Brister, tolkningar och undersökningens gråzoner

Vi är väl införstådda med att genom att avkoda hemsidorna utifrån olika bedömningskriterier och på poängskalan 0-3, innebär en del tolkningar från vår sida. Vi kommer här också in på ett par viktiga teoretiska begrepp, nämligen:

Reliabiliteten i undersökningen

Detta innebär att kodningen ska göras på ett konsekvent sätt och vara likartad mellan olika forskare, men också att forskare ska vara konsekvent över tid (Bryman, 2011, s.

296). Reliabilitet definieras som i vilken utsträckning mätningsprocessen kommer få samma resultat vid upprepade försök. I innehållsanalyser så är reliabilitet avgörande.

Utan en accepterad nivå av reliabilitet så är en innehållsanalys oduglig (Neuendorf, 2001, s. 12). Inter-bedömarreliabilitet innebär i vilken utsträckning två eller flera

observatörer är överens om kodningen och om observationsschemat (Bryman, 2011, s.

273). Vi har med hjälp av tydliga kodningsinstruktioner arbetat för att uppnå en hög inter-bedömarreliabilitet och till den högsta grad försökt undvika alla former av subjektiva tolkningar. Målet då vi utformade kodningsschemat och kodningsmanualen var att om någon annan observatör skulle använda sig av samma dataset skulle uppnå samma resultat. Vi anser också att vi har lyckats uppnå en god intra-bedömarreliabilitet eftersom vi har avkodat hemsidor vid olika tidpunkter och kommit fram till samma resultat (Bryman, 2011, s. 273).

Systematiken i undersökningen

Systematik innebär att forskaren är konsekvent i sitt agerande av att samla och analysera informationen för att skevheten och felkällan ska minimeras (Bryman, 2011, s. 282).

Hanterar forskaren dessa två faktorer på ett bra sätt så kommer förhoppningsvis olika forskare att uppnå samma resultat. Med tanke på att vi har avkodat 121 riskkapitalbolags hemsidor är det alltså fullt möjligt, om inte helt säkert, att två andra personer inte skulle fått exakt samma resultat som oss. Vi anser ändå att vi hanterat detta på ett bra sätt med hjälp av den tydliga kodningsmanualen och varit konsekventa längs hela kodningsprocessen Vid vissa tillfällen har vi dock stött på en gråzon där vi tillsammans helt enkelt diskuterat oss fram till vilken poäng vi ska ge bolaget. Ett exempel på detta:

Coeli Private Equity Management AB skriver på sin hemsida: ―Vi har i år valt att som julklapp skänka pengar till barnhemmet ABC Nepal‖.

Bolaget kvalificerar sig inte för 3 p eftersom de inte uppnår kriterierna för 2 p. Men ger det 0 eller 1 p? Vissa kanske skulle tolkat detta som något som väldigt många företag gör och därmed inte faller in inom ramen för kodningsmanualen, eftersom det inte går att uttyda om detta är någonting bolaget gör regelbundet eller om det är en engångsföreteelse. Vi diskuterade detta och kom fram till att i och med att de skänker en, dock okänd, summa pengar till välgörenhet, nämner ämnet och rent generellt visar någon form av socialt ansvar kvalificerar de sig för 1 p.

Ett annat exempel:

Volati AB:s hemsida är till största delen uppbyggd av intervjuer med grundarna. På frågan ‖Undviker ni vissa branscher av etiska skäl?‖ svarar en av grundarna ‖…Vi vill inte äga företag som har varit involverade i skandaler, mutor eller miljöförstöring‖. Att svaret är en direkt följd av en ledande fråga är det nog inte många som tvivlar på.

Däremot skulle det vara möjligt att anse att detta inte ger Volati AB 2 p för negativ screening, eftersom det inte går att säga säkert om de verkligen hade påvisat detta på deras hemsida om de utan inblandning skulle beskrivit sitt arbetssätt eller filosofi.

Gråzonen här ligger också var poängen bör placeras (Om poäng delas ut), negativ screening eller sociala? Vi valde här att sätta 2 p på negativ screening av den, kanske enkla anledningen: Det går på deras hemsida läsa att Volati AB undviker att investera i vissa företag av etiska skäl.

Fler exempel än dessa två finns naturligtvis på gråzoner där vi fått göra tolkningar och bedömningar.

Eftersom undersökningen är utförd efter riskkapitalbolagens hemsidor och vi inte har gjort några kvalitativa undersökningar som skulle kunna visa på bolagens egentliga uppförande, finns det en risk att bolagen skriver väldigt mycket som de egentligen inte lever upp till. Mycket snack och lite verkstad, helt enkelt. Om ett riskkapitalbolag skriver på sin hemsida att de arbetar mycket aktivt med att förminska resurs- och energiförbrukning är detta väldigt svårt att verkligen bevisa utan någon form av kvalitativa undersökningar.

Ur teoretisk synpunkt lägger vi nedan fram några generella begrepp som visar hur de har inkluderats och framhävts i vår undersökning:

Objektivitet

Objektivitet innebär att forskaren ska förstå hur den ska hantera insamlingen av materialet den ska studera utan att påverka dess innebörd, det vill säga att forskarens personliga värderingar i så liten utsträckning som möjligt påverkar resultatet (Bryman, 2011, s. 282). När det gäller objektiviteten anser vi att den är mycket hög för denna studie, mycket på grund av att vi hade en liten teoretisk förförståelse inför studien. Det är svårt att skapa sig personliga värderingar om något du vet lite om.

Kausalitet

Kausalitet är en viktig faktor i kvantitativ forskning. I kvantitativ forskning används ofta ”oberoende” och ”beroende” variabler vilket hänvisar till att ena variabeln står för orsak och den andra verkan. När man använder dessa typer av variabler i experiment så är det den oberoende variabeln som manipuleras (Bryman, 2011, s. 168). I vår undersökning har vi insamlat viss data som fungerar som oberoende variabler i förhållande till riskapitalbolagens ESG-poäng. Några av dessa oberoende variabler är Förvaltat kapital, Investeringsfas, Geografiskt fokus osv.

Virtuella dokument/Internet som föremål för analys

Eftersom vi har utfört en studie baserat från internet (virtuella dokument) så gäller det att ha kriterierna - Autenticitet, Trovärdighet och Representativitet i åtanke.

Autenticiteten innebär att vem som helst kan skapa en webbsida. Gällande trovärdigheten så gäller det att vara medveten om att det kan finnas vissa skevheter (Bryman, 2011, s.500). Det gäller också att uppmärksamma att webbsajter förändras och uppdateras kontinuerligt, så om vi skulle göra om vår studie, så skulle resultatet kunna se annorlunda ut på grund av att något eller några riskkapitalbolag har uppdaterat deras hemsidor (Bryman, 2011, s.584). Använda webbsajter som material för en innehållsanalys medför både möjligheter och begränsningar (Bryman, 2011, s.585).