Budget 2021 Prognos 2021 Budget 2022 Plan 2023 Plan 2024
Intäkter Kostnader Netto-budget
Intäkter Kostnader Netto-kostnad
Intäkter Kostnader Netto-budget
Intäkter Kostnader Netto-budget
Intäkter Kostnader Netto-budget
Nämnd och förvaltning 1,5 -39,4 -37,9 1,5 -37,8 -36,3 0,5 -33,2 -32,7 0,5 -33,9 -33,4 0,5 -34,5 -33,9
Förskola inkl. pedagogisk omsorg, öppen fsk 53,0 -283,2 -230,1 53,0 -281,8 -228,7 31,9 -279,9 -248,0 32,6 -285,8 -253,3 33,1 -290,4 -257,4 Grundskola inkl. fritidshem, förskoleklass 69,7 -543,9 -474,2 69,7 -546,9 -477,2 33,4 -544,3 -510,9 34,1 -555,8 -521,8 34,6 -564,8 -530,2
Särskola inkl. särvux 4,9 -40,6 -35,8 4,9 -38,6 -33,8 0,6 -35,0 -34,4 0,6 -35,7 -35,1 0,6 -36,3 -35,6
Gymnasieverksamhet 22,2 -176,1 -153,9 22,2 -176,1 -153,9 18,6 -183,9 -165,3 19,0 -187,8 -168,8 19,3 -190,8 -171,5
Vuxenutbildning 11,4 -37,1 -25,7 11,4 -37,1 -25,7 11,6 -40,7 -29,1 11,8 -41,6 -29,7 12,0 -42,2 -30,2
Summa 162,7 -1 120,2 -957,5 162,7 -1 118,2 -955,5 96,6 -1 116,9 -1 020,3 98,7 -1 140,7 -1 042,0 100,2 -1 159,1 -1 058,8
Barn- och utbildningsnämnden, mkr
Bilaga 2 Konkurrensplan 2022
Strängnäs kommuns konkurrensprogram syftar till att tillhandahålla en struktur för bedömning, i situationer när det övervägs om konkurrens ska användas för att nå hög effektivitet och god kvalitet på kommunala tjänster. Kommunala uppgifter bör fullgöras där de kan lösas bäst och mest kostnadseffektivt.
Förteckning av de huvudsakliga verksamheterna inom nämndens ansvarsområde
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde omfattar skolformerna - förskola,
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan.
Verksamhetsområden och uppgifter som idag drivs av extern aktör Det finns fristående förskolor, fristående grundskolor och en fristående
gymnasieskola.
Verksamhetsområden och uppgifter som inte kan eller inte anses lämpliga att konkurrensutsätta (med motivering)
BUN har inte möjlighet att konkurrensutsätta sin verksamhet enligt § 2 och § 5 i Konkurrensprogram för Strängnäs kommun. Nedan följer några exempel på kommunens ansvar som följer av skollagen (2010:800).
Kommunen är huvudman för kommunala förskolor, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning och fritidshem.
Hemkommunen ansvarar för att utbildning i förskola erbjuds för alla som önskar det och hemkommunen ska också ge bidrag för barn som går i fristående
förskolor. Samma ansvar har hemkommunen för elever: hemkommunen är skyldig att ordna plats i skolan för alla elever som har rätt till utbildning samt att ge bidrag för elever som går i fristående skolor.
Kommunen har ansvar för att ungdomarna i kommunen erbjuds utbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda gymnasieutbildning som den själv anordnar eller utbildning som anornas av en annan kommun eller en region enligt
samverkansavtal. Hemkommunen ansvarar för att alla behöriga ungdomar i kommunen erbjuds utbildning på nationella program.
göra det.
Syftet med internkontrollplanen är att säkra en effektiv förvaltning och att förvaltningen ständigt förbättras. Internkontrollen ska säkerställa att de politiskt beslutade målen uppfylls samt att verksamhetens processer fungerar tillförlitligt.
En god intern kontroll förutsätter att politisk ledning, chefer och övriga anställda samverkar.
Planen utarbetas och tillämpas med utgångspunkt från Riktlinjer för internkontroll, beslutade av kommunstyrelsen 2020-08-26 § 164. Enligt riktlinjerna ska internkontrollplanen vara en del av verksamhetsplanen och kontrollmomenten ska kopplas till verksamhetsplanens mål.
Barn- och utbildningsnämnden genomförde vid sitt sammanträde 2020-11-03 en workshop där riskbedömning och prioritering av uppföljningsområden för 2021-2023 gjordes.
Riskbedömningen anger hur sannolikt det är att det finns eller kommer att uppstå brister i rutinen eller processen. Konsekvensbedömningen anger hur mycket verksamhetens kvalitet, kostnad, förtroende eller resurser i övrigt påverkas om brister i rutinen eller processen finns eller uppstår.
Bedömningen görs enligt följande:
SANNOLIKHET KONSEKVENSER
1 Ingen risk 1 Inga
2 Låg risk 2 Lindriga
3 Medelrisk 3 Kännbara
4 Hög risk 4 Allvarliga
Uppföljning av internkontrollplanen sker i samband med delårsrapport 2 och årsredovisningen.
Kontrollmoment: Uppföljning av frånvaro
RISK/SANNOLIKA FEL SOM KAN UPPSTÅ SANNOLIKHET 1–4 Hemmet kontaktas inte om eleven är ogiltigt
frånvarande. Frånvaro registreras inte.
Kartläggning och utredning av frånvaro genomförs inte.
3
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Brott mot skollagen. Elever riskerar att bli
”hemmasittare” och att inte få stödinsatser som
motverkar frånvaron. 4
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
En elev i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Om en elev har upprepad eller längre giltig eller ogiltig frånvaro ska rektorn se till att
frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt (skollagen 7 kap. 17 och 19a §§, 15 kap. 16 §, 18 kap. 16 §).
Närvarokontroll genomförs dagligen på respektive skola. Utredare på utbildningskontoret tar emot och utreder anmälan om hög frånvaro till huvudmannen. Rutin för ökad skolnärvaro finns.
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att rutinen för ökad skolnärvaro följs.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Samtal med en rektor per skolform som får beskriva hur arbetet med frånvarohantering och utredning fungerar.
Stickprov av frånvarorapportering på ett urval av skolor.
Samtal med ansvarig utredare av anmälningar om hög frånvaro om hur frånvarohanteringen fungerar.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens Verksamhetscontroller Verksamhetschef Delårs- och
årsuppföljning
Kontrollmoment: Rutin för anmälan och utredning av kränkande behandling och diskriminering
RISK/SANNOLIKA FEL SOM KAN UPPSTÅ SANNOLIKHET 1–4 Händelse registreras inte i systemet. Utredning
påbörjas inte, följs inte upp eller avslutas inte.
Åtgärder vidtas inte för att förhindra framtida kränkningar.
3
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Brott mot skollagen och diskrimineringslagen. Barn och elever riskerar att utsättas för diskriminering eller kränkande behandling utan att vuxna reagerar.
Möjligheten för verksamheterna att arbeta förebyggande och främjande minskar.
4
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (skollagen 5 kap. 3 §).
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (skollagen 6 kap. 10 §).
Rutin för anmälan och utredning av kränkande behandling och diskriminering finns.
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att utredning påbörjas skyndsamt, följs upp och avslutas inom rimlig tid.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Samtal med ansvarig utredare som få beskriva hur arbetet fungerar.
Stickprov på några utredningar från respektive skolform.
huvudmannens system för anmälan och utredning.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens Verksamhetscontroller Verksamhetschef Delårs- och
årsuppföljning
3. Särskilt stöd
Kontrollmoment: Utredning om eventuella stödinsatser
RISK/SANNOLIKA FEL SOM KAN UPPSTÅ SANNOLIKHET 1–4 Utredning genomförs inte när det befaras att en
elev inte kommer att nå kunskapskraven. Behov av
särskilt stöd utreds inte skyndsamt. 3
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Brott mot skollagen. Elev riskerar att inte nå målen
för utbildningen. 3
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Om det befaras att en elev, trots stöd i form av extra anpassningar, inte kommer att nå kunskapskraven ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds (skollagen 3 kap. 7 §).
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att utredning om eventuella stödinsatser utreds skyndsamt.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Samtal med rektorer med ansvar för låg-, mellan-, respektive högstadiet, samt gymnasieskolan som får beskriva hur arbetet med anmälning och utredning fungerar. Rektor ska visa avidentifierade exempel på utredningar.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens Verksamhetscontroller Verksamhetschef Delårs- och
årsuppföljning
Åtgärdsprogram utarbetas inte för elev som har rätt till särskilt stöd. Formellt beslut om
åtgärdsprogram/att inte utarbeta åtgärdsprogram fattas inte. Åtgärdsprogrammet följs inte upp.
3
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Brott mot skollagen. Elev riskerar att inte nå målen
för utbildningen. 4
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd, och programmet ska beslutas av rektorn. Det ska framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas, och vem som är ansvarig för detta.
Om utredningen (föregående kontrollmoment) visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas (skollagen 3 kap. 9
§).
Processkarta för elevhälsogången finns.
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att elever som inte når kunskapskraven har ett aktuellt åtgärdsprogram som beslutats av rektor, eller att det finns beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Samtal med rektorer med ansvar för låg-, mellan-, respektive högstadiet, samt gymnasieskolan som får beskriva hur arbetet med att utarbeta åtgärdsprogram fungerar. Rektor ska visa avidentifierade exempel på åtgärdsprogram
alternativt beslut om att inte utarbeta åtgärdsprogram.
Stickprov på en klass per grundskola samt gymnasiet där det ska framgå om det finns elever i klassen som befaras inte nå kunskapskraven och om dessa elever i så fall har ett aktuellt åtgärdsprogram.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens Verksamhetscontroller Verksamhetschef Delårs- och
årsuppföljning
Kontrollmoment: Anpassad studiegång
Beslut om anpassad studiegång utformas inte så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program.
2
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Brott mot skollagen. Elev riskerar att inte kunna
påbörja och genomföra en gymnasieutbildning. 4 BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar får rektor besluta om avvikelser från den timplan och ämnen som annars gäller för utbildningen.
Den anpassade studiegången ska utformas så att eleven så långt som möjligt får förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolans nationella program (skollagen 3 kap. 12 §).
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att elever med anpassad studiegång så långt som möjligt getts förutsättningar att nå gymnasiebehörighet.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Samtal med rektorer med ansvar för låg-, mellan-, respektive högstadiet som får beskriva hur arbetet med anpassad studiegång fungerar. Rektor ska visa avidentifierade exempel på studieplaner för elever med anpassad studiegång.
Stickprov på ett beslut om anpassad studiegång per grundskola för att
undersöka i vilken mån eleven getts förutsättningar att nå gymnasiebehörighet.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens Verksamhetscontroller Verksamhetschef Delårs- och
årsuppföljning
Kontrollmoment: Anmälan av risker och tillbud
RISK/SANNOLIKA FEL SOM KAN UPPSTÅ SANNOLIKHET 1–4 Risker och tillbud anmäls inte. Anmälningar utreds
inte. Åtgärder vidtas inte för att förhindra framtida
tillbud. 3
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Medarbetare riskerar att skadas. Möjligheten för verksamheterna att arbeta förebyggande och
främjande minskar. 3
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap. 1 §).
Rutin för anmälan och utredning finns.
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att händelser registreras i Kia.
Att utredning påbörjas, följs upp och avslutas inom rimlig tid.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Samtal med en rektor per skolform som får beskriva hur arbetet med anmälningar av risker och tillbud fungerar.
Stickprov på några utredningar från respektive skolform.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens
Verksamhetscontroller Utbildningschef Delårs- och årsrapport
Kontrollmoment: Utbetalning av bidrag till fristående huvudmän
RISK/SANNOLIKA FEL SOM KAN UPPSTÅ SANNOLIKHET 1–4 Fakturering sker inte i enlighet med bidragsbeslut.
Korrekt underlag bifogas inte fakturan. Utbetalning sker utan avstämning mot bidragsbeslut och
underlag.
2
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Beslut om resursfördelning följs ej. Ersättningen blir inte likvärdig. Fel som korrigeras långt i efterhand försvårar uppföljnings- och prognosarbete.
2
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Hemkommunen ska lämna bidrag till de huvudmän som ger utbildning till ett barn eller en elev från hemkommunen. Bidraget ska bestå av ett grundbelopp och i vissa fall ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till sina egna skolformer (skollagen 8 kap. 21-22 §§, 9 kap. 19-20 §§, 10 kap. 37-38 §§, 11 kap.
37-38 §§, 14 kap. 15-16 §§, 16 kap. 52, 53 och 55 §§, 17 kap. 35-36 §§, 19 kap. 45, 46 och 48 §§, 25 kap. 10-12 och 14-16 §§).
Efter att barn- och utbildningsnämnden fattat beslut om resursfördelning för kommande kalenderår fattas beslut om bidrag för de fristående huvudmän som anordnar utbildning för barn och elever som är folkbokförda i Strängnäs
kommun. Bidraget betalas ut i enlighet med Anvisning för utbetalning av bidragsbelopp och interkommunal ersättning (BUN/2020:579).
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att utbetalning av bidrag till fristående huvudmän sker i enlighet med bidragsbeslut.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Stickprovskontroll av fem utbetalningar vardera till förskola, grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem, samt gymnasieskola.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens
Verksamhetscontroller Utbildningschef Delårs- och årsrapport
Kontrollmoment: Beslut om taxi
RISK/SANNOLIKA FEL SOM KAN UPPSTÅ SANNOLIKHET 1–4 Skolor verkställer skolskjutsbeslut felaktigt och
beställer taxi till elever som beviljats buss. 3
KONSEKVENS KONSEKVENS 1–4
Elever behandlas inte rättvist och i enlighet med skolskjutsreglementet. Nämnden får oförutsedda
merkostnader. 2
BESKRIVNING AV REGELVERK OCH/ELLER RUTINER
Regler för skolskjuts finns (BUN/2020:16). I reglerna finns ingen särskild skrivning gällande beslut om taxi, men praxis är att skolskjuts i första hand ska genomföras med kollektivtrafik. Taxi kan sättas in där särskilda behov finns, exempelvis för elever med funktionsnedsättning, vid trafikfarliga vägar eller långa väntetider. Beslut om skolskjuts fattas av handläggare på delegation av barn- och utbildningsnämnden. I beslutet framgår om buss ersätts av taxi.
Det är skolans ansvar att beställa taxi för de elever som beviljats detta.
VAD SKA FÖLJAS UPP?
Att samtliga elever som åker taxi till och från skolan har ett skolskjutsbeslut fattat i laga ordning.
HUR SKA UPPFÖLJNINGEN GÖRAS?
Lista från taxibolaget på elever som reser med taxi jämförs med de beslut om taxi som anmälts som ett delegationsärende till nämnden.
Ansvarig för kontroll Rapport till Frekvens
Verksamhetscontroller Utbildningschef Delårs- och årsrapport