Som ett tillägg till kapitaltäcknings-‐ och likviditetskraven så införs också ett icke-‐
riskvägt mått på bruttosoliditeten68. Detta mått utgörs av kvoten mellan det egna kapitalet och de totala tillgångarna, vilket inkluderar förpliktelser som ligger utanför balansräkningen. Bruttosoliditetsmåttet fungerar som en säkerhetsspärr då den inte beaktar till vem eller vad man lånar ut.
Då bruttosoliditetskravet är nytt för medlemsstaterna så har man, i linje med Basel 3-‐
överenskommelsen, valt att införa det gradvis. Det betyder att måttet inledningsvis skulle införas under pelare 2. I slutet av 2016 ska bruttosoliditetsmåttet utvärderas och i samband med det så kommer man även diskutera huruvida man bör lagstadga om bindande nivåer för måttet.
9 Svenska finansmarknaden
Banker samt andra finansiella institut är av stor betydelse för Sveriges ekonomiska välfärd och är en central del i samhällets grundläggande infrastruktur. De utgör motorn i den svenska ekonomin. Bankernas primära uppgifter är att ta emot inlåning och lämna krediter. Utöver detta är de väsentliga uppgifterna betalningsförmedling och
riskhantering. Utan en fungerande banksektor skulle välståndet i Sverige vara avsevärt lägre. Riksbanken är Sveriges centralbank och är en myndighet under regeringen.
Riksbankens huvudansvar är att förvalta landets penningpolitik och hantera inflationen.
Den finansiella sektorn står för 4,8 procent av Sveriges BNP.
I slutet av 2012 fanns det totalt 117 banker varav 37 var svenska bankaktiebolag, 29 utländska aktiebolag varav 27 utländska bankers filialer, 2 medlemsbanker samt 49 sparbanker69. I Sverige domineras dock marknaden av de fyra så kallade storbankerna;
Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Den svenska banksektorn skulle nästan kunna klassas som en oligopolmarknad i den bemärkelse att det, i praktiken, är ett fåtal stora banker som dominerar marknaden. På in-‐ och
68 Basel III, Del 1, V, A, 151 §.
69 Konkurrensen på den finansiella tjänstemarknaden -‐‑ inlåning, bolån och fonder, Konkurrensverket juni 2013, rapport 2013:4, s.37 [cit. Konkurrensverket 2013:4]
utlåningsmarknaden har dessa fyra en samlad marknadsandel på cirka 66 -‐ 70 procent enligt Konkurrensverket70.
10 Konkurrenseffekter
Inträdesbarriärer påverkar lönsamheten för de företag som är verksamma i branschen.
Det finns inträdesbarriärer på nästan alla etablerade marknader även om deras effekt varierar. Etablerade marknadsaktörer kan ibland utveckla resurser och förmågor som försvårar möjligheten att konkurrera på samma marknad. Det finns också hinder som uppstår på grund av lagstiftning samt andra regleringar. Det kan exempelvis vara fråga om licenser och patent men även behovet av att söka tillstånd innan en verksamhet kan påbörjas. På den finansiella marknaden är syftet med en stor del av regleringarna att värna om den finansiella stabiliteten. Finanssektorn är som nämnts tidigare en väldigt viktigt del av samhällsekonomin så det är naturligt att lagstiftaren vill skydda den från störningar.
Sveriges finansmarknad är förhållandevis stor i relation till ekonomin i stort. Det har gjort att de svenska myndigheterna varit snabba med att skärpa kapitalkraven på
bankerna. Även om de till en början bara publicerades som rekommendationer så var de svenska bankerna kvicka att uppfylla kraven.
Lagstiftaren ställer allt högre krav på banksektorn genom exempelvis ökade kapitalkrav.
De högre kraven ska skydda samhället från de kostnader som kan uppstå vid en
finansiell kris. Nackdelen med dessa krav är att det blir svårare för nya aktörer att ta sig in på en marknad där regleringen ständigt skärps. Det innebär också ökade kostnader för de redan existerande företagen. Hur väl ett företag kan träda in och ut på en marknad samt möjligheten för nya företag att expandera är betydelsefullt för konkurrensen71.
Regelverk och annan lagstiftning är ofta utformad på ett sätt som inte ska begränsa konkurrensen. När man pratar om den finansiella marknaden så är det viktigt att
70 [cit. Konkurrensverket juni 2013, rapport 2013:4]
komma ihåg att det ofta är en balansgång mellan finansiell stabilitet och konkurrens.
Som vi diskuterade ovan så finns det ibland etablerade aktörer som åtnjuter en
underförstådd eller implicit statsgaranti. Detta underförstådda stöd kan påverka deras strategiska agerande på marknaden och konkurrensen på marknaden72.
Konkurrensen inom den svenska banksektorn anses ha stora brister. Situationen har exempelvis ifrågasatts av Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, som uttalade sig om konkurrensen på den svenska bankmarknaden i en intervju till Veckans Affärer år 2009:“Det är uppenbart att konkurrensen inte är särskilt intensiv och att det finns olika inträdeshinder för mindre aktörer som vill konkurrera".73 För att mäta konkurrenstrycket i en marknad så analyseras marknadskoncentrationen.
Sverige har i förhållande till flera andra europeiska länder en hög koncentrationen inom banksektorn. Vad som är anmärkningsvärt är att liksom antalet banker så har
koncentrationen för de fem största aktörerna legat på ungefär samma nivå från 2005 till 2011.74
Höga marknadsandelar kan vara resultatet av den konsolideringstrend som skett i Sverige. Konsolidering leder oftast till ökade marknadsandelar och även en högre koncentration. Den oligopolliknande strukturen på den svenska marknaden kan även förklaras genom de inträdeshinder som finns. Det är tydligt att banksektorn inte är en bransch med fritt inträde. Det är en hårt reglerad marknad som leder till många
svårigheter för nya institut att ta sig in och utmana storbankerna. För att inte nämna de höga uppstartskostnaderna. Det ska inte heller glömmas att oligopol liknande strukturer och koncentrerade marknaden också är inträdeshinder.75
72 [cit. Konkurrensverket juni 2013, rapport 2013:4]
73 Bederoff, Jill & Herin, Pontus (2009), ”Storbankerna knäcker konkurrensen: det svenska bankoligopolet”, Veckans affärer, 14 maj.
74 [cit. Konkurrensverket juni 2013, rapport 2013:4]
75 Riksbanken, Penning-‐ och Valutapolitisk rapport 2013:1
I Sverige har man motiverat de högre kapitalkraven med att de svenska bankerna utgör en större risk än banker i andra länder på grund av sin storlek i relation till den svenska ekonomin som helhet. Konsekvenserna av en bankkris i en liten ekonomi med ett stort bankväsende kan bli förödande. I Irland och Island hände precis detta under
finanskrisen och där resulterade ett kollapsat banksystem i havererade statsfinanser.
Det kan därför tyckas självklart att man i Sverige ställer högre krav.76
Den senaste finanskrisens snabba spridning och det faktum att de realekonomiska konsekvenserna blev så stora har lett till en annan syn på globaliseringen av
finansmarknaderna. Effektivitetsfördelarna med mer integrerade marknader ställs numera mot viljan att upprätthålla stabiliteten i systemet. Denna nya inställning till finansiell integration märks ofta i länder med stora finansiella sektorer. Bankers
internationella konkurrensförmåga överskuggas av tanken på vad en bankkris kan göra med ekonomin.77
I dagsläget sker det samtidigt mycket regelverksförändringar och avregleringar i både Sverige och inom EU. Syftet med dessa är att bevaka och stärka konsumentens ställning genom bättre transparens och att skapa fler valmöjligheter. Tack vare den teknologiska utvecklingen tvingas marknaden att anpassa sig. Detta öppnar upp för nya aktörer att ta sig in på delar av exempelvis bankmarknaden. Konkurrensfaktorer som pris och service kombineras nu med den allt viktigare, tillgängligheten. Utvecklingen höjer kraven på kostnadseffektivitet medan varumärket samt kapaciteten att differentiera sig kommer bli allt viktigare.78
Viljan att ha ett gemensamt regelverk på det finansiella området ska ändå ses som något eftersträvansvärt. Banksektorn är ofta starkt koncentrerad och det finns en tendens att använda sig utav konkurrensbegränsande beteenden. En av huvudanledningarna till den starka koncentrationen är den relativt hårda regleringen och de kostnader som följer av den. Som nämnts så fungerar vanligtvis regleringar som inträdesbarriärer för att träda
76 Riksbanken, Penning-‐ och Valutapolitisk rapport 2013:1
77 Ibid.
in på och ut från marknaden. Historiskt så har bankkriser inneburit att banksektorn i slutändan blir mer koncentrerad efter en kris än den var före. Detta beror på att banker ofta låter en konkurrent köpa upp dem när det går illa. Den svenska bankkrisen i början av 1990-‐talet slutade i att antalet storbanker på den svenska marknaden sjönk från sju till fyra genom förvärv.
När nya aktörer väl lyckas ta sig in på en nationell bankmarknad är chansen stor att den leder till ökad konkurrens och effektivitetsvinster. Dessa fördelar kan sedan slå igenom i konsumentledet i form av ett större utbud och lägre priser. Det går även att
argumentera för att ökad konkurrens har negativa effekter på den finansiella stabiliteten. Med en ökad konkurrens blir det svårare för de enskilda aktörerna att generera höga vinster. Med mindre konkurrens så kan man argumentera för att de kan generera vinster utan att lika mycket slit. En högre konkurrens ökar därmed
incitamenten att ta större risker i strävan efter en högre avkastning.
11 Konsekvensanalys
Eftersom hållandet av kapital är en kalkylmässigt dyr finansieringskälla så leder
kapitalkraven för det mesta till ökade kostnader. I slutändan är det många faktorer som påverkar hur högre kapitalkrav på längre sikt kan komma att öka bankernas totala finansieringskostnad. Det är även oklart hur och i vilken utsträckning kostnaden för bankernas kunder kan komma att öka på längre sikt. Vid en bedömning av de
samhällsekonomiska effekterna måste man dessutom uppmärksamma de vinster som uppstår för samhället. Ett exempel på hur man kan resonera när det gäller en sådan vinst är att en skärpt reglering leder till en minskad sannolikhet för finansiella kriser.
Genom att undvika de stora samhällsekonomiska kostnaderna som kriser innebär har man ur ett samhällsekonomiskt perspektiv gjort en vinst.
Den nya buffertstrukturen för med sig några fördelar eftersom kapitalkraven skiljer sig åt mellan olika finansiella institut. Skillnaden mellan de stora och små instituten kan ha en positiv inverkan på konkurrensen då den motverkar effekten av implicita
statsgarantier för systemviktiga institut. I och med att de systemviktiga instituten är mer reglerade och har större kapitalkrav på sig så minskar konkurrensfördelarna som följde.
Finansinspektionen har hävdat att effekterna på konkurrensen och marknaden blir begränsade. De har även lyft fram att den minskade likformigheten bland
kapitalnivåerna mellan stora och små institut förmodligen har en positiv effekt på konkurrensen. En minskning av statens underförstådda garantier minskar de snedvridna incitament dessa skapar och medför en samhällsekonomisk effektivitetsvinst.
Det går inte att komma undan det faktum att de nya regelverken resulterat i ännu högre inträdesbarriärer. Utöver de faktiska kostnaderna för att hålla mer kapital så måste man även väga in de operativa kostnaderna för att hålla sig uppdaterad om viktiga
förändringar samt se till så att man lever upp till exempelvis de ökade
informationskraven. De faktiska kostnaderna för att anpassa verksamheten är också något som behöver vägas in i beräkningarna.
De högre kapitalkraven kommer skapa incitament att anpassa sin verksamhet för att försöka neutralisera effekterna så mycket. Ett exempel på en sådan möjlig förändring av ett finansiellt instituts verksamhet gäller bolån. När kapitalkraven för bolån stiger finns det en risk att svenska institut väljer att använda sig utav värdepapperisering, som är vanligt i USA, istället för att behålla lånen på balansräkningen.
I en studie som Riksbanken gjorde konstaterade man att en högre kapitaltäckningsgrad reducerar risken för finansiella kriser. Men man konstaterade att effekten minskar när den ursprungliga kapitelnivån redan är hög. Att höja kapitaltäckningsgraden för redan välkapitaliserade banker hade mycket mindre effekt än att öka kapitaliseringen hos banker med låg kapitaltäckningsgrad. Studierna behandlar däremot inte den positiva samhällsekonomiska effekten. Tanken om att skapa ett gemensamt regelverk på det finansiella området är en välkommen tanke. Mycket tack vare det faktum att dagens finansiella marknader redan är väldigt nära sammankopplade. Det handlar om att skapa ett gemensamt regelverk som kan försäkra att alla banker inom EU konkurrerar på lika villkor. Utgångsläget för den Europeiska kommissionens analys har varit att alla
medlemsländer ska ha samma nivå på kapitalkraven. Ett land som har ett högre
kapitaltäckningskrav ger detta lands banker en konkurrensfördel. Det kan exemplifieras genom att de svenska bankerna framstår som attraktiva för utomstående då de visar att
att de förknippas med en lägre risk och kan få billigare finansiering. När det gäller banker i Sverige så är det viktigt att komma ihåg att det kostar dem att omvandla utländsk finansiering till svenska kronor. Vilket i praktiken innebär att svenska banker får en högre kostnad än om samma gällde ett land inom euroområdet.
Det har varit en nästan allmänt känt att svenska myndigheter vill minska den svenska bankmarknaden. Anledningarna till det är som diskuterats ovan att man är rädd för vilka konsekvenser en bankkris skulle få på den svenska ekonomin. Detta eftersom den svenska finansmarknaden är, relativt sett, väldigt stor i relation till den svenska
ekonomin. Genom att skärpa regleringen och ställa högre kapitaltäckningskrav än vad som är nödvändigt så sätter man press på de finansiella instituten. Det skulle i teorin kunna ses som ett försök att krympa den svenska finansmarknaden. Vad det gäller de fyra storbankerna kan man fråga sig om inte det kommer få en motsatt effekt.
12 Slutsatser
Det har redan konstaterats att den hårdare regleringen fungerar som ytterligare ett inträdeshinder till en marknad som redan är väldigt koncentrerad samt svår att slå sig in på. Det kunde även konstateras att det faktum att de redan tidigt klarade av att följa de tuffa kraven gjorde dem attraktiva när man jämförde med många av Europas övriga banker. Som ett resultat ökar deras chanser att expandera vidare utanför Sverige. Som i sin tur för oss tillbaka till diskussionen om finansiell globalisering samt länder med stora banksektorer som har betydande exponeringar mot utlandet. När det gäller konkurrensen på den svenska finansmarknaden så nämndes det att utländska aktörer kunde vara bra för konkurrensen. På grund av reciprocitetsprincipen är det viktigt att komma ihåg att de utländska aktörerna måste använda samma kapitaltäckningskrav för att undvika regelarbitrage. I teorin kan onödigt höga nivåer på kapitalkraven avskräcka en utländsk aktör som letar efter en ny marknad. Det är även viktigt att tänka på det som Riksbanken skrev i sin studie, nämligen att en högre kapitaltäckningsgrad inte har lika bra effekt på ett redan välkapitaliserat institut som det har på en mindre kapitaliserat institut. De fyra storbankerna är de banker och finansiella institut som har mest resurser att hantera de nya regelverken. Det gör också att den relativa kostnaden att hantera kraven blir lägre för storbankerna än för mindre aktörer.
Sammanfattningsvis så är behovet av en internationell standard på det finansiella
området något som behövs. Allt har gått väldigt fort sedan finanskrisen bröt ut och Basel III-‐överenskommelsen publicerades. Effekterna som dagens reglering har på
konkurrensen på den svenska finansmarknaden behöver studeras närmre och över en längre tidsperiod. Risken är att lagstiftaren och beslutsfattarna stänger ute nya aktörer och hämmar konkurrensen ytterligare på en marknad som redan är väldigt
koncentrerad. Om det är en sak som historien har lärt oss så är det att finansiella kriser är ett återkommande inslag. Det vore kanske bättre att fokusera på hur man lindrar effekterna av finanskriser än att faktiskt försöka förhindra dem. Ett sätt att göra det är att öka konkurrensen och låta marknaden jämna ut sig själv, dvs. släppa in fler aktörer så att alla får en mindre del av kakan. På så sätt mildras konsekvenserna av att en storbank hamnar i knipa. Det är viktigt att aldrig sluta analysera och omvärdera den
every single night wondering, ‘What could I have done differently?’ This is a pain that will stay with me for the rest of my life.”.
13 Källförteckning
Offentliga tryck
Securities and Exchange, 17 CFR Parts 200 and 240 Alternative Net Capital
Requirements for Broker-‐Dealers That Are Part of Consolidated Supervised Entities;
Supervised Investment Bank Holding Companies; Final Rules, 2004-‐06-‐21
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU om behörighet att utöva
verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG, förkortat kapitaltäckningsdirektivet
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, förkortad tillsynsförordningen
SOU 2013:65 om förstärkta kapitaltäckningsregler Prop. 2013/14:228 om förstärkta kapitaltäckningsregler Publikationer av Baselkommittén
Amendment to the capital accord to incorporate market risk, January 1996. Amendment to the capital accord to incorporate market risk, uppdaterad november 2005.
Basel III: A global regulatory framework for more resilient banks and banking systems, december 2010.
Basel III: International framework for liquidity risk measurement, standards and monitoring, december 2010.
Enhancements to the Basel II framework, juli 2009.
Guidance for national authorities the countercyclical capital buffer, december 2010.
International Convergence of Capital Measurement and Capital Standards – A Revised Framework, juni 2004.
Principles for Sound Liquidity Risk Management and Supervision, september 2008.
Promemorior
Kapitalkrav för svenska banker, FI Dnr 14-‐6258, 2014-‐09-‐08 Rapporter
Konkurrensverket, Konkurrensen på den finansiella tjänstemarknaden -‐ inlåning, bolån och fonder, juni 2013, rapport 2013:4
Macroeconomic Assessment Group established by The Financial Stability Board and the Basel Committee on Banking Supervision, Final Report – Assessing the macroeconomic impact of the transition to stronger capital and liquidity requirements, december 2010.
Monetary Policy Report submitted to the Congress on February 27, 2002, pursuant to section 2B of the Federal Reserve Act, see page 1.
Sveriges Riksbank, Finansiell stabillitet 1/2004.
Nordgren Jenny, Walberg Mats, Swedsec, Kapitaltäckningsregler, juni 2014 The High-‐Level Group on Financial Supervision in the EU, Report, Bryssel, 2009.
Litteratur
Afrell, Lars, Klahr, Håkan & Samuelsson, Per, Lärobok i kapitalmarknadsrätt, 2a uppl, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1998.
Bernitz, Ulf & Kjellgren, Anders, Europarättens grunder, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2001.
Falkman, Henric, Bankrörelse – Risker och riskhantering i banker, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2002.
Gleeson, Simon, International Regulation of Banking – Basel II: Capital and Risk Requirements, Oxford University Press, New York, 2010.
Lander H. Gerald. Barker Katherine. Zabelina Margarita. Williams A. Tiffany, Subprime Mortgage Tremors: An International Issue, Publicerad i International Advances in Economic Research 2009 (Gerald, H et al. artikel (2009))
Lastra, Rosa Maria, Central banking and banking regulation, Financial Markets Group, LSE, London, 1996.
Månsson, Fredrik, Vad är värdepapperisering?, Andersson, Per-‐Ulrik & Månsson, Fredrik (red),Värdepapperisering – Securitisation, Fritzes Förlag AB, Stockholm, 1995.
Sjöberg, Gustaf, Lender of Last Resort, Gorton, Lars & Millqvist, Göran (red), Finansiella kriser – betalningssystem och skuldförhållanden, Iustus förlag AB, Uppsala, 2009.
Stattin, D, Skandaldriven och problemdriven reglering i Nord, G. och Thorell, P., Regelfrågor på en förändrad kapitalmarknad, Stockholm, 2010,
Valdez, Stephen & Molyneux, Philip, An introduction to global financial markets, 6:e uppl., Palgrave Macmillan, Hampshire, 2010.
Artiklar
Bowers, Simon, Lehman Brothers former CEO blames bad regulations for banks collapse, www.theguardian.com, Publicerat 2015-‐05-‐28, Hämtat 2015-‐06-‐03.
Bäckström Anders, Finanskrisen – orsak och risk för svenska företag, Publicerad i Balans Nr.
11 år 2008.
Gorton Gary, The Subprime Panic, Publicerad I European Financial Management Vol. 15, No. 1, 2009
Ingves, Stefan, Basel III – välbehövliga regler för en säkrare banksektor. Stockholm, Sveriges riksbank. 2011
Moosa, I. Basel II as a casualty of the global financial crisis. Journal Of Banking Regulation, vol. 11:2, 2010.
Santomero, A. & Watson, R. (1977). Determining an optimal capital standard for the banking industry, Journal Of Finance, vol. 32:4,
Stattin D., Tillsyn på den europeiska finansmarknaden efter finanskrisen – några implikationer för Sverige, SvJT 2011 s. 451.
The Economist, CSI: credit crunch, www.economist.com, Publicerat 2007-‐18-‐10, Hämtat 2015-‐05-‐06.
Wellens, K.C. och Borchardt, G.M. ”Soft Law in European Community Law”, 14 ELRev.
(1989), s. 267-321
Wickman-‐Parak, Barbro, Finanskrisen ur ett centralbanksperspektiv, www.riksbank.se, Publicerat 2008-‐11-‐12, Hämtat 2015-‐04-‐23.
Övrigt:
Riksbankens historia, hämtat 2015-‐06-‐10, [cit. Riksbankens historia]
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Historia/Viktiga-‐artal/1900-‐talet/
Baselkommitténs historia, hämtat 2015-‐06-‐07, [cit. Baselkommitténs historia]
http://www.bis.org/bcbs/history.htm
Swedbank, ”omvärldsfaktorer, nya förutsättningar att förutse och förstå”, hämtat 2015-‐
07/26.(https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sbg/@gs/@ir/documents/
financial/cid_1656453.pdf)