080114 och 15 Gamla och Nya Lidingöbron, en verklig karaktärssiluett för Lidingö och Lilla Värtan.
Vy från Torsviksbranten på Lidingösidan över mot Hjorthagen och Ropsten.
Kulturmiljöer
Ekologigruppen 2017-02-28
På kartan finns ett urval av värdefulla maritima och vattenanknutna kulturmiljöer. Byggnadsmin-nen samt kyrkliga kulturminByggnadsmin-nen är namngivna med svart text. Kursiv text anger andra viktiga platser som omnämns i texten.
2. Mål LIDINGÖ BLÅPLAN
42 BL ÅPL AN LIDINGÖ REMISSVERSION 2017- 02-28
Grönstakolonin, Sommarnöjesmiljö med sportstugor, som anlades av Föreningen Stockholms Koloniträdgårdar 1910 som med sina små tidstypiska stugor berättar om det tidiga 1900-talets syn på natur och friluftsliv.
Skogshyddan är det ursprungliga namnet på den sommarvilla i en rikt utformad schweizerstil som uppfördes 1890. Lidingöborna kall-lade den dock snart för ”Apelsinvillan” på grund av de orangemå-lade klot som kröner verandan som vänder sig mot Kottlasjön.
Mölna brygga har troligen medeltida ursprung även om nuvarande brygga är från det sena 1800-talets ångbåtsepok. Idag kan Mölna brygga räknas till en av Lidingös mest genuina små maritima kulturmiljöer.
Fyrverkerifabriken från 1880-talet är ett småskaligt industriminne, en värdefull särpräglad industrimiljö belägen vid Stockbysjön..
Historiskt sett hör den samman med den närliggande sommarvillan Finedal.
Grönstakolonin
Grönstakolonin tillkom 1910 på initiativ av ingenjör Stig Milles som 1912 även startade upp Trolldalens sportstugeområde på Lidingö.
Närmiljön Grönstakolonin är en kulturmiljö som präglas av att vara Sveriges äldsta sportstugeområde, mycket småskaligt, enkelt utformat och i sin kärna starkt nationalromantiskt präglat. Helhetsmiljön i Grönsta är välbevarad och har en särskilt stark historisk förankring i en viktig aspekt på utvecklingen av svenskt friluftsliv.
Grönstakolonin påminner vid första anblicken om ett fiskeläge, beläget i sluttningen strax ovanför Grönstaviken, vid foten av av ett högt och klippigt bergsparti. Långa bryggor av trä löper ut över den delvis vassbevuxna strandkanten.
Grönstakolonin
Täcka udden
Strax nordost om prästgården ligger Täcka udden med den Nybergska anläggningen bland höga lövträd på den ganska flacka udden (Lidingö 5:191 och 5:192).
Uppfinnaren Carl Rickard Nyberg (1858-1939) , ”Flyg-Nyberg kallad, var bosatt och verksam ute på Täcka udden. I början av sin karriär uppfann och utvecklade Nyberg den fotogendrivna blåslampan som användes till råoljemotorer och då inte minst till tändkulemotorer.
Lamptillverkningen var knuten till Sundbyberg. På Lidingö arbetade Nyberg med att utveckla ett svenskt flygplan. Flygexperimenten utfördes intill hans bostad på Täcka udden från ca 1900 till in på 1910-talet. Där lät Nyberg 1908 uppföra en experimentverkstad och Sveriges första flyghangar. De första lyckosamma proven i Sverige med vinterflyg gjordes här 1913.
Experimenten utfördes dels på en karusellbana av trä, dels om vintrarna på isen på Askrikefjärden. Framför allt användes hans ångmaskinsdrivna försöksflygplan ”Flugan”.
Nyberg lär ha uppfört i stort sett hela anläggningen med bostadsmiljö och verksamhetsbyggnader omkring år 1908. Numera är hangaren inredd till ateljé och bostad.
Idag är bebyggelsemiljön på udden uppdelad på två fastigheter. Ur kulturmiljösynpunkt är
0107A04 Lidingö 11:338 Mölna brygga har troligen medeltida ursprung även om nuvarande brygga är från det sena 1800-talets ångbåtsepok. Idag är Mölna brygga en av Lidingös mest genuina små maritima kulturmiljöer.
Mölnastranden vid Mölnavägen
vägen. Hit tog man sig bara med ångbåt.
Många strandpartier på Lidingö togs i anspråk från mitten av 1800- talet till tidigt 1900-tal. Även vid Kottlasjön uppfördes sommarnöjen i slutet av 1800-talet som den välbevarade Apelsinvillan och det idylliska området Trasthagen.
1910 uppfördes ett antal små friluftsstugor i Grönsta, Sveriges första sportstugeområde. Grön-stakolonin, beskrivs som ”en förebild för senare sommarstugeområden av mer folklig karaktär”.
Området är idag av riksintresse för kulturmiljö-vården. Senare uppfördes liknande områden bland annat vid Trolldalen och i Norra Sticklinge.
I början av 1900-talet skedde den dittills största exploateringen av ön i och med grundadet av villastäderna. Villabyggandet har fortsatt under hela 1900-talet och fram till i dag, främst genom förtätning.
I efterkrigstid uppfördes storskaliga enhetliga bostadsområden som exempelvis Baggeby-Bodal (1950-tal). I Skärsätra, från 1960-talets början, uppfördes höga punkthus och lägre lamellhus kring en central park. Lidingös största bostads-område, Larsberg, stod klart 1969. Bebyggelsen består också här av punkthus och lamellhus.
Bostadsområdena är väl synliga från Stockholms inlopp och utgör landmärken över modernismens tidevarv.
Av tidiga industrier som funnits på Lidingö finns endast ett fåtal kvar. Varvsverksamhet finns fortfa-rande, bland annat i Islinge och Nysätra. Betydelse-fullt för Lidingös utveckling var att Aga etablerade sig här på 1910-talet. Stora delar av den successivt utbyggda fabriksanläggningen finns ännu kvar och
040036 Lidingö 10:566 Apelsinvillan eller Skogshyddan
Skogshyddan är det ursprungliga namnet på den sommarvilla i en rikt utformad schwei- zerstil som snickarmästare P.J. Asker lät uppföra 1890. Lidingöborna kallade den dock snart för ”Apelsinvillan”
på grund av de orangemålade klot som kröner den stora verandan i två våningar mot Kottlasjön. Den tidstypiska panelarkitekturen är mycket väl bibehållen. Jämte Edensborg är detta idag en av få kvarvarande före detta sommarvillor av de många som fanns på Kottlasjöns väst- sida. Apelsinvillan blev förklarad som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen 1985 (orangemarkerat)
040036 Lidingö 10:566 Apelsinvillan, egentligen Skogshyddan, från 1890 skyddas som byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen. Sjöfasaden med de verandans orange klot som gett villan dess smeknamn.
Övriga kulturhistoriskt värdefulla objekt040056 Näckrosvägen - Skärsätra gårds brygga
Den raka Näckrosvägens dragning motsvarar den gamla herrgårdsvägen från Skärsätra gårds brygga upp till Skärsätra gård. Den före detta huvudbyggnaden från 1782 på Skärsätra gård ligger fortfarande i fonden för den delvis allékantade gatan. (Se byggnadsobjekt Grammofonen 15).
Vägdragningen kan åtminstone härledas till 1700-talets kartmaterial. Dagens brygga är en träbrygga som ligger vid gårdens gamla tilläggsplats. Som tilläggsplats för den medeltida gården Skärsätra har anläggningen med all sannolikhet gamla anor, även om dagens träbrygga är sentida. Den hamlade lindallén är tillkommen i början av 1800-talet och är en av Lidingös äldsta alléer. Endast några få luckor finns i alléns trädrad. Sam- manhangen mellan tilläggsplats, vägdragning, lindallén och huvudbyggnaden i fonden är lätt att uppfatta. Både helheten och de olika objekten är starkt karaktärsskapande och har inte minst ett stort stadshistoriskt värde som är viktigt att bevara. De ingår även i upplevelsen av miljösammanhangen vid strandpromenaden i östra Skärsätra-Mölna.
Gatustråk-allé- bryggplats är mot bakgrund av ovanstående uppgifter av mycket stort kulturhistoriskt värde. Avgörande för den höga värderingen är den gamla lindallén (lilamarkerat).
(Bild se nästa sida).
040057 och 040058 Tykö brygga och grannbrygga
En liten murad stenpir och en vällagd strandskoning av sten markerar tilläggsplatsen vid Tykö brygga som ligger ett stycke öster om Skärsätra gårds brygga. Anläggningen är karaktäristisk och ger ett gott och tydligt intryck av en tilläggsplats med rötter i 1800-talet. Samma gäller en något enklare utförd tilläggsplats i sten som ligger strax öster om Tykö brygga. Tykö brygga var en av de tidiga ångbåtsbryggor som anlades i sam- band med att de första stora sommarvillorna uppfördes i Skärsätra. Det är mycket viktigt att värna de äldre tilläggsplatser som finns kvar på
skärgårdsön Lidingö och som ger uttryck för sjökommunikationernas historiska betydelse för Lidingö. De ingår även som viktiga beståndsdelar i upplevelsen av miljö- sammanhangen vid
030402 Lidingö 9:56 Fyrverkerifabriken från 1880-talet är ett småskaligt industriminne, en en mycket värdefull särpräglad industrimiljö, naturskönt belägen vid Stockbysjön.. Historiskt sett hör den samman med den närliggande sommarvillan Finedal, allt skapat av artillerifyrverkaren A.R. Törner.
Fjäderholmarna ligger i nationalstadsparken. Ögruppen blev tidigt en känd mötesplats för skärgårdsfiskarna på väg in med sina fångster till Stockholm. Bilden ovan visar den största av öarna dit den reguljära båttrafiken går.
På vintern plogar Lidingö stad skridskobana på Kottlasjön när isen är tjock nog.
Natursköna Fågelöuddebadet är en av Lidingös mest populära badplatser.
berättar om en viktig epok i svensk industrihistoria.
Farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm ingår i ett riksintresseområde som innefattar fyra kommuner. Riksintresset speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv. Viktiga uttryck för riksintresset är bland annat ångbåts-epokens bryggor, och bebyggelse som växte fram i spåren av detta. Karaktäristiskt för riksintres-seområdet är även stora gårdar som Elfvik och jordbruksmarker och skogsbevuxna landskapspar-tier som speglar skärgårdsbefolkningens levnads-betingelser och sammansatta ekonomi i äldre tid, baserad på jordbruk, fiske och sjöfart samt varu-leveranser till Stockholm. Även sommarvillorna pekas ut som viktiga uttryck.
Små öar - stora resurser
Lidingö består av flera öar, förutom själva Liding-ön tillhör även, Storholmsöarna, Fjäderholmarna, Stora och Lilla Höggarn, Duvholmen och några mindre öar. Stora Fjäderholmen är ett populärt rekreationsområde och utflyktmål för hela regio-nen. Fjäderholmarna ingår i riksintresset Kungliga nationalstadsparken som skyddas av särskilda bestämmelser i miljöbalken. På Storholmsöarna utgörs bebyggelsen av småskalig fritids- och bo-stadsbebyggelse. Mitt på Storholmen ligger Villa Kassman ett pampig sommarresidens som uppför-des i början av 1900-talet.
Stora Höggarn är privatägd och en stor del av ön består av en industrifastighet med pågående verk-samhet. Enligt översiktsplanen ska Stora Höggarn detaljplaneläggas i enlighet med kommunstyrelsens
Badplatser
Lidingö har flera populära friluftsbad som är kom-munalt förvaltade. Längs med den norra och nord-västra kusten finns även flera klippor och mindre stränder där det går att bada
Befintliga kommunala bad redovisas i tabellen till vänster.
Skridskoåkning och långfärdsskridskor
Kottlasjön har Lidingös mest populära naturis som även drar besökare från hela Storstockholm. En trekilometerslinga plogas av Lidingö stad när isen är tjock nog. Mätning av istjockleken sker regel-bundet och publiceras på Lidingö stads webbplats.
Skridskobanan på Grönstaviken plogas av Fri-luftsfrämjandet. Friluftsfrämjande informerar om banans kondition och om säkerhetsföreskrifter på sin webbplats. Staden har även spolade bollplaner programuppdrag. Planprocessen ska pröva hur
befintligt verksamhetsområde kan utvecklas för besöksnäring och rekreativa syften. I övrigt ska ön bevaras som natur- och rekreationsområde.
Aktiviteter på och i vatten
Rekreation kopplad till vattenaktiviteter är en viktig del av Lidingös identitet som Hälsans ö. Fjärdar och vikar i Lidingö nyttjas i stor ut-sträckning för bad, fiske, fågelskådning, segling, kanotpaddling och andra vattenaktiviteter på som-marhalvåret. På vinterns isar sker promenader, skridsko- och skidåkning både på Askrikefjärden och Kottlasjön.
Lilla Värtan och Halvkakssundet trafikeras flitigt av Vaxholmsbåtar och de stora Östersjöfärjorna.
Södergarnsbadet ligger på Lidingös norra kust och erbjuder utblickar över Askrikefjärden och Bogesundslandets gröna kust.
FAKTAUNDERLAG
KOMMUNALT FÖRVALTADE BADPLATSER Fågelöuddebadet
Fågelöuddebadet är Lidingös mest populära och även mest serviceintensiva friluftsbad. Här finns en lång sandstrand, badbrygga, hopptorn, gungor, klätterställning, utegym, grillplats, kiosk och minigolfbana. Toaletter finns också på området. Det finns en asfalterad väg genom Fågelud-deområdet strax bakom strandlinjen som underlättar fram-komligheten för exempelvis rullstol, cykel och barnvagnar. . Fågelöuddebadet är även ett av Lidingös mest tillgängliga bad. Vissa bussar går ända fram till badet.
Södergarnsbadet
Södergarnsbadet är ett perfekt bad för cyklister eftersom möjligheterna att ta sig dit med bil är begränsade. Från busshållplatsen är det ungefär en kilometer att gå. Det är ett friluftsbad med sandstrand, brygga och öppna gräsytor omgivet av värdefulla tall- och ekområden. Badbryggan ligger ett stenkast från Södergarns hotell- och konferens-anläggning. Det finns grillplats, gungor och torrtoalett på området.
Sticklingebadet/Sandviksbadet
Sticklingebadet ligger längst ut på norra Sticklinge, en brant backe leder ner till badet. Här finns en
beachvolleybollplan,grillplats och torrtoalett, en långgrund sandstrand och en badbrygga.
Käppalabadet:
Här finns både klippor och strand, gunga och grillplatsbelä-get vid en småbåtshamn.
Baden i Kottlasjön
Kottla erbjuder sötvattensbad med klippor och liten strand vid Kottlasjöns västra och södra del. Torrtoalett, gungor och annan lekutrustning finns på den västra delen. Tillgänglig-hetsanpassning med ramp i västra delen. På flera ställen runt Kottlasjön finns grillar.
som fungerar som ett komplement till naturi-sarna. De spolade planerna är inte lika beroende av kalla vintrar och lämpar sig väl för barn.
Fritidsbåtar, segling och kajak
Sverige är ett av världens mest fritidsbåtstäta länder och en tredjedel av svenskarna färdas med fritidsbåt minst en gång per säsong. För många Li-dingöbor är båtlivet är en viktig fritidssyssla. Även om det kan kräva ekonomiska resurser utövas det på olika sätt av människor i alla åldrar och ur alla samhällsgrupper. Lidingös elva båtklubbar är orga-niserade genom Lidingö båtförbund och samarbe-tar kring gemensamma intressen inom båtlivet.
Det finns en stor efterfrågan på bryggplatser och uppläggningsplatser för fritidsbåtar på Lidingö.
Enligt översiktsplanen ska nya uppläggningsom-råden prövas restriktivt och anpassas till kultur-miljö, landskapets karaktär och ekologiska värden både på land och i vatten. Bryggplatser för fritids-båtar kan tillkomma genom utökning av befintliga hamnar eller som en samlad fritidsbåtshamn, så länge det inte sker på bekostnad av natur- eller kulturvärden. Nya hamnar för fritidsbåtar eller ut-ökning av befintliga ska prövas genom detaljplan.
Lidingö runt är en välkänd kappsegling. Den ar-rangerades för första gången av Lidingö Segelsäll-skap (LSS) 1949 som en mindre klubbtävling, men antalet deltager ökade snabbt. Under 2000-talet har tävlingen haft ett stadigt antal på cirka 400-450 deltagare. Det är en stor attraktion som lockar många åskådare.
I inre Kyrkviken ligger finns verksamhet kopplat till roddbåtar och kajak.
Askrike segelssällskap är en av Lidingös många båtklubbar.
Reguljär båttrafik
Den reguljära båttrafiken gör det möjlighet för alla att ta sig ut i skärgården. Gåshaga och Klippudden trafikeras året runt. Sticklinge, Mor Annas brygga Storholmsöarna och Fjäderholmsöarna trafikeras sommartid.
Lidingö stad trafikerar i samarbete med SL en pendelbåtslinje sträckan Nacka-Lidingö- Friham-nen -Nybroplan. Pendelbåten utgår från Larsbergs brygga vid Dalénum från Lidingön. Se vidare på kartan ”Hamnar och båttrafik”.
Möjligheter till fritidsfiske
Fritidsfiske räknas som Sveriges största friluftsin-tresse. Precis som för båtlivet är fiske en aktivitet som lockar människor i olika åldrar och med olika bakgrund. Längs med Lidingös kuster finns flera fina platser att fiska på. Fiske med handredskap som kastspö, metspö och pimpel är tillåtet runt nästan hela Lidingö. Det är främst fiske av gädda och havsöring som lockar.
I Lidingös sjöar är det inte tillåtet med fiske för allmänheten. I Gråviken är det fiskeförbud och-förbjudet att färdas med båt mellan den 1 april och 31 oktober. Båtar med förbränningsmotor är förbjudna i Gråviken, Ekholmsnässjön, Kottlasjön och Stockbysjön under hela året.
För att det ska bli möjligt för fler att nå vatten och få chansen att fiska är det viktigt att det finns strategiskt utvalda bryggor som är tillgänglighets-anpassade, till exempel vid Hustegaholm och längs med Elfviksleden.
Ekologigruppen 2017-02-28
Kartan visar båtklubbarna som ingår i Lidingö Båtförbund, båtklubbarnas namn är markerade i svart på kartan. Sjövägen och Vaxholmsbåtarna kör reguljär båttrafik via Lidingö, bryggornas namn är markerade i kursivt.
Kartan pekar även ut aktiva varv, övriga hamnar samt den gästhamn som finns på Fjäderholmarna.
Vatten och naturpedagogik
Vatten fascinerar de flesta barn; blänkande, porlande, glittrande lockar vattnet i bäckar, vat-tensamlingar, sjöar och hav. Vatten kan användas på flera olika sätt i undervisningen för att lära ut teknik, naturvetenskap, matematik, språk och stimulera skapande. Att lära sig om vattnets ekolo-giska värden ökar den ekoloekolo-giska läskunnigheten och kan på ett tidigt stadium lära barn hur vi bäst kan ta hand om naturen och hur det vi spolar ut i avloppet kan påverka miljö i Östersjön.
Stockbysjön är ett bra exempel på en plats som lämpar sig för naturpedagogik. Här går det att fånga trollsländelarver och titta på spännande vat-tenväxter i det oftast klara vattnet.
Även Zetterbergsdammen och Kappsta reservat är platser som kan användas till natur-pedagogik vid vatten.
Inspirationsbild: Flickslända. Foto: Mikael Nyberg Inspirationsbild: Fiske i morgonljuset. Foto: Oscar Olseryd
Inspirationsbild: Vatten utgör ofta spännande miljöer för lek och naturpedagogik.
FAKTAUNDERLAG
SPORT- OCH FRITIDSFISKE
Intresset för fritidsfiske är stort i Sverige och det blir en allt mer populär fritidssyssla vilket en uppföljning av fritids- och sport-fisket visar. I uppföljningen som utförts av SCB tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket (2015) framgår det att mellan 1,5 och 2 miljoner svenskar sportfiskar årligen. Av dessa har mellan 0,4 och 0,5 miljoner sportfiske som sitt huvudsakliga intresse.
FAKTAUNDERLAG
EKOLOGISK LÄSKUNNIGHET
I takt med ökad urbanisering har kunskapen om natur och miljö, så kallad ekologisk läskunnighet, minskat bland allmän-heten. Detta beror sannolikt på många olika faktorer, bland annat på att relationen till naturen blir svagare när man inte är beroende av den i vardagslivet och att avståndet till den blir längre. En annan orsak är att kunskapen om närmiljön ofta går i arv mellan generationer. När man flyttar från platsen där man växte upp försvinner ofta denna länk. Det kan då upplevas som ett större steg att ta sig ut och lära sig om den nya närmiljön.
Kunskap om natur är viktig för människors förståelse och enga-gemang för hållbarhetsfrågor. Studier visar att elevers kunskap om miljöfrågor och grad av miljöanpassat beteende ökar om de får undervisning utomhus. Undervisning utomhus används inte bara för att lära ut kunskap om naturen. Det handlar också om att utifrån läroplanen skapa en rolig, spännande och varierad undervisning så att fler elever kan hitta nya sätt att lära sig traditionella ämnen som matematik, svenska, engelska och naturorienterande ämnen.
1 Skydda och utveckla värdefulla vattenmiljöer 2 Minska utsläpp och spridning av föroreningar 3 Samverka lokalt och regionalt
4 Skapa fler möjligheter till rekreation vid vatten