Candidate understandings för att skapa förståelse vid rådgivning

Exemplen nedan illustrerar användandet av candidate understandings. De candidate understandings som förekom i studien föreföll ha små skillnader i form av hur de var sagda, med eller utan självförtroende eller om de var i form av en completion.

I exempel 7 ger logoped 1 (L1) råd till närstående 1 (N1) och till personen med afasi 1 (P1) i N1:s och P1:s hemmiljö. I samtalet ger L1 råd om hur N1 och P1 kan gå tillväga för att få ett samtal som fungerar på bästa möjliga sätt.

Exempel 7

01. L1: å då får man försöka att ge, förslag¿ (1.3) 02. ((räknar på fingrarna)) ä:(1.3) >och< du

03. ((pekar med hand mot P)) gör så gott du kan att

04. komma på (2.3)((visar ett område med händerna))

05. området

06. P1: mm:

07.→ L1: a men det är någonting som man (0.2) äter eller

08. de är .hh (0.4) någonting i badrummet

09. ((gestikulerar med hand i luften)) ˚eller det

10. är˚

11. P1: ˚⌃mm↑⌃˚

12.→ N1: [[stort eller smått]]

13.→ L1: [[ har någonting ]] j[a: ↓]

14.→ N1: [högt] eller lågt allt

15. sånt där

16.→ L1: ˚.ja [precis]˚ 17. N1: [ ja:↓ ] 18. L1: hur ser det ut↑

Ovanstående utdrag börjar med att L1 förklarar hur P1 och N1 kan gå tillväga då P1 inte finner orden för vad han vill säga och de fastnar i samtalet. L1 förklarar att samtalspartnern (N1) får ge förslag på vad det kan vara som P1 vill säga och P1 får försöka komma på ett område för det som han inte kommer på ordet för. L1 förtydligar sitt yttrande med gester (rad 01-05). P1 uttrycker en uppbackning på detta (rad 06). L1 fortsätter med att ge exempel på hur N1 kan formulera sina frågor till P1 (rad 07-10). P1 uttrycker tyst en uppbackning (rad 11). N1 ger ytterligare förslag på liknande exempel som logopeden lyfter ”stort eller smått” (rad 12). Det sägs samtidigt som L1 fortsätter med sina exempel för att sedan bekräfta N1:s yttrande(rad 13). Då L1 bekräftar fortsätter N1 parallellt att ge förslag på exempel ”högt eller lågt allt sånt

där” (rad 14-15). L1 bekräftar återigen N1:s förslag (rad 16). N1 uttrycker en minimal respons som överlappar slutet av L1:s bekräftelse (rad 17). L1 fortsätter och ger ytterligare ett exempel (rad 18).

I utdraget ovan demonstreras hur N1 utför en candidate understanding (rad 12 och 14) på L1:s tidigare yttrande som upplevts problematiskt (rad 07-10). N1:s candidate understanding förtydligar att N1 och L1 har en gemensam kunskap om vad L1 talar om. I ovanstående utdrag åskådliggörs hur L1 säger sin tolkning med sannolikt gott självförtroende genom att hon lägger till ”allt sånt där” i slutet av sin candidate understanding och därmed även visar på viss kompetens. N1:s förståelse bekräftas ytterligare av L1 på rad 13 och 16. N1:s candidate understanding är i form av en completion av den upplevda problematiska turen på rad 07-10. Den kan ha uppstått då L1 på rad 09-10 uttrycker ” ˚eller det är˚” med en tyst röst, vilket N1 kan uppleva som osäkerhet hos talaren. N1 hjälper med sin completing candidate understanding en möjlig lösning av turen. Då N1 använder sina egna ord i sin tolkning blir det inte enbart en modifiering av tidigare yttrande utan yttrandet hjälper även den problematiska turen.

Nedan presenteras exempel 8 och i detta utdrag samtalar logoped 2 (L2) med närstående 2 (N2) över telefonen. I exemplet ger L2 råd till N2 om vad denne kan ha med i en kommunikationsbok till en person med afasi.

Exempel 8

01.→ L2: å: de behöver ju va >inte< va (0.5) em: så

02. avancerat eller >så så< mycket heller utan bara

03. litegrann om honom (.)helt enkelt [så att]

04.→ N2: [ m: ]

05. +vart+han har jobbat å vart [han vart han har]=

06.→ L2: [ ja:↑ ] 07.→ N2: =levt (.) å 08.→ L2: ja:↓ 09.→ N2: ˚lite sånt därnt.˚ 10.→ L2: ja pre[cis ] 11. N2: [ja:↑] .hh (1.3) [ ja absolut ] 12. L2: [+de tror ja+] 13. skulle kunna va jätte bra↑ i kon >just<

14. [i kon]takter=

15. N2: [⌃mm:⌃]

16. L2: =med nya personer >så där att<

17. dom kan lära: +>lära< känna+ honom litegrann 18. N2: ja (.)

Exemplet ovan inleds med att L2 förklarar för N2 att informationen som skall presenteras i kommunikationsboken till personen med afasi inte behöver vara så avancerad eller omfattande (rad 01-03). Parallellt med att L2 förklarar detta yttrar N2 en uppbackning och börjar sedan ge ett förslag på vad som kan stå i boken. N2 börjar yttra ytterligare ett förslag (rad 04-05) samtidigt som förslaget bekräftas av L2 (rad 06). Vidare fortsätter N2 med att fullfölja sitt påbörjade förslag gällandevad som kan vara med i boken (rad 07). Förslaget bekräftas av L2 (rad 08). N2 uttrycker ”˚lite sånt därnt˚” (rad 09). L2 bekräftar återigen att N2 kommer med korrekta förslag (rad 10). N2 gör en minimal respons parallellt med slutet av L2:s bekräftande. Efter en paus fortsätter N2 och förklarar att information av detta slag kan sammanställas (rad 11). Efter pausen överlappas N2:s tal av L2 som förklarar att denna typ av information underlättar då nya personer skall lära känna den närstående personen med afasi (rad 13-14, 16-17). N2 yttrar en uppbackning (rad 15). Det bekräftas av N2 (rad 18). Sekvensen avslutas med att L2 ger en minimal respons (rad 19).

I utdraget ovan förekommer en candidate understandings då N2 löser ett upplevt problem som uppstått på rad 01 till 03 genom att komma med förslag på vad L1 menar och det skapar en förståelse för N2 vad det är L1 menar med sitt yttrande. På raderna 04, 07 och 09 ger N2 ett antal förslag som kan vara exempel på vad L2 menar i yttrandet på rad 01 till 03. N2 yttrar förslagen: vart han har jobbat, vart han har levt och ”˚lite sånt därnt˚”. N2 utför ett temporärt välvilligt avbrott och yttrar en candidate understanding som löser otydligheterna som uppkommit i L2:s yttrande och skapar förståelse (rad 01-03). Ovan illustreras hur N2 löser det uppkomna problemet genom att erbjuda nya, relevanta uppgifter. L2 bekräftar N2:s candidate understanding på raderna 06, 08 och 10. En bekräftelse av L2 krävs för att yttrandet skall ses som en candidate understanding (Heritage, 1984, s.319). På rad 09 då N2 yttrar ”˚lite sånt därnt˚” gör hon detta med en tyst röst och påvisar viss osäkerhet i sin candidate understanding. N2:s candidate understanding kan ses som en completing candidate understanding som ger en möjlig lösning av den problematiska turen.

I exempel 9 ger logoped 1 (L1) råd till personen med afasi 1 (P1) och den närstående 1 (N1) i N1:s och P1:s hem. L1 förklarar hur N1 kan göra då hon använder sig av de grammatiska formerna som P1 har svårt för.

Exempel 9

01. L1: för ja tänker så här Gustav >att< .hh de e

02. ju inte fel ((pekar med händer mot N1)) (0.4)

03. för Eva att använda dom här orden som är lite

04. svåra (2.4) [som ]

05. P1: [°ne°]

06. L1: framför ((för den ena handen framför den

07. andra)) (0.3) bakom= ((för den ena handen bakom

08. den andra))

09. P1: =ne: ↑ °ne:°=

10. L1: =bre:vid ((för den ena handen ut på sidan av

11. den andra))

12. P1: [((hostar))]

13. L1: [e:] (1.4) för de blir ju en, träningssak ((för

14. ut handen)) också

15. N1: ⌃mm↓⌃ ((nickar)) 16. P1: ⌃mm⌃

17.→ L1: men då. (.) att göra det lättare för dig¿ (0.2)

18. genom att visa (.) att ja: menar .hh (1.3)

19. framför((visar tydligt och långsamt när hon för

20. den ena handen framför den andra och slår den

21. lätt i bordet))

22. P1: ⌃mm↑⌃=

23.→ L1: =eller ja: ((gestikulerar med hand)) menar= 24.→ N1: =>vi< visa °me: ha [handen ]°

25. L1: [bre:vid] 26. N1: °ja° 27.→ L1: ja:↑= 28. N1: =°mm° 29.→ L1: [precis] 30. N1: [ °mm° ] 31. P1: °mm° 32. L1: .hh för då kanske du så småningom ((små

33. cirkulära rörelser med fingrarna i luften))

34. (1.1) lär dig dom här orden igen

I utdraget ovan förklarar L1 för P1 att trots dennes svårigheter med vissa grammatiska begrepp skall de inte uteslutas av hans samtalspartner. När L1 skall introducera några förslag (rad 01-04) överlappar P1 L1:s tal med ett tyst medhållande (rad 05). L1 fortsätter och ger förslag på prepositioner och samtidigt som dessa sägs visar L1 tydligt vad hon menar med handgester (rad 06-08). P1 gör en uppbackning (rad 09). L1 fortsätter och ger ytterligare ett exempel på en preposition och förtydligar den med handen (rad 10-11). P1 börjar hosta (rad 12). L1 förklarar vidare att dessa begrepp är bra att använda då de fungerar som träning (rad 13-14). N1 ger en auditiv och visuell uppbackning (rad 15). Även P1 backar upp L1:s yttrande (rad 16). L1 fortsätter att

förklara att då N1 använder dessa begrepp kan hon göra det lättare för P1 genom att förtydliga. L1 förtydligar prepositionen med en tydlig handgest (rad 17-21). P1 yttrar en uppbackning (rad 22). L1 fortsätter och skall ge ytterligare exempel (rad 23) då N1 avbryter och yttrar ” >vi< visa °me: ha handen°” (rad 24). L1 överlappar slutet av N1:s yttrande med att avsluta sitt påbörjande exempel (rad 25). N1 ger en tyst minimal respons (rad 26). L1 bekräftar sedan N1:s påstående (rad 27), vilket tyst backas upp av N1 (rad 28). Vidare bekräftar L1 ytterligare N1:s tidigare påstående (rad 29). Parallellt med L1:s bekräftelse uttalar N1 en uppbackningsrespons (rad 30). Även P1 uttalar en tyst uppbackning (rad 31). Vidare förklarar L1 hur P1 på detta sätt kanske kan lära in dessa ord igen. Då L1 talar gör hon gester för att visuellt stötta P1 i att förstå vad hon menar (rad 32-34).

I utdraget ovan demonstreras en candidate understanding. På rad 24 gör N1 en candidate understanding som resulterar i ett avbrott i L1:s yttrande. Avbrottet verkar inte störa L1 utan det bidrar till en ökad förståelse genom att N1 tillför nya, relevanta uppgifter. N1:s candidate understanding är vänligt inställd och ses som ett erbjudande om att hjälpa talaren. L1 bekräftar N1:s candidate understanding på raderna 27 och 29. N1:s candidate understanding utrycks lite stapplande och med tyst röst vilket tycks innebära att N1 utrycker sin förståelse med lite självsäkerhet. Candidate understandings kan likna reparationer, dock tycks ovanstående utdrag inte demonstrera det då L1 avbryts innan hon hinner fullfölja sin tur och N1 använder sina egna ord för att beskriva vad hon tror L1 menar och introducerad därmed nya element i konversationen. Detta innebär att det inte enbart blir en modifiering av tidigare yttrande utan yttrandet hjälper även den problematiska turen (Kurhila, 2006, s. 153- 157, 159-160). Att L1 bekräftar N1:s candidate understanding skapar förståelse för N1 och N1 förstår att L1 ger rådet att hon skall ge visuell hjälp med handen när hon talar med personen med afasi.

Analyserna visar att FTA:s vid delgivning av negativa testresultat ofta avdramatiseras, men att ord som genererar beröm vid delgivning av positiva testresultat inte avdramatiseras och att de ofta framhävs. I exemplen ovan framgår det att avdramatiseringar ofta förekommer i form av hedging och då ofta med modalitetsmarkören, det diminutiva ordet ”lite”. I exemplen ovan illustreras även användning av FTA via on record med förmildrande uttryck mot det positiva ansiktet i form av sympati. Det framgår även i utdragen ovan att candidate understandings förekommer vid flertalet tillfällen för att nå en gemensam förståelse och de uttrycktes

med vissa skillnader. Det framgick också att de påfallande ofta yttrades av den närstående.