I dagsläget finns det endast ett fåtal produkter på marknaden som är bruksklassade för exteriör användning, se tabell 352.
Tabell 3. Bruksklassade flamskyddsmedel för exteriör användning.
Tillverkare Produktnamn Typ av produkt Standard
Moelven FireGuard1 Impregneringsmedel CEN/TS 15912
Woodsafe Woodsafe Fire PRO1 Impregneringsmedel CEN/TS 15912 Woodsafe Woodsafe exterior WFX Impregneringsmedel CEN/TS 15912
Teknos Teknos FR Fasad1 flamskyddsfärg CEN/TS 15912
1. Ytbehandling krävs.
50 L. Forsman, A. Vadell. Analys av brandskyddat trä i konkalorimeter. Examensarbete Luleå tekniska universitet, 2016.
51 L. Forsman, A. Vadell. Analys av brandskyddat trä i konkalorimeter. Examensarbete Luleå tekniska universitet, 2016.
52 A. Pousette, L. Tsantaridis. Brandskyddat trä- egenskaper och användning, state-of-the-art. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, 2016.
22 8.6 Predikteringsmodeller
Med provningsresultat från EN ISO 11925-2 och EN 13823 euroklassificeras produkter.
Däremot har olika predikteringsmodeller med hjälp av resultat från ISO 5660 gjort det möjligt att prediktera euroklass för ytskikt53.
8.7 Kriterier enligt Euroklassificering
För att klassificera produkters brandtekniska egenskaper har resultat i tester enligt Room corner test, EN ISO 11925-2 och EN 13823 bestämts. Obehandlat trä klassas normalt som euroklass D och för att uppnå en högre nivå ska träet uppfylla kriterierna enlig tabell 4.
Tabell 4. Kriterier för Euroklasser
53 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
23 8.7.1 Rule of thumb
Med resultat från SBI och konkalorimeter av träprodukter som tillhör en viss euroklass har samband avseende antändningstid och heat release rate upptäckts. Typiska träprodukter tillhörande klass B ger en maximal heat release rate på 100 kW/m2 med en tid till antändning på ca 40 sekunder vid konkalorimetertest med en strålning på 50 kW/m2. Genom data från en stor mängd av testresultat där tid till antändning och maximal heat release rate har
undersökts så har följande ”tumregel” tagits fram, se tabell 5. Denna förenkling är något överskattad i syfte att vara konservativ. Notera att då när maximal heat release rate och tid till antändning har små eller stora värden så behöver mer avancerande metoder tillämpas.54
Tabell 5. Rule of thumb parametrar.
8.7.2 Modell av Trätek
Trätek-modellen är en modell som predikterar tid till antändning med hjälp av resultat från både Room Corner Test och konkalorimeterförsök med standarden ISO 9705 respektive ISO 5660. Modellen predikterar tid till övertändning.55
8.7.3 Cone tools
Flamspridningsmodellen Cone Tools görs utifrån resultat från tester vid ISO 5660. Förutom tid till övertändning så predikterar modellen många av de klassificeringsparametrarna i EN 13501-1 som till exempel SBI-parametrar (EN 13823), SMOGRA och FIGRA.56
54 T. Hakkarainen, E. Mikkola. Improved fire performance for wood- based products. VTT Symposium. 2006.
55 L. Forsman, A. Vadell. Analys av brandskyddat trä i konkalorimeter. Examensarbete Luleå tekniska universitet, 2016.
56RISE: Cone Tools- Verktyg för prediktering av Euroclass.
24 8.8 Testresultat avseende brandbeständighet över tid
8.8.1 Testresultat efter 1 års åldring av SP
2006 gjordes en studie av SP (nuvarande RISE), Innofirewood, där bland annat
beständigheten hos åldrade träfasader för utomhusbruk undersöktes. Beständigheten hos 15 träpaneler i furusplintved testades efter ett års accelererad åldring enligt NT Fire 053, metod A. Panelerna var flamskyddsbehandlade genom vakuum- och tryckimpregnering eller målade med alkyd- och linoljebaserad färg. Data tillhörande använda flamskyddsmedel och färg redovisas i tabell 6. Resultatet efter accelererad åldring presenteras i tabell 8 och det initiala konkalorimeterresultatet med prediktioner redovisas i tabell 7. I projektet predikterades euroklassen hos de omålade fasaderna både innan och efter åldring. De målade fasaderna predikterades bara efter accelererad åldring. Predikteringsmodellerna som användes var bland annat Rule of thumb och Trätek-modellen57.
Tabell 6, information om aktiv kemikalie och produkt ID.58
57 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
58 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
25
Tabell 7, konkalorimeterdata innan åldring59
Tabell 8, konkalorimeterdata efter åldring60
Resultatet tyder på att flera fasader behåller samma brandbeständiga egenskaper som innan den accelererade åldringen och tillhör därför DRF klass Ext. Testet visade också på att alkydfärg har bättre egenskaper med avseende på beständighet än vad den linoljebaserade färgen hade. Eftersom massa från de material som exponerats av den accelererade åldringen har försvunnit konstaterades det att flamskyddsmedel har urlakats av de simulerade
väderförhållandena61.
59 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006
60 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
61 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
26 8.8.2 Testresultat efter 10 års åldring
I ett examensarbete från Luleå tekniska universitet (2016) testades beständighet efter 10 års åldring för 25 olika träpaneler behandlat med sex olika flamskyddsmedel. Testmetoderna som användes var ISO 5660 där resultaten analyserades enligt predikteringsmodellerna Rule of Thumb, Trätek och Cone Tools. Träet i försöket var naturligt åldrat i tio år där bitarna var varierat behandlade med flamskyddsmedel som organiska salter, fosfonat, organisk
fosforsyra och fosfonsyra. Träet var förutom flamskyddsimpregnerat även målat med olika färgtyper som alkyd och linolja. I försöket testades även oimpregnerat och omålat trä. I tabell 10 och 11 presenteras försökets resultat.
Tabell 9. Produktspecifikationer för testets provbitar.
27
Tabell 10, Resultat av tid till antändning, THR 300 sekunder efter antändning och HRRmax 900 sekunder från att testet startades. Varje produkt testades två gånger, provbit M och N 62.
62 L. Forsman, A. Vadell. Analys av brandskyddat trä i konkalorimeter. Examensarbete Luleå tekniska universitet, 2016.
28
Tabell 11. Sammanställning av resultat från tabell 10 där medelvärdet för provbit M och N för respektive produkt redovisas.
I tabellen redovisas även predikterade euroklasser för ett Room Corner Test och SBI- test samt beständighetsbedömning utefter DRF klass EXT.63
Resultatet visar på att samtliga produkter predikteras tillhöra ytskiktsklass D eller lägre. Detta motsvarar obehandlat trä eller sämre. Vilket också tyder på att ingen av produkterna kan tillhöra DRF klass EXT efter 10 års naturlig åldring. Däremot visar deras försök att själva täckmålningen håller kvar flamskyddsmedlens verkan eftersom de målade produkterna hade längre antändningstid och en förskjutning i värmeutvecklingen. Detta kan bero på att färgen håller kvar flamskyddsmedlet inne i träet, det vill säga att färgen förhindrar urlakning.64
63 L. Forsman, A. Vadell. Analys av brandskyddat trä i konkalorimeter. Examensarbete Luleå tekniska universitet, 2016.
64 L. Forsman, A. Vadell. Analys av brandskyddat trä i konkalorimeter. Examensarbete Luleå tekniska universitet, 2016.
29 8.8.3 Japanskt testresultat avseende brandbeständighet hos cederträ
I en japansk studie publicerad 2018 utfördes flera beständighetstester med syftet att utreda hur flamskyddade cederfasader påverkas efter accelererad åldring. Tre olika typer av ceder användes, en obehandlad, en flamskyddsbehandlad utan accelererad åldring samt en
flamskyddsbehandlad som genomgått accelererad åldring. Flamskyddsmedlet som användes var tryckimpregnerad fosforsyra kompletterat med en ytbeläggning av paraffin. För att uppnå ett bredare resultat valdes det att testa ceder med olika mängder flamskyddsmedel.
Provbitarna benämndes A, B, C och D.
Metoderna för den accelererade åldringen som användes var JSTM J 7001, J60, J20, J4 samt NT Fire 053, se tabell 12 för metodbeskrivning och utförande.
Tabell 12. Utförandespecifikation för testmetoderna JSTM J7001, J60, J20, J4 och NT Fire 05365.
Efter den accelererade åldringen testades provbitarna i en konkalorimeter i enlighet med standarden ISO 5660 med en strålningseffekt på 50 kW/m2. Resultatet av
konkalorimetertesterna redovisas i kapitel 8.8.3.1 till och med 8.8.3.7.66
65 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
66 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
30 8.8.3.1 Obehandlad ceder och flamskyddad ceder utan accelererad åldring
THR och pHRR för flamskyddsbehandlad ceder som ej genomgått accelererad åldring var 84,78 MJ/m2 respektive 177,6 kW/m2. Cederträt antände efter cirka 19 sekunder.67
Figur 5. HRR och THR för obehandlad ceder68.
67 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
68 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
31 8.8.3.2 Flamskyddsbehandlad ceder utan accelererad åldring
Resultatet för flamskyddsbehandlat ceder visar att pHRR och THR minskade med 88,6%
respektive 84,3 % i genomsnitt vilket medförde att pyrolysgaserna för provbit A aldrig uppnådde den mängd som krävs för att antändning med extern gnista ska vara möjlig. För provbit B till D fördröjdes antändningstiden från 18,5 sekunder till omkring 1000 sekunder.69
Figur 6. HRR och THR för flamskyddat ceder som inte genomgått accelererad åldring70. Tabell 13. Sammanställning av resultat från konkalorimeter.
69 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
70 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208
32 8.8.3.3 Flamskyddsbehandlad ceder efter JSTM j 7001 metoden
THR och pHRR för flamskyddsbehandlad ceder som genomgått accelererad åldring enligt JSTM J 7001 metoden ökade i genomsnitt med 11,4 % respektive 15,6 % men ingen av provbitarna antändes med extern gnista. Den enda provbiten som uppnådde en tydlig topp var provbit C där mängden producerade pyrolysgaser borde möjliggjort antändning med extern gnista men som på grund av effekterna av flamskyddsmedlet inte antändes. Detta innebär att fler provbitar antändes före den accelererade åldringen av JSTM j 7001 metoden.71
Figur 7. HRR och THR för flamskyddad ceder efter accelererad åldring enligt JSTM J 7001 metoden72. Tabell 14. Sammanställning av resultatet från konkalorimeter efter JSTM J 7001 metoden73.
71 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
72 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
73 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
33 8.8.3.4 Flamskyddsbehandlad ceder efter J60 metoden
THR och pHRR för flamskyddsbehandlad ceder som genomgått accelererad åldring enligt J60 metoden ökade med 159% respektive 264% i genomsnitt. Detta berodde på att mängden producerade pyrolysgaser var tillräckligt stor för att provbitarna skulle antändas med extern gnista. Antändningstiden för provbitarna minskade från omkring 1000 sekunder till 10 sekunder vilket dessutom är lägre än för helt obehandlad ceder.74
Figur 8. HRR och THR för flamskyddad ceder efter accelererad åldring enligt J60 metoden75
Tabell 15. Sammanställning av resultat från konkalorimeter efter accelererad åldring enligt J60 metoden76.
74 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
75 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
76 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
34 8.8.3.5 Flamskyddsbehandlad ceder efter J4 metoden
THR och pHRR för flamskyddsbehandlad ceder som genomgått accelererad åldring enligt J4 metoden ökade i genomsnitt med 83% respektive 182%. Antändningstiden med extern gnista för provbit A och B uppgick till 720 och 595 sekunder, provbit C antändes ej och provbit D antändes redan efter 9,7 sekunder.77
Figur 9. HRR och THR för flamskyddsbehandlad ceder efter accelererad åldring enligt J4 metoden78. Tabell 16. Sammanställning av resultat från konkalorimeter efter accelererad åldring enligt J4 metoden79.
77 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208
78 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208
79 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208
35 8.8.3.6 Flamskyddsbehandlad ceder efter J20 metoden
THR och pHRR för flamskyddsbehandlad ceder som genomgått accelererad åldring enligt J20 metoden ökade i genomsnitt med 54% respektive 74%. Alla provbitarna utvecklade tillräckligt mycket pyrolysgaser för att kunna antändas med extern gnista. Tiden till
antändning genom extern gnista var för provbit B, C och D mellan 10 och 20 sekunder och för provbit A cirka 700 sekunder.80
Figur 10. HRR och THR för flamskyddsbehandlad ceder efter accelererad åldring enligt J20 metoden81. Tabell 17. Sammanställning av resultat från konkalorimeter efter accelererad åldring enligt J20 metoden82.
80 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
81 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
82 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
36 8.8.3.7 Flamskyddsbehandlad ceder efter NT fire 053 metoden
THR och pHRR för flamskyddsbehandlad ceder som genomgått accelererad åldring enligt NT fire 053 metoden ökade i genomsnitt med 93% respektive 180%. Tiden till antändning med extern gnista för provbit A och D var omkring 10 sekunder. För provbit B och C var antändningstiden 878 respektive 584 sekunder.83
Figur 11. HRR och THR för flamskyddsbehandlad ceder efter accelererad åldring enligt NT Fire 053 metoden84. Tabell 18. Sammanställning av resultat från konkalorimeter efter accelererad åldring enligt NT Fire 053 metoden85.
83 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
84 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
85 B. Zhou, H. Yoshioka mfl. Experimental study on Fire Performance of Weathered Cedar. International Journal of Architectural Heritage. 13:8, 2018: 1195 – 1208.
37 8.8.4 Sammanställda testresultat
I tabell 19 redovisas ett sammanställt resultat avseende brandbeständighet från arbetets tre undersökta studier. I resultatet från examensarbetet och Innofirewood saknades en del data från före åldring och har därför markerats som N/A i nedanstående tabell.
Tabell 19. Sammanställda testresultat från arbetets tre undersökta studier.
Produkt Ant.tidföre HRRmaxföre THRföre Ant.tidefter HRRmaxefter THRRefter DRF-Klass Enhet [s] [kW/m2] [MJ/m2] [s] [kW/m2] [MJ/m2] EXT
38 - Provbiten antändes ej.
8.9 Miljö och flamskyddsmedel
Det finns en ökad medvetenhet kring dagens byggnadsmaterials miljömässiga och toxikologiska effekter. Prestandahöjande kemikalier såsom impregneringsmedel och flamskyddsmedel kan ha en negativ inverkan på både miljö och människa86.
Brandbeständiga kemikalier måste i första hand uppfylla de krav som ställs avseende brandskydd men utöver detta så får inte heller flamskyddsmedlen försämra prestandan hos produkten som till exempel resistensen mot röta och biologiskt förfall. Ett problem är att det ofta krävs mycket flamskyddsmedel i en produkt för att det ska uppnå kraven vilket leder till att det är svårt att kompromissa mängden flamskyddsmedel med andra funktioner i
produkten. Ett annat problem är att många av tillsatserna är vattenlösliga och tar därför lätt upp fukt och har tendens till att migrera vid växlande luftfuktigheter. Detta kan orsaka saltutfällningar och höga fuktkvoter i flamskyddat trä. Vid utomhusanvändning så kan detta leda till att de skyddande kemikalierna lakas ur träet vilket leder till att den flamskyddande effekten avtar87. Ett idealiskt flamskyddsmedel ska, förutom att uppfylla de grundläggande kraven avseende brand även vara enkla att impregnera, inte förändra de mekaniska
egenskaperna, inte förändra produktens färg, ha god ljusstabilitet, vara motståndskraftig mot åldrande och hydrolys, inte orsaka korrosion och inte vara för skadlig för människa och miljö88.
86B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
87Östman, Birgit. Brandsäkra trähus. Upplaga 3. Svensk byggtjänst, 2012.
88 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006.
Produkt Ant.tidföre HRRmaxföre THRföre Ant.tidefter HRRmaxefter THRefter DRF-Klass
[s] [kW/m2] [MJ/m2] [s] [kW/m2] [MJ/m2] EXT
39 I tabell 20 presenteras de vanligast förekommande kemikalierna i flamskyddsmedel.
Tabell 20. Vanligt förekommande kemikalier i flamskyddsmedel89.
Ammonium polyfosfat Borsyra Melamin
Di- och
monoammoniumfosfat
Borroxid Karbamid
Ammonium Sulfat Borax pentahydrat Aluminiumhydroxid
Ammoniumsulfamat Natriumperborat tetrahydrat Melaminfosfat
Fosforsyra Dicyandiamid Guanylfosfat
Borax Vattenfri borax Melaminformaldehydhartser
Nedan presenteras de medel som enligt deras säkerhetsdatadatablad inte anses vara särskilt skadligt för miljö eller människa. I miljön blir dessa medel enbart skadliga i större volymer. I mindre mängder vid kontakt eller förtäring av dessa medel fås sällan akuta konsekvenser på människors hälsa[90][91][92][93][94]. Med stora volymer avses volymer större än de som kan uppstå vid urlakning av träfasader
Borsyra
Nedan presenteras de medel som enligt deras säkerhetsdatadatablad anses kunna ha skadlig påverkan på människa och miljö. Dessa medel blir skadliga för miljön framförallt när de kommer in kontakt med vattensystem i höga koncentrationer. Vatten blir kontaminerat och skadligt för båda vattenliv och människa. Dessa medel kan också orsaka
övergödning[95][96][97][98].
89 B. Östman, L. Tsantaridis m.fl. Innovative eco-efficient high fire performance wood products for demanding.
applications. Swedish National Testing and Research Institute. 2006
90 KemRisk Sweden AB. Säkerhetsdatablad. 2018.
91 ROTH. Säkerhetsdatablad. 2019.
92Swedhandling Chemicals. Säkerhetsdatablad. 2015.
93 ROTH. Säkerhetsdatablad. 2019.
94 ROTH. Säkerhetsdatablad. 2019
95 Swedhandling Chemicals. Säkerhetsdatablad 2018.
96 Merckgroup. Säkerhetsdatablad. 2017.
97 Labservice AB. Säkerhetsdatablad. 2012.
98 Merckgroup. Säkerhetsdatablad. 2018.
40 8.10 Kostnader och hållbarhet
Energikonsumtionen för utvinning av träprodukter till byggändamål är generellt väsentligt lägre än för motsvarande byggprodukter av andra material. En stor del av energin som används är dessutom bioenergi som är koldioxidneutralt. Koldioxidutsläppen för att producera en kvadratmeteryta i en byggnad uppförd med träbyggnadsteknik blir därmed väsentligt lägre än om annan byggteknik används. Parametrar som byggnadens utformning och byggnadsteknik har naturligtvis en betydande roll, dock kan det konstateras att
energiåtgången från råvaruutvinning till färdig byggnad blir betydligt lägre för såväl småhus som flerbostadshus om träbyggnadsteknik används istället för betong- eller
stålbyggnadsteknik.99
För att kvantifiera skillnaden har träguiden jämfört sju livscykelanalyser från bland annat Lunds tekniska högskola100 och Chalmers tekniska universitet101 där olika alternativa metoder har ställts mot varandra. Ur detta arbete kan det konstateras att skillnaden i energiåtgång mellan jämförande LCA för bostäder (småhus såväl som flerbostadshus) utförda i trä respektive betongstomme kan förväntas bli i storleksordningen 150 – 350 kWh/m2 bostadsyta.
Upplägget i de olika jämförda studierna skiljer sig något avseende definitionen av
systemavgränsningarna för livscykelanalyserna. Den varierar mellan att antingen beakta hela byggnaden inklusive grundläggning, som fasad- och takmaterial eller att enbart beakta de väsentliga skillnaderna för jämförbara stommar. Det som senare redovisas i figur 13 och 14 är därför de skillnader mellan de olika material och teknikalternativ som använts.
Som ovan nämnt varierar systemgränserna för livscykelanalyserna väsentligt mellan studierna men kan huvudsakligen delas in i fyra kategorier, se tabell 21.
Tabell 21. Systemgränser för livscykelanalyser enligt de sju undersökta studierna102.
99 Träguiden. Tillverkning av träprodukter. 2015-08-20.
100 Adalberth. Energy Use and Environmental Impact of New Residential Buildings. Lunds Tekniska Högskola.
2000.
101 Björklund, Tillman. LCA of Building Frame Structures – Env Impact of Wooden and Concrete Frames.
Chalmers University of Technology. 1997.
102 Träguiden. Tillverkning av träprodukter. 2015-08-20.
A:
Studie 1 (modifierad) Studie 1 (original) Studie 2 (original)
Studie 3 (original) Studie 4 (original)
Studie 5 (original) Studie 5 (original) Studie 6 (original) Studie 6 (modifierad) Studie 6 (modifierad)
Studie 7 (original) Studie 7 (modifierad)
41 Den viktigaste aspekten på systemgränser i dessa jämförelser är huruvida den inneboende energin tas i beaktning eller inte.
Träprodukter innehåller en stor energimängd som dessutom är en förnyelsebar och
koldioxidneutral energikälla medan både betong och stål kommer från icke förnybara råvaror och inte innehåller någon återvinningsbar energi. För stål och betong räknas generellt faktisk nuvarande återvinning tillgodo genom att räkna det återvunna materialet som en andel i materialproduktionsprocessen och som en minskad mängd till deponi vid rivning av
byggnaden. För träprodukter är normalt materialåtervinningen lägre än för exempelvis stål.
Istället återvinns produkternas energi vilket endast har beaktats i studie 1 och 5. I studie 6 och 7 har den inneboende energin upptagits som en belastning och värdena har därav modifierats inför jämförelsen med resterande 5 studier.
I LCA terminologi kallas detta att utöka systemgränser så att den funktionella enhet som studeras innefattar både en funktion som byggkomponent och en funktion av en viss mängd producerad energi. Denna metodik stämmer väl överens med ISO 14041 som är en
europastandard för tillvägagångssätt vid livscykelanalyser. Detta innebär att träbyggnadens ansedda miljöbelastning bör minskas alternativt att jämförelsebyggnadens miljöbelastning ökas. Detta har gjorts på olika sätt i de olika studierna. I exempelvis studie 1 räknas den återvunna energin som en resurs som kan ersätta annan tillskottsenergi till energisystemet vilken i Sverige skulle kunna ersätta tillskottsenergi producerad av exempelvis olja eller kol. I studien belastas därför jämförelsehuset med de miljöeffekter som en sådan energiproduktion skulle ge. Om valet istället hade gjorts att istället minska trähusets miljöeffekter skulle det resultera i ett negativt GWP (global warming potential). De relativa effekterna i jämförelsen
europastandard för tillvägagångssätt vid livscykelanalyser. Detta innebär att träbyggnadens ansedda miljöbelastning bör minskas alternativt att jämförelsebyggnadens miljöbelastning ökas. Detta har gjorts på olika sätt i de olika studierna. I exempelvis studie 1 räknas den återvunna energin som en resurs som kan ersätta annan tillskottsenergi till energisystemet vilken i Sverige skulle kunna ersätta tillskottsenergi producerad av exempelvis olja eller kol. I studien belastas därför jämförelsehuset med de miljöeffekter som en sådan energiproduktion skulle ge. Om valet istället hade gjorts att istället minska trähusets miljöeffekter skulle det resultera i ett negativt GWP (global warming potential). De relativa effekterna i jämförelsen