2. Förutsättningar
2.2 Budgeterade ekonomiska förutsättningar för 2019 och för
28 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
2.2 Budgeterade ekonomiska förutsättningar för 2019 och för planeringsåren 2020–2022
För perioden 2018–2022 bedöms de samlade skatteintäkterna öka med 4,0 procent per år, vilket är betydligt lägre än genomsnittet för de senaste åren.
Det gynnsamma ränteläget och senareläggning av driftsättning av ett antal investeringar dämpar tillfälligt utvecklingen av Region Stockholms
kapitalkostnader.
För att fortsatt ha en ekonomi i balans och skapa förutsättningar för
kommande investeringar är det av största vikt att nämnder och bolag håller sig inom beslutad budget samt att effektiviseringar och prioriteringar genomförs. Byråkratin i Region Stockholm måste bantas och
detaljstyrningen av nämnder och bolag måste minska.
Resultatbudget för 2019 med plan för åren 2020–2022
För 2019 beräknas skatteintäkterna öka med 3 901 miljoner kronor jämfört med 2018. Därutöver beräknas intäkterna från de specialdestinerade intäkterna ligga kvar på 2018 års nivåer.
Tabell 4 Resultatbudget 2019
Resultaträkning Köpt hälso- och sjukvård,
tandvård -20 407 -21 428 -22 374 4,4 % -22 816 -23 931 -24 768
Verksamhetens intäkter, bland annat biljettintäkter inom kollektivtrafiken, budgeteras till 23 429 miljoner kronor 2019, vilket är en ökning med 3,9 procent jämfört med budget 2018. Ökningen förklaras till viss del av justering av biljettpriserna inom kollektivtrafik på land men även av att försäljningen av utomlänsvård ökar. Biljettpriserna för kollektivtrafiken på land justeras med motsvarande 3,3 procent under 2019.
29 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
Verksamhetens kostnader budgeteras öka med 4 030 miljoner kronor, eller 4,5 procent i förhållande till budget 2018.
Avskrivningskostnaderna ökar med 455 miljoner kronor 2019 i jämförelse med budget 2018. Ökningen beror på driftsättning av Region Stockholms investeringsprogram. Finansnettot försämras något i budget 2019 jämfört med budget 2018 med anledning av högre räntekostnader till följd av Region Stockholms stora investeringsvolymer och därmed nettoökningen av regionens långfristiga skulder.
Kassaflödesanalys och finansieringsbudget 2019 med plan för åren 2020–2022
Tabell 5 Kassaflödesanalys 2019
Kassaflödesanalys
Kassaflödet före extern finansiering, det vill säga kassaflödet efter investeringar, budgeteras till -5 175 miljoner kronor för 2019. Den höga investeringsvolymen gör att kassaflödet är negativt under alla år.
Nettoökningen av de långfristiga skulderna i kassaflödesanalysen avser lån för att finansiera den del av investeringsvolymen som inte finansieras med egna likvida medel samt medfinansiering från staten och berörda
kommuner. Låneskulden beräknas uppgå till 66 miljarder kronor vid utgången av 2022.
Region Stockholm budgeterar för åren 2019 till 2022 för en
självfinansieringsgrad på i genomsnitt 91 procent, vilket är högre än tidigare år. Det beror på att kassaflödet ökar och förstärker den egna likviditeten samt att medfinansieringen från staten och berörda kommuner ökar. Lånebehovet minskar även till följd av att investeringsbehovet
minskar jämfört med budget 2018.
30 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
Tabell 6 Finansieringsbudget 2019 Finansieringsbudget
Finansiering egen likviditet
-9 762 -7 253 -10 551 -11 069 -9 646 -11 386
Medfinansiering
-1 691 -2 316 -2 456 -3 489 -4 231 -3 375
Lån- och leasingfinansiering
-2 150 -6 726 -2 719 0 0 -2 460
Resultat
0 0 0 0 0 0
Självfinansieringsgrad 84% 59% 83% 100% 100% 86%
Tabell 6 anger Region Stockholms finansieringsbudget. Respektive nämnd och bolag som investerar och har behov av likviditet lånar internt inom koncernen av koncernfinansiering, i enlighet med Region Stockholms finanspolicy. Region Stockholm som koncern ska inte låna till vare sig drift eller ersättningsinvesteringar, vilket innebär att regionen ska finansiera dessa inom sitt kassaflöde.
Anslag till nämnder för 2019 med plan för åren 2020–2022 De ekonomiska förutsättningarna 2019-2022, bland annat med
skatteintäkter som utvecklas mer normalt, medför att utrymmet för ökade anslag minskar i förhållande till tidigare år. Region Stockholms
kärnverksamheter ska prioriteras, vilket innebär att sådant som inte är inom regionens ansvarsområde och medför kostnader måste prioriteras ned.
Det är av yttersta vikt att alla nämnder och bolag arbetar målmedvetet med att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet samt genomför beslutade effektiviseringar. Administration och byråkrati behöver minska väsentligt, både i centrala nämnder och i sjukvårdsproducerade nämnder och bolag.
Interna regelverk behöver ses över och tydliggöras och processer effektiviseras. Utöver den direkta kostnaden för en allt för stor
överbyggnad, så genererar den merarbete och kostnader i verksamhet.
Beslutshierarkin måste minska och det måste finnas en tydlig koppling mellan befogenheter och ekonomiskt ansvar i alla delar av organisationen.
Lokalanvändning måste effektiviseras och it-stödet förbättras för att minska administrationen så att skattebetalarnas pengar i första hand går till vård och kollektivtrafik.
Region Stockholm ska vara en attraktiv arbetsgivare. Personalomsättningen i nämnder och bolag behöver minska, sjukfrånvaron sänkas och
kompetenshöjande insatser genomföras.
31 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
I nämndramarna för budgetperioden har prioriteringar bland annat gjorts inom primärvården, första linjens psykiatri, busstrafik, trygghet för medarbetare och resenärer, nya pendelbåtsförsök samt digitalisering.
Justeringar har gjorts med anledning av regionbildningen.
Tabell 7 Anslag 2019-2022
Anslag till nämnder, mkr
Utfall
Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i
Norrtälje 1 476,1 1 502,1 1 584,4 5,5 % 1 635,4 1 688,0 1 743,7
* I summa anslag ingår av beräkningstekniska skäl anslag för revisorskollegiet för 2019-2022. Beloppen överensstämmer med vad landstingsfullmäktige tidigare beslutat om i budget 2018 för planeringsåren samt teknisk framskrivning för 2022.
I enlighet med kommunallagen ska fullmäktiges presidium upprätta ett förslag till budget för revisorskollegiet före november månads utgång.
Anslagen till nämnderna ökar med 3,9 procent mellan 2018 och 2019.
Förändringar av anslagen och beloppen beskrivs ytterligare under avsnitten om respektive nämnd.
Resultatkrav för nämnder och bolag
Utgångspunkten för Region Stockholms verksamhets- och ekonomistyrning är resultatstyrning, vilket innebär att nämnder och bolag ska utföra sina uppdrag och uppnå fastställda mål samtidigt som de uppfyller det ekonomiska resultatkrav som fullmäktige har beslutat.
Region Stockholm som koncern behöver säkerställa finansiering av finansiella åtaganden, bland annat för investeringar, upplåning och
pensioner. Resultatkraven utgår därmed från de resultat som beräknas vara nödvändiga för att koncernen ska ha en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Nedan beskrivs de principer som är vägledande för när resultatkrav för nämnder och bolag beräknas. Dessa principer införs successivt och målsättningen är att de ska tillämpas fullt ut i budget 2020.
32 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
• I enlighet med Region Stockholms finanspolicy återinvesteras regionens pensionsmedel i verksamhetens investeringar. För att säkerställa att regionen får avkastning på dessa medel bör den förväntade
avkastningen på den andel av driftsatta materiella och immateriella tillgångar som är finansierad med pensionsmedel motsvara den avkastning på pensionsavsättningar som kan förväntas inom region-/landstingssektorn.
• Bolag och berörda nämnder ska ge en avkastning på det egna kapitalet som motsvarar landstingsprisindex (LPIK) inklusive läkemedel som det redovisas av SKL.
• För att säkerställa konkurrensneutralitet ska de bolag och nämnder som är konkurrensutsatta ha ett resultatkrav som överensstämmer med vad en motsvarande privat verksamhet har på samma marknad. De bolag som enligt bolagsordningen ska ordna sin verksamhet på affärsmässig grund ska ha motsvarande konkurrensneutrala avkastningskrav som den specifika verksamheten som berörs.
• Hänsyn ska tas till specifika förutsättningar för respektive bolag och berörda nämnder.
Tabell 8 Resultatkrav 2019-2022 Resultatkrav
Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i
Norrtälje 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Stockholms läns sjukvårdsområde 105,0 199,0 205,0 205,0 205,0
Karolinska Universitetssjukhuset 30,2 30,2 30,2 30,2 30,2
Södersjukhuset AB 9,4 9,4 9,4 9,4 9,4
Danderyds Sjukhus AB 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5
Södertälje Sjukhus AB 3,3 3,3 3,3 3,3 3,3
S:t Eriks Ögonsjukhus AB 33,0 33,0 3,0 3,0 3,0
Folktandvården Stockholms Län AB 125,0 112,5 112,5 112,5 112,5 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB 0,7 12,0 12,0 12,0 12,0
Stockholm Care AB 2,5 0,7 5,0 5,0 5,0
MediCarrier AB 5,0 5,0 5,0 5,0 5,0
Hälso- och sjukvård totalt 320,6 411,6 391,9 391,9 391,9
Kollektivtrafik
Trafiknämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
- varav förvaltning för utbyggd
tunnelbana 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
AB Storstockholms Lokaltrafik 250,0 400,0 400,0 400,0 400,0
Waxholms Ångfartygs AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Färdtjänstnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0
Kollektivtrafik totalt 250,0 400,0 400,0 400,0 400,0
33 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
Kulturnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Tillväxt- och regionplanenämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Regionstyrelsen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Fastigheter och service
Fastighets- och servicenämnden 359,9 359,9 359,9 359,9
- varav Landstingsfastigheter Stockholm 334,9 359,9 359,9 359,9 359,9
Locum AB 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0
Fastigheter och service totalt 341,9 366,9 366,9 366,9 366,9
Övriga
Revisorskollegiet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Landstingshuset Stockholm AB -31,3 -31,3 -31,3 -31,3 -31,3
AB SLL Internfinans 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0
Koncerngemensamma funktioner
Skadekontot 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
Koncernfinansiering -1 467,1 -1 058,4 -780,5 -580,5 -491,5
Totalt -582,9 91,8 350,0 550,0 639,0
Soliditetskrav och sanktionsregel
Mot bakgrund av den utvecklade resultat- och målstyrningen i Region Stockholm, som bland annat innebär att ekonomiska och
verksamhetsmässiga risker omhändertas, finns inte längre anledning att ha särskilda regler för soliditetskrav och sanktionsregel. Fullmäktiges beslut LS 0901-0012 upphävs därför.
Ersättning för omställningskostnader
Region Stockholm har budgeterat 3,5 miljarder kronor för att hantera omställningskostnader till följd av genomförandet av framtidens hälso- och sjukvård. För 2019 och framåt fördelas ersättning för
omställningskostnader till Danderyds Sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Södertälje Sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns sjukvårdsområde, hälso- och sjukvårdsnämnden, koncernfinansiering samt Landstingsfastigheter Stockholm i enlighet med tabell 9. Avvikelser under 2019 hanteras genom prognosavvikelser som rapporteras i samband med bokslutsrapporteringen. Nytt ställningstagande görs i samband med budget 2020.
Tabell 9 Ersättning för omställningskostnader
Omställningskostnader, mkr
34 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att fastställa resultatbudget för Region Stockholm för år 2019 och
planeringsåren 2020–2022 i enlighet med tabell 4 i förslag till budget 2019 för Region Stockholm
att fastställa finansieringsbudget för Region Stockholm för år 2019 och planeringsåren 2020–2022 i enlighet med tabell 6 i förslag till budget 2019 för Region Stockholm
att fastställa anslag för år 2019 och planeringsåren 2020–2022 i enlighet med tabell 7 i förslag till budget 2019 för Region Stockholm
att fastställa resultatkrav för nämnder och bolag för år 2019 och
planeringsåren 2020–2022 i enlighet med tabell 8 i förslag till budget 2019 för Region Stockholm
att fullmäktiges beslut om soliditetskrav och sanktionsregel, LS 0901-0012, upphävs
att fastställa ersättning för omställningskostnader år 2019 och framåt i enlighet med tabell 9 i förslag till budget 2019 för Region Stockholm att fastställa principer för beräkning av resultatkrav för nämnder och bolag i enlighet med vad som anförs i förslag till budget 2019 för Region
Stockholm.
35 (235)
BUDGET 2019 Diarienummer
LS 2017-1455