DET HÖGA SPARANDET FORTSÄTTER
Sveriges samlade finansiella sparande gentemot omvärlden ut-görs av bytesbalansen och kapitaltransfereringarna (se tabell 29).
Kapitaltransfereringarna är dock förhållandevis små, vilket inne-bär att det i huvudsak är bytesbalansen som beskriver det finan-siella sparandets utveckling (se tabell 29). Från och med mitten av 1990-talet har bytesbalansen legat på en hög nivå (se diagram 120).
Källor: Riksbanken (1950–1992), SCB och Konjunkturinstitutet.
Grovt sett kan det finansiella sparandet delas upp i sparande genererat via utrikeshandel med varor och tjänster (netto) och via faktorinkomster och transfereringar (netto). Mellan åren 1995–2010 har handelsbalansen, mätt som andel av BNP, pend-lat mellan 6 och 8 procent, medan faktorinkomsterna och trans-fereringarna (netto) haft en positiv trend (se diagram 121) bero-ende på stigande faktorinkomster till följd av förstärkt nettoför-mögenhet gentemot utlandet.
Diagram 121 Finansiellt sparande Procent av BNP, löpande priser
13
Faktorinkomster och transfereringar, netto
Den finansiella krisen innebar att det samlade finansiella spa-randet minskade åren 2009 och 2010. Handelsbalansen försva-gades men framför allt minskade nettot av kapitalinkomster, till exempel aktieutdelningar, kraftigt från en mycket hög nivå 2008.
Sett i ett historiskt perspektiv var det finansiella sparandet mätt som andel av BNP dock fortsatt mycket högt.
År 2011 ökar det finansiella sparandet igen via såväl ett större överskott i utrikeshandeln som stigande faktorinkomster. Sett över sektorer är det framför allt hushållen som ökar sitt sparan-de när osäkerheten om sparan-den ekonomiska utvecklingen ökar (se diagram 122). Det finansiella sparandet blir därefter, mätt som andel av BNP, i stort sett oförändrat 2012 och 2013 (se diagram 120 och diagram 121 och tabell 29).
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 122 Finansiellt sparande Procent av BNP, löpande priser
13
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Tabell 29 Finansiellt sparande Miljarder kronor, löpande priser
2010 2011 2012 2013
Handelsbalans 84 115 124 125
Tjänstebalans 116 120 124 129
Löner, netto –2 –2 –2 –3
Kapitalavkastning, netto 58 80 73 75 Transfereringar, netto –46 –46 –48 –50 Bytesbalans 209 267 271 276
Procent av BNP 6,3 7,7 7,6 7,4
Kapitaltransfereringar –5 –5 –5 –5 Finansiellt sparande 204 261 266 270
Procent av BNP 6,2 7,5 7,5 7,3
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
TEMPORÄRT LÄGRE REALA INKOMSTER PER CAPITA 2012 Diagram 123 Real BNI per capita
BNP mäter värdet av vad som produceras inom landet medan BNI mäter inkomsterna för de personer som är bokförda i lan-det. I första hand används inkomsterna för konsumtion och investeringar. Utvecklingen för real BNI beräknas därför utifrån prisutvecklingen för inhemsk användning. För att mäta den ge-nomsnittliga invånarens inkomstutveckling ser man även till befolkningsutvecklingen.
Tusentals kronor, fasta priser, referensår 2010
13 11 09 07 05 03 01 99 97 95 93 91 89 87 85 83 81 400
350
300
250
200
400
350
300
250
200
Tabell 30 BNI
Miljarder kronor, löpande pris respektive procentuell förändring 2010 2010 2011 2012 2013
BNI 3 365 6,9 6,0 1,7 4,6
Deflator, inhemsk användning 1,4 1,5 1,5 1,5
Real BNI 5,4 4,4 0,2 3,1
Befolkning1 9 377 0,9 0,8 0,7 0,7 Real BNI per capita2 359 4,5 3,6 –0,5 2,4
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
1 Tusental personer. 2 Tusental kronor.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Efter en kraftig minskning 2009 vände real BNI per capita åter upp 2010 när återhämtningen tog fart för att 2011 vara tillbaka på ungefär 2008 och 2009 års nivåer. År 2012 minskar emellertid den genomsnittlige invånarens inkomster något till följd av svag BNP-tillväxt, innan de åter stiger 2013 (se diagram 123 och tabell 30).
Produktion och arbetsmarknad
Diagram 124 Näringslivets produktion Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärdenEfterfrågan bromsar nu tydligt in. Både produktion och arbets-marknad påverkas. Arbetslösheten slutar falla och stiger till ca 8 procent i genomsnitt 2012–2013. Resursutnyttjandet är lågt och svensk ekonomi befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur i slutet på 2013.
Procentuell förändring (höger)
Produktionen i näringslivet ökade kraftigt tredje kvartalet. Det var främst exporten som drev uppgången, medan både hushål-lens konsumtion och investeringarna utvecklades svagt. Skuld-krisen i euroområdet gör nu att exporten bromsar in. Osäkerhe-ten om framtiden bidrar också till att den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas svagt. Produktionen i näringslivet sjunker under slutet av 2011 och inledningen av 2012 (se diagram 124).
Det är främst den exportberoende industriproduktionen, och tjänster som är kopplade till industrin, som drabbas. Men också delar av tjänsteproduktionen som är knutna till hushållens kon-sumtion, exempelvis handeln, påverkas negativt.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 125 Sysselsättning och arbetslöshet
Antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta väntas falla under första halvåret 2012 för att sedan vara i princip oföränd-rade till början på 2013. Företagen minskar inte antalet anställda i samma omfattning som produktionen och därför växer pro-duktiviteten långsammare än normalt det närmaste året. Företa-gen bedöms betrakta nedgånFöreta-gen i efterfrågan de kommande kvartalen som övergående och det är främst antalet visstidsan-ställda och inhyrda via bemanningsföretag som minskar. I slutet av 2012 ökar visserligen efterfrågan successivt igen men företa-gen har då tillräckligt med resurser för att öka produktionen utan att behöva anställa personal. Produktiviteten växer då snabbare.
Först under andra halvåret 2013 behöver företagen öka antalet anställda något.
Tusental respektive procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
13
Precis som för produktionen är bilden för sysselsättningen inom näringslivet splittrad. Sysselsättningen i industrin minskar, medan tjänstebranschernas efterfrågan på arbetskraft ökar från och med slutet av 2012.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Diagram 126 BNP-gap och arbetsmarknadsgap
Utbudet av arbetskraft har ökat rekordstarkt de senaste åren (se fördjupningen ”Långsiktiga effekter på arbetsmarknaden av ekonomisk-politiska reformer”). Att tillväxten i sysselsättningen nu bromsar in påverkar utbudet av arbetskraft som fortsätter att öka, men i långsammare takt än tidigare. Den svaga efterfrågan på arbetskraft medför att arbetslösheten åter stiger. Arbetslöshe-ten slutar att stiga 2013 när efterfrågan på arbetskraft kommer igång igen (se diagram 125).
Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar
13
Den höga arbetslösheten talar för att det finns gott om lediga resurser på arbetsmarknaden de närmaste åren. Arbetslösheten bedöms klart överstiga sin jämviktsnivå (se fördjupningen ”Kon-junkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetslösheten”). In-bromsningen i efterfrågan innebär att resursutnyttjandet i eko-nomin som helhet, mätt som BNP-gapet, sjunker något under
2012 innan det sakta stiger under 2013 (se diagram 126). Källa: Konjunkturinstitutet.
84 Produktion och arbetsmarknad