Röndahl (2005) har skrivit om att sjuksköterskor bör ha goda attityder till alla patienter för att kravet på dem är att de ska vara positiva, engagerade och empatiska till alla patienter.
Stämmer detta även för socialt arbete? Ponera att en socialarbetare handlar i sin yrkesroll emot sina egna värderingar, åsikter och attityder eller av samhället förväntade attityder. Att agera på detta sätt, emot sig själv, kan enligt Röndahl (2005) vara påfrestande för individen vilket kan märkas i mötet med patienter genom negativa känslor av olika slag. Dessa negativa känslor är också ett hinder för att kunna agera på ett positivt sätt gentemot de personer som en har negativa attityder till. Detsamma torde rimligtvis gälla även för socialarbetare, att
socialarbetares negativa attityder leder till negativa känslor som i sin tur leder till negativt bemötande. Något som varken överensstämmer med Akademikerförbundets etiska riktlinjer eller grundlagen. Att särskilja sina egna åsikter och värderingar kan också tänkas ha en annan effekt, att socialarbetaren avskärmar sina känslor från det sociala arbetet och endast arbetar som en rationell person. Frågan är då vilka socialarbetare vi vill ha, de som använder sin hela arsenal av engagemang, positivitet och empati eller de som likt rationella byråkrater sköter sina arbetsuppgifter mekaniskt?
Tidigare studier har visat att det finns en heteronormativitet inom socialtjänsten som också reproduceras (Herz, 2012 & Socialstyrelsen, 2004). Socialstyrelsen (2004) skriver till och med att de flesta kontakter med socialtjänsten har som utgångspunkt att klienten är
heterosexuell. Vårt resultat visar på liknande hos socialarbetare, där var tredje svarat att det är ganska eller mycket troligt att de frågar om pojk-/flickvän i mötet med klienter vilket är fler än de som svarat nekande på påståendet. Det stora antalet varken-eller-svar är mer svårtytt i det här fallet. Betyder det att respondenterna inte frågar klienter om familjeförhållanden eller är det så att de i och med sitt varken eller menar att de istället frågar om partner?
Ungdomsstyrelsen (2010) har genom intervjuer med ungdomar kommit fram till att frågan om flick- eller pojkvän upplevs som påfrestande bland de ungdomar som i olika sammanhang råkat ut för frågan. Att det är så många socialarbetare som i mötet med klienter reproducerar heteronormativitet är därmed problematiskt. Vad blir konsekvensen för klienter i allmänhet och ungdomar i synnerhet, på andra sidan i mötet och vad gör den mekaniskt utförda
byråkratin med det sociala arbetet? Ungdomsstyrelsen (2010) har klarlagt att osynliggörande, negativt bemötande och diskriminering är den främsta anledningen till att HBTQ-personer mår sämre än heterosexuella både psykiskt och fysiskt. Den mekaniska socialarbetaren och ett heteronormativt agerande kan ses som negativt bemötande som kan vara direkt relaterat till att många människor mår sämre.
33
Avslutningsvis
Tidigare forskning på området har minst sagt varit begränsat och behovet av en studie som synliggör socialarbetares attityder till homo- och bisexuella har därmed varit stort. Denna studie fyller därmed en kunskapslucka i forskningssammanhanget och belyser ett tidigare outforskat problem. En konkret konsekvens av själva studien är att respondenterna i och med deltagandet kan ha fått upp ögonen för eller blivit påminda om homo- och bisexuellas
situation i mötet med socialarbetare. Vår förhoppning är att denna studie kommer användas som ett argument för vidare forskning på området, gärna kvalitativt där attityderna närmare kan studeras och större studier där socialarbetares attityder kan jämföras mot klienters upplevelser av bemötande. Även angränsande områden som trans- och queerpersoners upplevelser och attityderna mot dessa personer är viktiga att utforska vidare. Vi önskar också mer utbildning för socialarbetare om homo- och bisexuellas situation i samhället och ett allmänt synliggörande av homo- och bisexuella som människor vars sämre levnadsvillkor varken bör eller ska tolereras. Även om de flesta socialarbetare har goda attityder till homo- och bisexuella är detta inte bra nog. Socialtjänstlagen (2001:453) uttrycker att varje kommun har ”… det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver.”,
Akademikerförbundet SSR yrkar på att socialarbetare ska uppmärksamma utsatta grupper och Regeringsformen (1974:152) kräver att ”[d]et allmänna ska motverka diskriminering på grund av […] sexuell läggning…”. Därför är en enda socialarbetare som reproducerar
heteronormativitet och därmed försämrar homo- och bisexuella klienters hälsa, en socialarbetare för mycket!
34
Referenslista
Akademikerförbundet SSR (2006). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR.
American Psychological Association. Hämtat den 8:e maj 2013 från: http://www.apa.org/helpcenter/sexual-orientation.aspx
Atkinson, Richard C., Atkinson, Rita L., Bem, Daryl J., Nolen-Hoeksema, Susan & Smith, Edward E. (2000). Hilgard’s Introduction to Psychology (13:e upplagan). Orlando: Harcourt Brace College Publishers.
Bildt, Carina & Sahlström, Jenny (2006). Vet ej – En studie av heteronormativitet i
arbetslivet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Borg, Elisabeth & Westerlund, Joakim (2006). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber. Bryman, Alan (2008). Social Research Methods (3:e upplagan). New York: Oxford
University Press Inc.
Brottsförebyggande rådet (2012). Hatbrott 2011. Statistik över polisanmälningar med
identifierade hatbrottsmotiv. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Butler, Judith (1999). Gender Trouble. London: Routledge.
Byström, Hanna (2010). Sexuell hälsa som en del av institutionsvården. En studie av
personalens reflektioner kring kunskap och bemötande av sexualitet på behandlingshem.
Göteborgs universitet.
Dahl, Ulrika (2005). Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora
majoriteten gör: från hatbrott och homofobi till heteronormativitet och intersektionalitet - en kunskapsintventering och situering av forskning. Södertörns högskola.
Foucault, Michel (1976/2002). Sexualitetens historia. Band 1 – Viljan att veta. Göteborg: Daidalos AB.
Foucault, Michel (1975/2003). Övervakning och straff. Lund: Arkiv förlag.
Foucault, Michel (1982). The Subject and Power. Hämtat den 15:e mars 2013 från: http://www.jstor.org/stable/1343197
Gemzöe, Lena (2002). Feminism. Stockholm: Bilda Förlag.
Guttulsrud, Lene (2012). "Jeg vil liksom være hetro..." : En studie av ungdoms forståelse av
sin seksualitet og seksuelle legning. Universitetet i Oslo.
Hansson, Jenny & Lindblom, Lisa (2009). ”Man vill ju bara få samma bemötande som alla
andra” - En kvalitativ studie om bemötande av HBT(Q)-personer på Ungdomsmottagningen. Göteborgs universitet.
35
Herlitz, Claes (2007). HIV och AIDS i Sverige. Kunskaper, attityder och beteenden hos
allmänheten 1987-2007. Stockholm: Socialstyrelsen.
Herz, Marcus (2012). Från ideal till ideologi. Örebro universitet.
Holmberg, Carin (1993). Det kallas kärlek: en socialpsykologisk studie om kvinnors
underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Göteborgs universitet.
Johansson, Thomas (2007). Tolerans och lika möjligheter. I Ungdomsstyrelsen Unga med
attityd (s. 59-76). Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Logie, Carmen, Bridge, Tana J. & och Bridge, Patrick D. (2007). Evaluating the Phobias,
Attitudes, and Cultural Competence of Master of Social Work Students Toward the LGBT Populations. Journal of Homosexuality, 53:4, 201-221.
Martinez, Paulina, Barsky, Alan & Singleton, Sharron (2011). Exploring Queer
Consciousness Among Social Workers. Journal of Gay & Lesbian Social Services, 23:2,
296-315.
Nationalencyklopedin (2013). Hämtat den 14:e mars 2013 från: http://www.ne.se/?login=yes
Norberg, Anna (2009). Samkönad tvåsamhet: vardagsliv och heteronormativa praktiker. Umeå universitet.
Olsson, Malin & Palhamn, Linda (2008). Heteronormativitet i Socialtjänsten: Homo- och
bisexuellas upplevelser av bemötandet. Stockholms universitet.
QX – Sveriges största Gaynyhetssajt (2013). Mördad för sin läggning – Johan Pettersson. Hämtat den 16:e maj 2013 från:
http://www.qx.se/4370/mordad-for-sin-laggning--johan-pettersson
Rabinow, Paul (1997). Ethics, Subjectivity and Truth. The Essential Works of Michel
Foucault 1954-1984. New York: The New Press.
Robertsson, Hans & Tovatt, Caroline (2008). Det dubbla utanförskapet. Mångfald och sexuell
läggning bland äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.
Rosenberg, Tiina (2005). Könet brinner! Judith Butler. Stockholm: Natur och Kultur. Röndahl, Gerd (2005). Heteronormativity in a Nursing Context: Attitudes toward
Homosexuality and Experiences of Lesbians and Gay Men. Uppsala universitet.
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. Stockholm: Justitiedepartementet L6.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2004). Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
36
Statens folkhälsoinstitut (2005). Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
hälsosituation. Återrapportering av regeringsuppdrag att undersöka och analysera hälsosituationen bland hbt-personer. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Statens folkhälsoinstitut (2009). Livsvillkor och hälsa bland unga homo- och bisexuella -
resultat från nationella folkhälsoenkäten. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Ungdomsstyrelsen (2007). Unga med attityd. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2010). Hon, Hen, Han. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Hämtat den 20:e mars 2013 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wright Nielsen, Tabitha (2009). Viljen til at frigøre: en undersøgelse af empowerment i
37
Bilaga 1: enkät
Bakgrundsfrågor
Kön: Utbildning:
Ålder: Antal år i yrket:
Födelseland:
Enkäten består av attitydpåståenden som du ombeds att besvara utifrån vad du själv tycker. Notera att Varken eller syftar till att du varken instämmer eller inte instämmer.
Allmänna attityder:
1. Homo- och bisexuella kvinnor får för lite uppmärksamhet i samhället.
2. Homo- och bisexuella män är generellt precis som alla andra.
3. Jag ser romantiska och sexuella relationer mellan två kvinnor som lika acceptabla som relationer mellan heterosexuella.
4. Manlig homosexualitet är mindre naturlig än heterosexualitet.
5. Kvinnliga homosexuella par borde ha samma rättigheter att adoptera barn som heterosexuella par.
6. Kvinnlig homosexualitet är mindre naturlig än heterosexualitet.
7. Homo- och bisexuella män får för lite uppmärksamhet i samhället.
38 8. Jag föredrar att män beter sig feminint.
9. Manliga homosexuella par borde ha samma rättigheter att adoptera barn som heterosexuella par.
10. Jag ser romantiska och sexuella relationer mellan två män som lika acceptabla som relationer mellan heterosexuella.
11. Våld i samkönade relationer är mindre allvarligt än i heterosexuella relationer.
12. Jag föredrar att kvinnor beter sig maskulint.
13. Homo- och bisexuella kvinnor är generellt precis som alla andra.
14. Det bästa för ett barn är att växa upp med en mamma och en pappa.
Attityder i yrkesrollen:
15. Jag känner mig osäker i möte med en homo- eller bisexuell kvinnlig klient.
16. Jag tycker att kvinnliga klienter i första hand ska träffa kvinnliga socialarbetare.
17. Jag känner mig osäker i möte med en homo- eller bisexuell manlig klient.
39 18. Jag tycker att manliga klienter i första hand ska träffa manliga socialarbetare.
Hur troligt är det att du gör eller skulle göra följande?
19. Frågar kvinnliga klienter om de har pojkvän.
20. I min yrkesroll försvarar homo- och bisexuellas rätt att adoptera?
21. Tillsätter en homosexuell kvinna som kontaktperson till en heterosexuell kvinnlig klient.
22. Tar föräldrarnas homosexualitet i beaktande i en vårdnadsutredning.
23. Lägger vikt vid familjehemsföräldrars sexuella läggning vid familjehems-
placeringar.
24. Tillsätter en homosexuell man som kontaktperson till en heterosexuell manlig klient.
25. Frågar manliga klienter om de har flickvän.
26. Tar initiativ till att avsluta
familjehemsuppdrag i familjer där homo- och bisexualitet inte accepteras.
40
Några avslutande frågor
27. Jag har fått kunskap om homo- och bisexuella personers livssituation och levnadsvillkor genom min utbildning. 28. Jag har fått kunskap om homo- och bisexuella personers livssituation och levnadsvillkor genom vidareutbildning i yrket.
29. Jag har fått kunskap om homo- och bisexuella personers livssituation och levnadsvillkor genom eget intresse.
30. Jag har en homo- eller bisexuell person i min närhet. 31. Övriga kommentarer: ……… ……… ……… ……… ……… ……… ……… ………