveckla denna satsning även fortsättningsvis.
Beskrivning av projektet:
Ägarens egen insats:
535 400 kronor(Gotlands museum)
Övrig samfinansiering:
3 845 506 kronor*Uppgifter hämtade från Källa
Bakgrund:
Gården Norrbys i Väte är Gotlands första och hittills enda kulturreservat. Gården tillföll Gotlands museum genom ett arv 1995, byggnadsminnesförklarades 2001 och blev utsedd till kulturreservat 2002. Kulturreservatet syftar till att bevara en för Gotland tidstypisk gårdsmiljö från första hälften av 1900-talet.
Till gården tillhör 30 hektar mark vilken består av åkermark och skog men även en trädgård och en bibehållen och fortfarande fungerande vattenkvarn med tillhörande damm. I skogen som även ligger i anslutning till ett
intilliggande naturreservat, finns natur- och kulturstigar. På gården finns ett café där man bland annat säljer bröd från granngårdens bageri. Bostadshuset på gården byggdes 1936 och ersatte då en äldre stenbyggnad. Hela gårdsmiljön är intakt och under sommartid finns hästar, lamm, grisar, höns och kaniner på gården. Norrbys kulturreservat tar emot cirka 7500 besökare under ett år.
http://www.gotlandsmuseum.se/museigarden-norrbys/
I ett tidigt skede låg fokus på att iordningsställa byggnadsminnet och stor del av KMV-medlen gick således till byggnadsvård av gårdens bostadshus. På senare år har man eftersträvat en helhetskänsla på gården och pengar går därför mestadels till markvård. KMV-medlen används även för att avlöna en bonde som arbetar aktivt på gården samt för att avlöna samordnaren på Gotlands museum vars uppgift är att upprätthålla och utveckla det löpande arbetet med kulturreservatet. Att dessa två tjänster finansieras av KMV-medlen har möjliggjort för ökad tillgängligghet till kulturreservatet samt möjlighet till förlängd säsong under sommarhalvåret. Bondens tjänst innebär att Norrbys kan ta emot enskilda personer för arbetsträning på gården. KMV-medlen har även använts för framtagande av boken Marthas lilla gröna som bland annat handlar om de arv av traditioner och kunskap som finns bakom gårdsodlingar som den på Norrbys.
Varje år hålls kurser i byggnadsvård på kulturreservatet Norrbys för studenter vid Campus Gotland ledda av byggnadsantikvarier från museet. De arbetar då som hantverkare tillika antikvariska kontrollanter i samband med restaureringsprojekt på gården. KMV-medlen går då även till att köpa in det material som studenterna använder under kursen.
Gotlands museum deltar i nätverket för Svenska kulturlandskap som sammanträder årligen, man anser från museets håll att detta är ett värdefullt forum för kunskapsutbyte.
Bakgrund:
Beskrivning av projektet:
Ägarens egen insats:
1 706 923 kronor (Sala Silvergruva AB)Övrig samfinansiering:
1 861 382 kronor*Uppgifter hämtade från Källa
Sala Silvergruva är en av världens bäst bevarade gruvmiljöer. Verksamheten i gruvan hade pågått i mer än 400 år då driften lades ner 1908. Långa perioder var den Sveriges viktigaste producent av silver och allt är utvunnet för hand av dåtidens gruvarbetare. Idag är Sala silvergruva ett besöksmål med bred verksamhet. Guidade visningar, bland annat 155 meter under jord, utgör basen i aktivitetsutbudet. Utöver guidningar i gruvan erbjuder området även tillträde till äventyrsbana, museum, logi, restaurang och möjlighet att anordna konferenser, evenemang, bröllop och andra festarrangemang.
På gruvområdet finns verksamheter som en silversmed, stenslipare, keramiker, ull- och bihantverkare, souvenirbutik och antikvariats- och antikhandlare.
Sala silvergruvas uppdrag är att ”äga, förvalta och utveckla fastigheten och gruvan över och under jord. Vidare att bedriva gruvturism och ansvara för kultur-och naturmiljövård för hela området.”
www.salasilvergruva.se
Under årens gång har KMV-medel bidragit till genomförandet av insatser av olika karaktär inom gruvområdet. Medlen har bland annat möjliggjort stora satsningar i form av renoveringsarbeten i farliga miljöer på 155 meters-nivån i gruvan för att säkerställa platsen. Även ovan jord har medlen gått till byggnadsvårdsinsatser i de olika byggnaderna, bland annat i marketenteriet (bed & breakfast). KMV-medlen har även gått till att producera en bok om Sala Silvergruva och till restaurering av hissen som möjliggör guidningarna (såväl som andra arrangemang) i gruvan.
Inom ramen för verksamheten Sala Silverguva arbetar man även mot särskolor och guidningar för hörsel- och synskadade grupper. Man beaktar även tillgänglighetsaspekten genom att tillgängliggöra områden för personer med fysisk funktionsnedsättning.
Sala Silvergruva har goda kontakter med andra liknande besöksmål för kunskapsutbyte och
kompetensutveckling, bland dem nämns bland andra Falu Koppargruva och Zinkgruvan i Örebro län, Loja gruva i Finland liksom Saltgruvan i Kraków där man även varit på, så väl som tagit emot, studiebesök. Dessa kontakter
1. För vilket syfte har bidrag sökts? (markera med x)
☐ Vård av bebyggelse eller annan anläggning
☐ Vård av fornlämning
☐ Vård av kulturpräglade landskap
☐ Vård av annan värdefull kulturmiljö
☐ Tillgängliggörande (t.ex. fysisk tillgänglighet, information, kunskapsspridning)
☐ Bidragsobjektet har lagskydd som byggnadsminne, fornlämning eller
kulturreservat
2. Beskriv kort den sökta åtgärden/projektet.
……….
……….
………...
3. Vilket belopp beviljades er som bidrag 2013? (kan avrundas till tkr)
………...
4. Till vilken länsstyrelse skickades ansökan?
……….
Bidragets betydelse för anställningar eller inköp av varor och tjänster
5. Hur stor andel utgjorde bidraget av total kostnad för åtgärder/insatser?
(markera det alternativ som ligger närmast)
7. Hur stor andel av bidraget användes för inköp av tjänster?
(markera det alternativ som ligger närmast)
☐ 0% ☐ 25% ☐50% ☐75% ☐100%
8. Om bidraget användes för köp av tjänster, vilka tjänster köpte du/ni?
………...
………...
………...
9. Vilken/vilka yrkesgrupper har kunnat anlitas tack vare bidragsmedel?
Om fler anlitats, ange de 3 yrkesgrupper vars tjänster ni har nyttjat i störst utsträckning.
(Yrkesgrupper enligt SCB SSYK 2012)
Yrken med krav på högskolekompetens, specialistkunskap och/eller yrkesgrupper som anlitats
för informations- och kunskapsspridning till allmänheten.
☐ Arbetsledare inom bygg/anläggning/tillverkning
☐ Arkeolog
☐ Arkitekt
☐ Bebyggelseantikvarie
☐ Konservator
☐ Landskapsarkitekt
☐ Marknadsförare/informatör/kommunikatör
☐ Webbmaster/webbadministratör
☐ Pedagog
☐ Annan (ange)………...
Yrken inom byggverksamhet och tillverkning
☐ Anläggningsarbetare
☐ Betongarbetare
☐ Murare
☐ Finmekaniker/konsthantverkare
☐ Gjutare
☐ Stålkonstruktionsmontör och plåtslagare
☐ Svetsare
☐ Takmontör
☐ Träarbetare/snickare
☐ Annan (ange)………...
Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m.
☐ Maskinoperatör, cement-, sten- och betongvaror
☐ Montör, metall-, gummi- och plastprodukter
☐ Övrig montör
☐ Annan (ange)………...
Yrken inom lantbruk, trädgård och skogsbruk
☐ Trädgårdsanläggare
☐ Skogsarbetare
☐ Annan (ange) ………..
10. Vilket/vilka företag har anlitats för dessa tjänster?
Namnge företag alternativt beskriv företagets storlek och specialisering
………...
………...
………...
11. Har bidraget möjliggjort för er att anställa personer?
☐ Ja, delvis ☐ Ja, helt ☐ Nej
12. Om ja, hur många personer har anställts med hjälp av bidragsmedlen?
14. Vilken betydelse har bidraget haft för möjligheten att anställa personer?
0=ingen betydelse, 1=liten betydelse, 2=måttlig betydelse, 3=stor betydelse,
4=avgörande betydelse
☐0 ☐1 ☐2 ☐3 ☐4
Bidragets betydelse för bevarande, användning och utveckling av
kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Med ”bidragsobjektet” avses det objekt/plats/kulturmiljö som ansökan avsåg eller på
annat sätt anknöts till.
15. Vad används bidragsobjektet till idag?
☐ Privat bostad/gårdsmiljö
☐ Besöksmål/turismverksamhet
☐ Annan näringsverksamhet
☐ Offentlig samlingslokal
☐ Annat (ange)……….…
16. Vilken betydelse har bidraget haft för bevarandet av bidragsobjektet?
0=ingen betydelse, 1=liten betydelse, 2=måttlig betydelse, 3=stor betydelse,
4=avgörande betydelse
☐ 0 ☐ 1 ☐ 2 ☐ 3 ☐ 4
17. Vilken betydelse har bidraget haft för användningen av bidragsobjektet?
0=ingen betydelse, 1=liten betydelse, 2=måttlig betydelse, 3=stor betydelse,
4=avgörande betydelse
☐ 0 ☐ 1 ☐ 2 ☐ 3 ☐ 4
1 Årsverke är summan av antal avlönade arbetstider inom organisationen under ett år. En heltid och ett
årsverke motsvarar heltalet 1 eller cirka 1800 arbetstimmar. En månad motsvarar 150 arbetade timmar/0.08