Brister, förtjänster och metoddiskussion

Där min studie brister är i att jag inte får in ungdomarna som besöker respektive mötesplats i undersökningen. Det hade varit gynnande för studien då jag hade kunnat få ett starkare intryck av hur mötesplatserna upplevs av ungdomarna. Men då jag har en intervju med en ungdom som beskriver hens upplevelse av mötesplatser, får jag ändå ett exempel på hur upplevelsen kan se ut. Min studie har haft perspektivet social konstruktion, vilket har lett till allt material och resultat har tagits fram för att undersöka den skapande processen av trygghet på trygga mötesplatser (Hacking, 2005).

En begränsning av mailintervjuerna var att den engelske informanten inte skulle vara kvar i Sverige kort efter intervjuns tillfälle vilket gjorde det svårt att få tag på informanten för ytterligare information. Ännu en brist av intervjuerna var omformulering av syfte, frågeställning och målgrupp då jag gick från att fokusera på ungdomars uppväxt och erfarenheter till mötesplatsernas erfarenheter och utmaningar i sitt arbete samt deras

31 bakgrund. Detta medförde att jag fick annorlunda information från informanterna. Men då de frågor som ställts i båda intervjuformer tar upp liknande ämnen upplever jag det som att det inte var en brist som påverkade studien alltför mycket. Ytterligare en brist av mailintervjuerna var att jag inte mailade tillbaka för att få mer information i de fall det behövdes, men den information jag fick var ändå relevant för studiens syfte och frågeställningar. En förtjänst inom intervjuerna var att jag arbetade för att få upp en dialog med informanterna genom att nicka, förklara om det var någon fråga om mig eller arbetet m.m. Ytterligare en förtjänst var variationen av mötesplatser som var med. Det fanns bl.a. en mötesplats som är baserad i en skola som stödjer och hjälper de elever som studerar på skolan.

Min studies syfte var att ta reda på bakgrunden till varför trygga mötesplatser finns, hur trygghet görs och vilka utmaningar som kan förekomma i arbetet. Jag upplever att studien svarar på syftet och ger en bild av hur arbetet fungerar samt vad mötesplatserna gör för att skapa trygghet.

32 7. Referenser

Ahuja, A., Webster, C., Gibson, N., Brewer, A., Toledo, S. & Russel, S. (2015). Bullying and Suicide: The Mental Health Crisis of LGBTQ Youth and How You Can Help. I Journal of Gay & Lesbian Mental Health. volym 19 (2) sid 125-144.

Ambjörnsson, F. (2010). Att ta plats- motståndsstrategier. I Ungdomsstyrelsen. Hon hen han:

en analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner (s. 53-77). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.

Arnsvik, A. (2013). Vikten av mötesplatser för socialt utsatta. I Eriksson, L., Nilsson, G. &

Svensson, L.A.(red.) Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos AB Berglund, S-A. (2000). Social pedagogik: I goda möten skapas goda skäl. Lund:

Studentlitteratur AB

Birgersson Nordling, C. (2011). Öppna Verksamheten! Stockholm: Ungdomsstyrelsen Bos, A. E. R., Pryor, J. B., Reeder, G. D. & Stutterheim, S. E. (2013). Stigma: Advances in Theory and Research. I Basic and applied psychology. Volym 35 nr 1, sid 1 – 9.

Bogren, A. (2010). Sexualitet. I Edling, C. & Liljefors, F. (red.) Ett delat samhälle – makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber AB

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur AB

Börjesson, B. (2010). Förstå socialt arbete. 2 uppl. Malmö: Liber AB

Cederlund, C. (2013). Gemenskapens förutsättningar. I Eriksson, L., Nilsson, G. & Svensson, L.A.(red.) Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos AB

Egidius, H. (2008). Fokuserat urval. I Egidius, H. Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur

Egidius, H. (2008). Stigma. I Psykologilexikon. Stockholm: Natur och Kultur

Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken – relationer, samspel och etik inom socialt arbete, vård och omsorg. Malmö: Liber

Eriksson, L. (2013). Inledning. I Eriksson, L., Nilsson, G. & Svensson, L.A.(red.) Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos AB

Estrada, R. & Marksamer, J. (2006). The legal rights of LGBT youth in State Custody: What Child Welfare and Juvenile Justice Professionals need to know. Washington DC: Child Welfare League of America.

Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner.

Stockholm: Folkhälsomyndigheten

33 Hacking, I. (2004). Social konstruktion av vad? 1 uppl. Stockholm: Thales

Hansson, L., Stjernswärd, S. & Svensson, B. (2014). Perceived and anticipated discrimination in people with mental illness – An interview study. Nordic journal of psychiatry, vol. 68 (2), sid. 100 – 106.

Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.

Malmö: Gleerups Utbildning AB

Jacob, S. (2012). Creating safe and welcoming schools for LGBT students: Ethical and legal issues. I Journal of School Violence. Volym 12, nr 1, sid 98 – 115. Michigan: Central

Michigan University, Department of Psychology.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje upplagan.

Lund: Studentlitteratur AB

Linville, D. (2011). More than bodies: protecting the health and safety of LGBTQ youth. I Policy futures in Education. Waterville: Colby College. volym 9 (3) sid. 416-430.

Lundberg, A. (2007). Queering laughter in the Stockholm Pride Parade. I International review of Social History. Volym 52 sid. 169-187

Lundström, C. (2009). Vit respektabilitet: Den svenska nationens könade symbolik och unga kvinnors kulturella praktiker. I Tidskrift för kjønnsforskning. Volym 33 nr 4 / 2009.

Madsen, B. (2001). Socialpedagogik. Lund: Studentlitteratur AB

Madsen, B. (2006). Socialpedagogik: Integration och inklusion i det moderna samhället.

Lund: Studentlitteratur AB

METRO Youth Chances (2014). Youth Chances Summary of first findings: the experiences of LGBTQ young people in England. London: Metro

Miller, A., Bosquet Enlow, M., Reich, W. & Saxe, G. (2009). A Diagnostic Interview for Acute Stress Disorder for Children and Adolescents. I Journal of traumatic stress. Volym 22 nr. 6. Sid. 549-556.

Moe, J. L., Finnerty, P., Sparkman, N. & Yates, C. (2015). Initial Assessment and screening with LGBTQ clients: A critical perspective. I Journal of LGBT issues in Counseling. Volym 9 (1) sid 36-56. United Kingdom: Taylor & Francis

Molin, M. (2008). Analysen av tillörighet – en socialpedagogisk utmaning. I Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H-E. (red.). Meningsskapande och delaktighet – om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Daidalos.

MUCF (2015). När livet känns fel: Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Stockholm:

MUCF

34 Murphy, H. E. (2012). Improving the lives of students, gay and straight alike: Gay-Straight Alliances and the role of school psychologists. I Psychology in the schools. Volym 49 nr 9 sid. 883-891 Seattle: University of Washington

Nidsjö, E. G. (2014). Om ingen pratar om det, behöver det inte hanteras: Hur ter sig livet för Gotlands hbtq-personer. Visby: RFSL Gotland

Olofsson, J. (2015). FRIENDS nätrapport 2015. Stockholm: FRIENDS

Orange County (2009). California Healthy Kids Survey, 2008-09. Huvudrapport. San Francisco: WestEd Health and Human Development Program for the California Department of Education.

RFSL (2016-04-12). Principprogram. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.rfsl.se/om-oss/organisation/styrdokument/ [2016-04-12]

Russel, S. (2015). Bullying and Suicide: The Mental Health Crisis of LGBTQ Youth and How You Can Help. I Journal of Gay & Lesbian Mental Health. Volym 19 (2) sid 125-144.

Smith, M. J. (2015). It’s a balancing act: The good teacher and ally identity. I Educational Studies. Volym 51 (3) sid 223 – 243.

Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt. I Askheim, O. P. & Starrin, B. (red.) Empowerment – i teori och praktik. Malmö: Gleerup AB

Svedberg, E. & Freij, B. (2014). Att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter.

Stockholm: Socialstyrelsen

Svensson, K. (2015). Planering för HBTQ-personers tillgång till det offentliga rummet. I Janson, M. (red.) Tillbaka till den hållbara staden: tankar från kursen Stadens utmaningar.

Sveriges landsbrukuniversitet: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap sid. 79 – 83.

Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur

Söderberg, A-C., Rydell Karlsson, M. & Löfvenmark, C. (2015). Upplevelse av trygghet och otrygghet bland patienter med hjärtsvikt som får avancerad sjukvård i hemmet. I Nordic Journal of Nursing Research. Volym 35 nr 4 sid 203 -209.

Ungdomsstyrelsen (2010). Hon hen han: En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Stockholm: Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen (2012). Om unga HBTQ-personer: Fritid. Stockholm: Ungdomsstyrelsen Valenti, M. & Campbell, R. (2009). Working with youth on LGBT issues: why Gay-Straight Alliance advisors become involved. I Journal of Community Psychology. Volym 37 nr 2 sid.

228-248 Michigan: Michigan State University.

35 Vejde, O. & Leander, E. (2003-06-05). Snöbollsurval. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.ollevejde.se/statistikord/snobollsurval.htm [2016-09-14]

Weir, A. (2008). Global feminism and transformative identity politics. I Hypatia. Volym 23 nr 4, sid 110-133. Wiley-Blackwell: Hypatia

Ålund, A. & Minoo, A. (2011). I skuggan av kulturella stereotyper: Perspektiv på forskning om genus, jämställdhet och etniska relationer i Sverige. I Sociologisk forskning. Vol. 48 (2) sid. 43-64. Falun: Högskolan Dalarna

36 8. Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide

Intervjufrågor och saker att tänka på:

Förklara i början vad syftet är med intervjun och hör om det finns några frågor eller funderingar. Börja inspelningen när funderingar m.m. är klara. Eventuell fråga efter mer exempel om mer info kan fås.

Var tydlig när jag går vidare från ämnet. Se till att diskussionen håller sig kring frågan. Se till att alla vet vad intervjun går ut på och att det är frivilligt.

Frågor:

1. Berätta om era erfarenheter du/ni har från er uppväxt i ”en mellanstor stad”?

2. Beskriv vad trygghet är för dig/er? Har du/ni några konkreta situationer där det blir tryggt, vad är det som är specifikt/speciellt i dessa situationer?

3. Berätta om vad som är en trygg mötesplats för dig/er?

4. Hur upplever du/ni ”den trygga mötesplatsen”? Kan du/ni ge några exempel som illustrerar hur ni upplever den trygga mötesplatsen?

5. Vad är de vanliga sakerna du/ni gör på ”den trygga mötesplatsen”?

6. Berätta om fem olika anledningar till varför du kommer till ”den trygga mötesplatsen”?

7. Finns det saker som skulle kunna utvecklas på den trygga mötesplatsen, andra aktiviteter?

37 Efter intervjun, se till att igen fråga om det är okej att informationen ses av mig och handledare och att alla fortfarande vill vara med. Påpeka att de kan kontakta mig när som helst innan jag skickar in uppsatsen, för att hoppa av studien.

Frågor till personal:

1. Hur arbetar du/ni för att förbättra uppväxten för HBTQ-ungdomar i ”en mellanstor stad”?

2. Vad är trygghet för dig/er? Hur arbetar du för att ge trygghet till ungdomarna?

3. Vad utgör en trygg mötesplats för dig? Hur arbetar du för att ”mötesplatsen” ska vara en trygg mötesplats?

4. Vad är de vanligaste aktiviteterna ni gör på ”mötesplatsen”?

5. Hur arbetar du/ni för att få ungdomarna att komma till ”mötesplatsen”?

6. Hur arbetar du/ni för att utveckla ”mötesplatsen”?

38 Bilaga 2

Informationsbrev – Intervju

Hej!

Mitt namn är Joakim Genberg och jag skriver just nu min examensuppsats vid Högskolan Väst! Syftet med min uppsats är att ta reda på vad en trygg mötesplats för HBTQ-ungdomar är och vad som är bakgrunden till att dem finns. Vidare är syftet också att ta reda på hur trygghet görs på dessa mötesplatser. Anledningen till att jag skriver till er är för att fråga huruvida jag kan komma till er mötesplats för att intervjua någon som arbetar på den trygga mötesplatsen.

Jag kommer vilja spela in intervjuerna, men kommer bara göra detta om de som intervjuas går med på det. Frågorna som ställs kan få ses i förväg om det är något man vill se. Frågorna utgår från mitt syfte.

Det är självklart frivilligt att delta och skulle ni känna att ni inte vill vara med efter intervjun tar jag inte med er information. Det hela är helt anonymt och informationen kommer att avidentifieras. Det obearbetade materialet kommer endast att ses av mig och min handledare.

Om det skulle komma upp frågor, hinder eller om det skulle vara något annat kan jag eller min handledare nås via informationen nedan:

Joakim Genberg Telefon: 0707 94 83 79

Mail: jocke.sickan92@gmail.com

Mind handledare Bo Helsing

bo.helsing@hv.se

39 Bilaga 3

Intervjuguide

Intervjufrågor och saker att tänka på:

Förklara i början vad syftet är med intervjun och hör om det finns några frågor eller funderingar. Börja inspelningen när funderingar m.m. är klara. Eventuellt fråga efter mer exempel om mer info kan fås.

Var tydlig när jag går vidare från ämnet. Se till att diskussionen håller sig kring frågan. Se till att alla vet vad intervjun går ut på och att det är frivilligt.

Efter intervjun, se till att igen fråga om det är okej att informationen ses av mig och handledare och att alla fortfarande vill vara med. Påpeka att de kan kontakta mig när som helst innan jag skickar in uppsatsen, för att hoppa av studien.

Bakgrund

1. Kan du berätta om vad som är bakgrunden till varför trygga mötesplatser för HBTQ-ungdomar behövs?

2. Vad anser du är de viktiga aspekterna för att skapa en trygg mötesplats?

3. Hur gick det till när just den här mötesplatsen startades?

4. Hur var den första tiden efter den här mötesplatsen startade?

5. Hur har det förändrats över tid?

Arbetet

6. Pratar besökarna om otrygghet och trygghet? Kan du ge exempel?

7. Är det mest stammisar eller är det även tillfälliga besökare?

8. Hur arbetar du för att ge trygghet till ungdomarna?

9. Hur gör du om du upptäcker att någon har det svårt eller problem?

10. Har du haft kontakt med besökarnas nätverk/kompis/föräldrar/skola?

11. Hur arbetar du för att ”mötesplatsen” ska vara en trygg mötesplats? Gör ni några speciella aktiviteter?

40 Utveckling och utmaningar

12. Hur arbetar du/ni för att få ungdomarna att komma till ”mötesplatsen”?

13. Vad har du för tankar om hur du skulle vilja utveckla ”mötesplatsen” ytterligare?

14. Vilka svårigheter och utmaningar förekommer i ditt/ert arbete på ”mötesplatsen”?

15. Något jag tänker på är att egentligen skulle ju inte trygga mötesplatser behövas, men ändå så behövs de. Vad är dina reflektioner kring det här dilemmat?

16. Gör ni utåtriktat arbete för att förändra attityder?