Carina Burman: KJ En biografi över Klara Johanson

1

Maktens kön är boken om ett flerveten­

skapligt forskningsprojekt om makteliten i Sverige. I undersökningen, som pågått flera år, kartläggs och analyseras toppche­ fer inom samhällets olika områden. Det är den första kartläggningen i Sverige som både innefattar samtliga samhällsområ­ den och som systematiskt jämför kvin­ nor och män. Vilka är makthavarna i det svenska samhället är grundfrågan. Vad är det som utmärker dem som redan inne­ har makten? Det finns även en underlig­ gande fråga om kön, då författarna har gått in i projektet med en förförståelse om manlig dominans på maktpositioner. Redaktören Anita Göransson ställer frå­ gan redan på andra sidan i boken: Hur jämställt är Sverige?

Det är glädjande att ett så här omfat­ tande och gediget forskningsprojekt har genomförts i Sverige. Genusforskningen inom många områden har mycket att vin­ na på att forskare också undersöker större

Anita Göransson (red)

Maktens kön. Kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet

Nya Doxa 2007

områden och ställer mer övergripande frågor. För att gå händelserna i förväg vill jag genast slå fast att den stora behåll­ ningen är det övergripande och kartläg­ gande perspektivet i ansatsen. Det ger lä­ saren möjlighet att på lite distans betrakta Sverige och könsordningens struktur på maktpositioner. Läsandet väcker ständigt nya frågor, inspirerar till att jämföra olika områden och att fördjupa sig i enskild­ heter. I boken presenteras också kortare teorigenomgångar inom olika fält som i sig fungerar som introduktioner till kun­ skapsområden som man sedan vill läsa vidare om.

Boken består av fem delar skrivna av sammanlagt nio författare. Den första är en introduktion. I det första kapitlet dis­ kuteras olika synsätt på makt och hur det definierats i projektet. Där finns också en motsvarande diskussion om kön och rela­ tionen mellan begreppen kön och makt. I detta kapitel presenteras också den ana­ lysram som genomgående har använts, där huvudreferensen är Bourdieu och begreppen fält, kapital och habitus. Här presenteras också frågorna i enkätunder­ sökningen och motiven till varför man valt dessa frågor. Enkätundersökningen utgör grunden för hela projektet och har besvarats av 1 573 makthavare (svarsfrek­ vens 58 procent) år 2001. Makthavarna är definierade på ett visst sätt inom olika fält i Sverige. I de två följande kapitlen ges en ram till undersökningen via refe­

I

 Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008 rens till andra elitundersökningar och där ges även en historisk bakgrund till kvinnors väg till makten. Här presenteras också vilka som ingått i materialet och därmed hur själva makteliten har definie­ rats och avgränsats.

Skrivningen är genomgående tydlig och väl strukturerad snarare än disku­ terande och motiverande. Här får vi en klar bild över vad som har gjorts snara­ re än vad som inte har gjorts eller valts bort. Del två kallas ”Vägen till makten” och innehåller tre kapitel. Del tre heter ”Vid makten” och innehåller fem kapi­ tel. I dessa jämförs eliten inom olika fält med varandra utifrån teman där antingen vägen till makten eller omständigheter kring maktpositionen står i fokus. I den fjärde delen analyserar forskarna/skriben­ terna materialet utifrån varje enskilt fält. Som läsare får man därför resultaten be­ skrivna för sig flera gånger men från olika håll och med olika fokus i jämförelsen.

Det första temat handlar om vilka so­ ciala skikt som beslutsfattare rekryteras ifrån. Eller enligt bokens termer: vilket ekonomiskt och kulturellt kapital har man med sig från föräldrar och uppväxt­ miljö? Könsperspektivet finns med både i jämförelser generellt mellan elitens män och kvinnor och mer specifikt i jämfö­ relsen mellan betydelsen av mödrar res­ pektive fäder. Dagens elit har i stor ut­ sträckning vuxit upp i familjer där både fadern och modern haft högre utbildning och en bättre social position än övriga be­ folkningen. Mödrarna var yrkesarbetande i högre grad än vad som var vanligt. Kvin­ nor på elitnivå har oftare haft föräldrar som varit mer yrkesmässigt jämställda

och de har i högre grad haft mödrar med högre klassposition än männen haft. En tolkning som görs är att det krävts större kulturellt kapital hos kvinnorna än hos männen för att nå elitpositioner. Här konstateras också att en mycket liten andel av makthavarna har utländsk bak­ grund, cirka 4 procent av dem som be­ svarat enkäten.

Nästa tema är utbildning, där det inte så förvånande visar sig att den svenska makteliten är högutbildad. Utbildningen tolkas som nödvändig för toppositioner, men knappast tillräcklig. Man ser också vissa skillnader mellan fälten. Inom po­ litik och medier har utbildning inte va­ rit avgörande. Betydelsen av utbildning tolkas som fältspecifik. Inom de fält där andelen högutbildade är högst har nästan alla en sådan. Inom näringslivet har det bland de äldre männen varit möjligt att börja en karriär utan högre utbildning, vilket inte gäller yngre män eller kvinnor över huvud taget. Ekonomisk utbildning dominerar bland männen, då en majori­ tet finns inom näringslivet oavsett om de hamnat inom detta fält eller media­ el­ ler organisationsfältet. Kvinnorna har en mer allmän utbildning med samhällsve­ tenskaplig inriktning. De få kvinnor från näringslivet som finns med i undersök­ ningen har dock i hög grad utbildats vid Handelshögskolan i Stockholm.

Följande tema är karriärgången. Här är det ”vägen till framgång som uppmärk­ sammas och inte de hinder som ligger i vägen”. Vi får veta att merparten blivit erbjudna jobbet eller blivit uppmuntrade att söka. Män erbjuds jobb i högre grad än kvinnor. Inom näringslivet är skill­

naderna mellan kvinnor och män störst. Här tar det dubbelt så lång tid för kvin­ nor att avancera till chef. Inom politiken tar det jämförelsevis längre tid för både män och kvinnor att avancera och i syn­ nerhet för kvinnorna.

Både män och kvinnor har upplevt att de fått stöd i karriären, kvinnorna upple­ ver det i högre grad än männen. I lika hög grad som män har kvinnor manliga stöd­ personer och över hälften av kvinnorna har dessutom kvinnliga mentorer.

Trots de likheter som målas upp kring kvinnors och mäns karriärvägar har jag svårt att förstå de slutsatser som dras om att likheterna överväger. Jag delar inte heller slutsatsen att de skillnader som märks är mellan fält istället för mellan kön. Tillräckligt många olikheter från empiriska data skapar frågetecken kring skillnaderna/likheterna i villkor för män och kvinnor i karriären. Här glider slut­ satserna över till att gälla processen bak­ om karriären snarare än till att konstatera vissa likheter i utfallet av kvinnors och mäns karaktärer. Att påstå att de ”kvinn­ liga makthavarna har lyckats för att de inte behövt balansera mellan kvinnlighet och ledarskap” (s. 204) verkar vara en tolkning som kan ifrågasättas också med de resultat som presenteras i boken.

I ”Maktens nätverk” söker man kart­ lägga elitens informella nätverk och infor­ mationskanaler. De utfrågade har kunnat ange upp till fem nätverkspersoner som är viktiga för det egna ledarskapet. Även här finns skillnader mellan fält och mel­ lan kvinnor och män. Kvinnor i medierna är den grupp som knutit kontakt med flest nätverkspersoner. Män i näringslivet

är den grupp som bryr sig minst om nät­ verk för det egna ledarskapet. Jag menar att slutsatsen att kvinnliga makthavare inte är isolerade beträffande nätverk bör problematiseras då det kan finnas väldigt många olika tolkningar kring vad som är viktigt för det egna ledarskapet. De köns­ skillnader som konstateras är att män har manliga nätverk och att kvinnor har både män och kvinnor i sina nätverk. Detta i sig är intressant och borde studeras och analyseras vidare i annan forskning. An­ vändningen av begreppen homosocialitet och heterosocialitet är i detta samman­ hang oklar och vissa tolkningar är inte övertygande.

Därpå följer ett kapitel om personkon­ takter, vilket inte är helt olikt det tidigare om nätverk. Där konstateras att den svens­ ka makteliten är sammanhållen i meningen att de ofta har kontakt med varandra i ar­ betet och privat. Politikerna är den grupp som umgås mest. Skillnader mellan könen är att männen oftare har kontakt med leda­ re från näringslivet och att kvinnor värderar nätverk utanför Stockholmsområdet högre än vad män gör. Det finns inget som indi­ kerar att kvinnor är exkluderade från elit­ nätverken eller har mindre privat kontakt med andra ledare än männen enligt slut­ satserna (s. 245). Men, vill jag tillägga, det finns inget som indikerar motsatsen heller, eftersom den typen av frågor inte täcks in i kartläggningen. Kontakternas innehåll och betydelse har inte fångats in varför flera av de tolkningar som görs är svaga. Att påstå att kontaktnätens logik är fältspecifika och inte könsspecifika, blir konstigt då mycket i boken i sin helhet visar att fälten i sig är könsspecifika.

I

00 Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008 I kapitlet ”Maktens åsikter” görs in­ tressanta kopplingar till politiska åsikter och föreställningar om kvinnor och män. Särskilt intressant är beskrivningen av huruvida kvinnors tillträde till maktposi­ tioner utmärks av konflikt eller konsensus inom de olika fälten. Fälten där kvinnors andel är hög utmärks av konflikt, medan de fält där kvinnor lyser med sin frånvaro i högre grad utmärks av konsensus. Tan­ keväckande! Sedan avslutas den tematis­ ka delen med två kapitel som behandlar eliternas livsvillkor respektive livsstilar. När det gäller livsvillkor konstateras stora könsskillnader. Livs­ och samlevnadsfor­ mer förenar männen i eliten. De är oftare gifta, har fler barn, lever i asymmetriska parförhållanden, tar mindre ansvar för hushållsarbetet och har i mindre utsträck­ ning varit föräldralediga. Ja, så ser det ut. Bara en sådan samling fakta (i kombi­ nation med rena antalsfördelningar) gör eliten könsspecifik, menar jag. Närings­ livsmännen skiljer sig dock inte bara från kvinnor i eliten generellt, utan även från män inom andra fält. Till temat livsstil räknas frågor om medievanor, kulturkon­ sumtion och organisationsaktivitet. Precis som i befolkningen i stort är kvinnorna i eliten större kulturkonsumenter än män­ nen. Skillnaderna mellan de olika fälten är dock också stora.

Genomgående finns en stor tydlighet – så även med analysramen med Bour­ dieu i spetsen; det är det som gäller och ingenting annat. Det är därför en styrka att boken är skriven och redigerad på det här sättet, så att man också kritiskt kan granska både analysram och val av metod om man vill.

I den femte och avslutande delen sammanfattas och diskuteras resultaten i kapitlen om maktens självbild och re­ produktion. Här får vi bland annat ta del av maktelitens ställningstagande till van­ liga uppfattningar om kvinnor och makt. Kvinnorna rankar ”att inte ha tillgång till de informella nätverken” som det främsta hindret, medan männen menar att kvin­ nor inte söker ledande positioner. Här motsägs alltså tidigare slutsatser om att det inte fanns skillnader i nätverk och stöd. Kvinnor ser vidare att det är ett vik­ tigt hinder att kvinnor ofta förbigås vid anställningar, vilket avvisas av männen. Dessa resultat stämmer väl med tidigare forskning, män och kvinnor gör olika tolkningar av könsordningen.

Avslutningsvis sammanfattas likheter och skillnader mellan kvinnor och män och mellan olika fält i eliten. Återigen blir det tydligt att själva designen på un­ dersökningen visar på utfallet av och inte på processerna bakom karriären. Det går inte att dra slutsatser om vad som inte finns med, eller om dem som inte finns med. Det är just de här kvinnorna och männen, framför allt männen eftersom de är i majoritet, som vi vet en del om. Den politiska eliten och den representati­ va principen har gynnat kvinnors inflöde i den svenska makteliten. Det konstate­ ras genom slutsatsen att män fortfarande i högre grad är utnämnda och kvinnor oftare är valda till sina positioner. Nä­ ringslivstoppen är mansdominerad och den politiska eliten är könsblandad. Och kvinnor finns oftare på positioner där rekryteringen är politiskt influerad, så även i näringslivet genom tillsättning av

kvinnor i statligt ägda bolag. Det är lite märkligt att likheten mellan kvinnor och män i den svenska eliten ständigt påpekas i bokens olika delar när det samtidigt ge­ nom alla resultat som presenteras framgår tydligt att makten i samhället är oerhört könsmärkt. Empirin från de olika fälten ger absolut en stark bild av variationen inom makteliten när det gäller betydelser av kön, men den stärker snarare än för­ svagar dock föreställningen om att kön och makt hänger ihop på komplexa sätt.

Sammantaget är detta ett imponerande verk, och jag vill ge såväl de enskilda för­ fattarna som redaktören en eloge för ett gediget, intressant, viktigt och inspire­ rande arbete. Jag tror boken kommer att tjäna som uppslagsverk och referenspunkt för både forskare och praktiker lång tid framöver.

Anna Wahl

Docent

Genus, organisation och ledning KTH i Stockholm

I

0 Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008

2

Ann-Catrine edlund, eva erson, Karin Milles

Språk och kön

Norstedts Akademiska Förlag 2007

Språk och kön relaterar till varandra på en rad olika sätt. Ann­Catrine Edlund, Eva Erson och Karin Milles har skrivit den första läroboken i ämnet, Språk och

kön. De konstaterar att ”det finns sam­

band mellan språk och kön, men de är många och svårfångade.” (s. 224)

Det är ett lika sant som allmänt kon­ staterande om en central skärningspunkt i människors liv. Språk och kön kan handla om hur män och kvinnor tillta­ las, hur män och kvinnor själva talar eller skriver. Det kan röra sig om hur kvinnor och män benämns i tal eller skrift, om könsrelaterade skällsord och om sexism i språket. Språk och kön är välstrukturerad och pedagogisk och täcker in just dessa frågor och hur de hanteras i företrädesvis skandinavisk och anglosaxisk forskning.

Edlund, Erson och Milles, forskare i svenska/nordiska språk, problematiserar genomgående förhållandet mellan språk och kön. Det gör de oavsett om det rör sig om privatsamtal, språk på arbetsplat­ sen, i skolan eller offentligheten. Samtliga av dessa aspekter tas upp i ”Språkhand­ lingar i livets skiftande praktikgemen­ skaper”. Det är en av tre längre sektioner

som strukturerar boken. Samma proble­ matiserande inställning präglar även den sista sektionen, ”Tre perspektiv på språk och kön”, där dialekt, kön och identitet, språklig sexism samt sexualitet, språk och kön diskuteras.

Det handlar om att kön i sig inte yt­ terst kan förklara exempelvis skillnader i mäns och kvinnors tal. Snarare är det kategorin kön som ska problematiseras. Detta kritiska perspektiv blir tydligt när författarna går till räfst med frågan om det finns något sådant som kvinnospråk och mansspråk. Frågan är helt enkelt fel ställd, skriver de. Kön är nämligen inte essentiellt, hävdar de i Judith Butlers ef­ terföljd. Kön ”görs” först i den språkliga akten. Frågar man efter skillnader löper man alltså risk att skapa eller reproducera dem och att betona olikheter mellan män och kvinnor på bekostnad av likheter: ”Jämför man två grupper med varandra kommer man med största sannolikhet att finna skillnader mellan dem.” (s. 47)

Det är förvisso sant – men enbart om grupperna redan på förhand är olika i något hänseende. En lång rad empiriska studier har nämligen dokumenterat att kvinnor och män i olika avseenden talar olika. Skillnader i resultat härrör från hur ett studieobjekt, i det här fallet mäns och kvinnors språk, är beskaffat, förutsatt att det har undersökts vetenskapligt korrekt. Det kommer man inte ifrån, hur kritisk det än finns skäl att vara mot så kallade ”skillnadsstudier”. Visst är det en heder­ värd ambition att göra upp med oveten­ skapliga föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Men på den här punkten riskerar författarna med sin

konstruktivistiska syn på kön, språk och forskning att fjärma sig från den empi­ riska verkligheten.

Ann­Catrine Edlund, Eva Erson och Karin Milles tar upp mycket av både ny och äldre forskning kring språk och kön. Därtill speglar de områdets historiska ut­ veckling. Från att vid förra sekelskiftet ha varit en slaskhink för oreflekterade köns­ stereotypier, som att kvinnan pladdrar av naturen, har det utvecklats till ett dyna­ miskt, inte sällan interdisciplinärt forsk­ ningsfält där könet kopplas till andra so­ ciala identiteter och hur dessa samspelar. Här kommer poststrukturalistiskt idégods som intersektionalitet till användning.

Vägen hit gick via 60­ och 70­talets kvinnorörelse och den nya sociolingvistik som kunde nyttjas i politiskt frigörande syfte. Men då hette det kvinnolingvistik. Några forskare gjorde pionjärarbeten som står sig än idag, till exempel Pamela Fischman som 1978 publicerade en stu­ die av samtal mellan heterosexuella par. Andra, bland dem den numera ganska ut­ skällda Deborah Tannen, utgick från att kvinnors språk var bristfälligt, avvek från (den manliga) normen och att män och kvinnor har svårt att förstå varandra.

Tannen företräder den så kallade brist­ hypotesen, som vid sidan av skillnads­ hypotesen och dominanshypotesen är ett av tre prominenta försök att förklara varför mäns och kvinnors språk skiljer sig åt. Författarna till Språk och kön lutar åt dominanshypotesen, enligt vilken olika samhälleliga villkor socialiserar in män och kvinnor i olika talarroller. Men do­ minanshypotesen motsägs i själva verket av författarnas konstruktivistiska syn på

verkligheten. Frågan är ju: om det inte finns någon verklighet före diskursen el­ ler språket, varifrån kommer då de sam­ hälleliga skillnader som gör att män och kvinnor talar olika? Här kolliderar köns­ maktsteorin med konstruktivismen.

De aktivistiska dragen i ”kvinnoling­ vistiken” finns kvar i vad som numera ofta går under benämningen feministisk språkvetenskap. Det framgår inte minst av Språk och kön, där det tolfte och sista kapitlet helt ägnas åt frågan om hur för­ ändring av nedvärderande språk är möjlig på individuell och institutionell nivå. En avgörande skillnad mot äldre forskning i språk och kön – ett paradigmskifte, om man så vill – är dock att alltfler forskare slopat genustermen och numera enbart talar om kön. Så gör även författarna till föreliggande bok. Skälet, skriver de, är att ”[d]essa dimensioner [biologi och sociala faktorer, min anm.] är så sammanvävda att de är omöjliga att skilja från varandra, de konstituerar varandra.” (s. 33) Detta ligger i linje med Judith Butlers tes att också det biologiska könet är socialt kon­ struerat i språkliga handlingar, perfor­ manser. The linguistic turn har alltså satt tydligt avtryck i forskningen kring språk och kön, internationellt och i Sverige.

Går biologiska och sociala faktorer inte att separera? Det är riktigt att kirurgisk könsbestämning av spädbarn med oklar könstillhörighet är ett resultat av troligt­ vis socialt konstruerade föreställningar. Men performanser och diskurser bestäm­ mer inte i sig det biologiska kön som i de allra flesta fall är en entydig realitet, det vill säga man eller kvinna. Av det skälet konstituerar kön och genus inte varandra

I

0 Tidskrift för genusvetenskap nr 1 2008 lika mycket som könet och föreställningar om detsamma bestämmer genus.

Att författarna till Språk och kön över­ givit genustermen framstår således inte som optimalt. Klokare vore att fortsatt skilja biologiska kategorier från sociala, inte minst av analytiska skäl. Det visar författarna själva, om än indirekt. I ka­ pitel 11, om språk, kön och sexualitet, skriver de om ”relationerna mellan bio­ logiskt kön (sex), det kulturellt formande könet (genus; gender) och sexualitet.” (s. 206) Sådana relationer skulle inte kunna beskrivas med mindre än att man skiljer biologiskt kön från socialt genus. Den ci­ terade passagen är bara en av åtskilliga i boken som visar att ’kön’ helt enkelt är en för grovt tillyxad kategori.

Trots denna teoretiskt principiella in­ vändning, och trots att man kunde ha önskat en mer noggrann definition av vad språk, språkhandling och språksystem egentligen är, har författarna åstadkom­

mit en uppslagsrik och välskriven bok, inte minst för landets alla studenter som ägnar sig åt ämnet. På exempelvis eng­ elska finns redan en rad introduktions­ böcker och antologier av skiftande kulör i ämnet, bland annat Deborah Camerons

Feminism and Linguistic Theory. Eftersom

en bok som mutar in motsvarande forsk­ ningsfält i Skandinavien länge saknats är

Språk och kön ett viktigt bidrag.

Denna recension är finansierad av STINT - Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

Magnus Pettersson

Doktorand i tyska

med språkvetenskaplig inriktning Göteborgs universitet

3

Maria Stanfors

Mellan arbete och familj. Ett dilemma för kvinnor i 1900-talets Sverige

SNS Förlag 2007

Frågan om hur människor ska få ihop sina arbets­ och familjeliv är synnerligen