7. Diskussion
7.3. Brister och fortsatt forskning
Denna rapport har rett ut skillnader och likheter mellan användbarhet och användarupplevelse, samt satt detta i kontrast till SUS som är tänkt att mäta
användarens uppfattning av användbarheten av en produkt. Det har även tagits fram modifikationsförslag för att låta testaren undersöka endast användbarheten ur användarens perspektiv eller endast den subjektiva användarupplevelsen.
För fortsatt forskning skulle dessa modifikationsförslag kunna testas vad gäller reliabilitet och validitet. Då kortsorteringarna endast genomfördes med respondenter som inte var bekanta med SUS sedan tidigare hade det även varit intressant att undersöka hur de som faktiskt använt sig av metoden ser på förhållandet mellan användbarhet/användarupplevelse och SUS. Eftersom SUS-påståendena anses vara tillräckligt lättförståeliga för att en person som inte är kunnig inom MDI ska kunna svara på antogs det även att praktiker borde kunna förstå dessa tillräckligt bra för att kunna sortera dessa. Däremot tog alla respondenter längre tid till att förstå
påståendena än på själva sorteringen. Om respondenterna för kortsorteringen istället hade varit insatta i SUS som metod, kanske de hade kunnat fokusera mer på att koppla objekten till användbarhet/användarupplevelse än på att skapa sig förståelse för
påståendena.
Kritik som framförts mot direkt innehållsanalys är att den bygger på att man använder sig av en existerande teori, vilket kan skapa partiskhet vid val av nyckelbegrepp och kategoriseringar. Detta kan i sin tur leda till att man endast hittar information som stödjer teorin istället för att även hitta information som motsäger teorin. I denna rapport är detta delvis motverkat då författaren inte kunde påverka hur deltagarna i
36 kortsorteringarna faktiskt sorterade korten, vilket sedan tas hänsyn till i det
sammanställda resultatet.
Svårigheter med genomförandet av detta arbete har bland annat varit att genomföra kvalitativa analyser under en kort tid. Till exempel har det inte funnits tid att skapa kodningsscheman annat än författarens mentala bild av hur begrepp och kategorier relaterar till varandra, vilket innebär att det skulle kunna finnas andra sätt som dessa begrepp och denna information förhåller sig till varandra. Däremot har författaren diskuterat med andra praktiker om detta skulle kunna vara ett sätt de relaterar till varandra. För framtida forskning skulle kategorierna samt indelningarna i
kategorierna bekräftas genom kodningsscheman.
Då detta arbete var tidsbegränsat har viss avvägning behövts göras mellan vilken litteratur och mängden litteratur som har inkluderats i arbetet med hur mycket tid som fanns att genomföra arbetet. Med mer tid hade mer litteratur kunnat presenterats, vilket troligtvis hade kunnat leda till en mer träffsäker analys i vad de olika begreppen berör, vilket i sin tur kunnat leda till mer korrekta svar i hur de förhåller sig till
varandra och hur detta förhåller sig till SUS.
37
Litteraturförteckning
Albert, W. & Tullis, T., 2013. Measuring the user experience: collecting, analyzing, and presenting usability metrics.. i: u.o.:Newnes., p. 7.
Bangor, A., Kortum, P. & Miller, J., 2009. Determining waht individual SUS scores men: Adding an adjective rating scale. Journal of usability studies, 4(3), pp. 114-123.
Bangor, A., Kortum, P. T. & Miller, J. T., 2008. An Empirical Evaluation of the System Usability Scale. International Journal of Human-Computer Interaction, 24(6), pp. 574-594.
Battarbee, K. & Koskinen, I., 2005. Co-experience: user experience as interaction.
CoDesign, 1(1), pp. 5-18.
Bodell, K., 2012. Karolinska Institutet. [Online]
Available at:
https://pingpong.ki.se/public/courseId/9092/publicPage.do?item=6214697 [Använd 02 Maj 2019].
Borsci, S. o.a., 2015. Assesing User Satisfaction in the Era of User Experience:
Comparison of the SUS, UMUX, and UMUX-LITE as a Function of Product Experience. International Journal of Human-Computer Interaction, 31(8), pp. 484-495.
Brooke, J., 1996. SUS - A quick and dirty usability scale. i: Usability evaluation in industry. 194 red. u.o.:u.n., pp. 4-7.
Buttle, F., 1996. SERVQUAL: review, critique, research agenda. European Journal of marketing, 30(1), pp. 8-32.
Collins, D., 2003. Presenting survey instruments: an overview of cognitive methods.
Quality of life research, 12(3), pp. 229-238.
Dix, A., 2009. Human-computer interaction. u.o.:Springer US.
Ebert, A., Gershon, N. D. & van der Veer, G. C., 2012. Human-Computer Interaction.
KI - Künstliche Intelligenz, Maj, Volym 2, pp. 121-126.
Finstad, K., 2006. The system usability scale and non-native english speakers. Journal of usability studies, 1(4), pp. 185-188.
Finstad, K., 2010. The Usability Metric for User Experience. Interacting with Computers, 22(5), pp. 323-327.
Finstad, K., 2013. Response to commentaries on 'The Usability Metric for User Experience'. Interacting with Computer, 25(4), pp. 327-330.
Garrett, J. J., 2010. Elements of user experience, the user-centered design for web and beyond. u.o.:Pearson Education.
Gonzalez-Holland, E., Whitmer, D., Moralez, L. & Mouloua, M., 2017. Examination of the Use of Nielsen´s 10 Usability Heuristics & Outlooks for the Future. Los Angeles, CA, SAGE Publications, pp. 1472-1475.
38 Hamborg, K. C., Vehse, B. & Bludau, H. B., 2004. Questionnaire based usability evaluation of hospital information systems. Electronic journal of information systems, 7(1), pp. 21-30.
Hassenzahl, M., 2008. User experience (UX): towards an experiential perspective on product quality. u.o., ACM, pp. 11-15.
Hassenzahl, M. & Tractinsky, N., 2006. User experience - a research agenda.
Behaviuor & Information Technology, 25(2), pp. 91-97.
Hsieh, H. F. & Shannon, S. E., 2005. Three approaches to qualitative content analysis.
Qualitative health research, 15(9), pp. 1277-1288.
International Organization for Standardization, 1998. Ergonomic requirements of office work with visual display terminals (VDTs) - Part 11: Guidance of Usability (ISO 9241-11:1998). u.o.:u.n.
International Organization for Standardization, 2018. ISO - International Organization for Standardization. [Online]
Available at: https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-11:ed-2:v1:en [Använd 4 Februari 2019].
Jokinen, J. P., 2015. Emotional user experience: traits, events, and states.
International Journal of Human-Computer Studies, Volym 76, pp. 67-77.
Laugwitz, B., Held, T. & Schrepp, M., 2008. Construction and Evaluation of a User Experience Questionnaire. i: HCI and Usability for Education and Work. Berlin:
Springer, pp. 63-76.
Law, E., Lai-Chong, van Schaik, P. & Roto, V., 2014. Attitudes towards user experience (UX) measurment. International Journal of Human-Computer Studies, 72(6), pp. 526-541.
Law, E. o.a., 2008. Towards a shared definition of user experience. u.o., ACM, pp.
2395-2398.
Lavrakas, P. J., 2008. Likert scales. i: Encyclopedia of survey research methods.
u.o.:Sage Publications, pp. 427-429.
Lewis, J. R., 2018. The System Usability Scale: Past Present, and Future.
International Journal of Human-Computer Interaction, 34(7), pp. 577-590.
Lewis, J. R., Utesch, B. S. & Maher, D. E., 2015. Measuring Percieved Usability: The SUS, UMUX-ITE and AltUsability. International Journal of Human-Computer Interaction, 31(8), pp. 496-505.
Lewis, J. & Sauro, J., 2009. The Factor Structure of the System Usability Scale. i:
Human Centered Design. Berlin: Springer, pp. 94-103.
Maiden, N., 2009. Card sorts to aquire requirements. IEEE software, 26(3), pp. 85-86.
McLellan, S., Muddimer, A. & Peres, S. C., 2012. The effect of experience on System Usability Scale. Journal of usability studies, 7(2), pp. 56-67.
Neuendorf, K., 2016. The content analysis guidebook. u.o.:Sage.
39 Nielsen, J., 1994. NN group. [Online]
Available at: https://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/
[Använd 4 Februari 2019].
Nielsen, J. & Levy, J., 1994. Measuring usability: preference vs. performance.
Communications of the ACM, 37(4), pp. 66-75.
Nordquist, S., 2017. Tager du datorn, lärplattan eller pennan att älska i nöd och lust?
En kvalitativ studie av lärares syn på datorn och lärplattans betydelse för elevers skrivutveckling, u.o.: u.n.
Palmer, J. W., 2002. Web site usability, design, and performance metrics. Information Systems Research, 13(2), pp. 151-167.
Patton, M., 2015. Qualitative research and evaluation methods. 4:e red. u.o.:SAGE Publication.
Pfister, T., Li, X., Zhao, G. & Pietikäninen, M., 2011. Recognising spontaneous facial micro-expressions. Barcelona, Spanien, u.n., pp. 1449-1456.
Pribeanu, C., 2016. Comments on the reliability and validity of UMUX and UMUX-LITE short scales. RoCHI, pp. 6-20.
Sauro, J. & Kindlund, E., 2005. A method to standardize usability metrics into a single score. u.o., ACM, pp. 401-409.
Spencer, D. & Warfel, T., 2004. Card sorting: a definitive guide. Boxes and arrows, Volym 2.
Stewart, T. J. & Frye, A. W., 2004. Investigating the use of negatively phrased survey items in medical education settings: common wisdom or common mistake?. Academic Medicine, 79(10), pp. 18-20.
Thomas, D. R., 2006. A general inductive approach for analyzing qualitative evaluation data. American journal of evaluation, 27(2), pp. 237-246.
Upchurch, L., Rugg, G. & Kitchenham, B., 2001. Using card sorts to elicit web page quality attributes. IEEE software, Issue 4, pp. 84-89.
Vermeeren, A. P. o.a., 2010. User experience evaluation methods: current state and development needs. u.o., ACM, pp. 521-530.
Wright, P., McCarthy, J. & Meekison, L., 2018. Making sense of experience. i:
Funology 2. u.o.:Springer, Cham, pp. 315-330.
Zarour, M. & Alharbi, M., 2017. User experience framework that combines aspects, dimensions and measurment methods. Cogent Engineering, 4(1).
Zhang, Y. & Wildemuth, B. M., 2009. Qualitative analysis of content. i: Applications of social research methods to question in information and library science. u.o.:u.n., pp. 319-323.
i
Bilagor
Bilaga 1 – Påståenden för System Usability Scale
(Bangor, et al., 2008, p. 577)
ii Bilaga 2 – Översättning av påståenden i System Usability Scale*
Modifierade SUS påståenden Svensk översättning I think that I would like to use this product
frequently Jag tror att jag skulle använda denna produkt
ofta
I found the product unnecessarily complex Jag ansåg att produkten var onödigt komplex
I thought the product was easy to use Jag tyckte att produkten var lätt att använda I think that I would need the support of a
technical person to be able to use this product
Jag tror att jag skulle behöva hjälp av en teknisk person för att kunna använda denna produkt
I found that various functions in this product
were well integrated Jag ansåg att flera funktioner i produkten var väl integrerade
I thought that there was too much
inconsistency in this product Jag ansåg att det var för mycket som var inkonsekvent i denna produkt
I would imagine that most people would
learn to use this product very quickly Jag skulle föreställa mig att de flesta
människor skulle lära sig att använda denna produkt väldigt snabbt
I found the product very awkward to use Jag tyckte att produkten var besvärlig att använda
I felt confident using this product Jag kände mig självsäker när jag använde produkten
I needed to learn a lot of things before I
could get going with this product Jag behövde lära mig en massa saker innan jag kunde börja använda den här produkten
* Dessa översättningar används i rapporten, eventuella meningsskillnader och översättningsfel hänvisas till originalpåståendena på engelska.
iii Bilaga 3 – Manus till Card sorting
iv Bilaga 4 – Öppen kortsortering, resultat
PÅSTÅENDE SUS- KATEGORISERING (ÖPPEN
v 8. I found the
product very awkward to use
• Designproblema
tik 1 • Design /
Funktionalitet 3
• Negativ åsikt 2 • Negaitv åsikt 3
• Negativ åsikt
om design 1
• Funktionalitet 2 • Generell känsla 1
• Känsla 1
9. I felt confident using this product
• Lätthet 1 • Positiv åsikt 4
• Positiv åsikt 2 • Generell känsla 3
• Positiv känsla 1
• Känsla 3
10. I needed to learn a lot of things before I could get going with this product
• Svårhet 1 • Negativ åsikt 4
• Negativ åsikt 2 • Design /
Funktionalitet 2
• Negativ åsikt
om design 1 • Generell känsla 1
• Funktionalitet 2
• Känsla 1
vi Bilaga 5 – Stängd kortsortering, resultat
SUS-PÅSTÅENDE KATEGORISERING (STÄNGD KORTSORTERING)
ANTAL MAJORITET 1. I think that I would
like to use this product frequently
• Användbarhet 2 Användarupplevelse
• Användarupplevelse 5
• Användbarhet 2 Användarupplevelse
• Användarupplevelse 4
5. I found that various functions in the
6. I thought that there was too much would learn to use this product very quickly
• Användbarhet 5 Användbarhet
• Användarupplevelse 2
• Mittemellan 0
8. I found the product
very awkward to use • Användbarhet 2 Användarupplevelse
• Användarupplevelse 5
• Mittemellan 0
9. I felt confident
using this product • Användbarhet 2 Användarupplevelse
• Användarupplevelse 5
• Mittemellan 0
10. I needed to learn a lot of things before I could get going with this product
• Användbarhet 6 Användbarhet
• Användarupplevelse 1
• Mittemellan 0