Case 1: Omläggning av Esbjerg-flödet

Begreppet Esbjerg-produkter innefattar i denna rapport produkter som Kelda, jiggrar och Cocio, vilka i dagsläget produceras på Esbjerg mejeri och levereras till Götene. Vilka volymer som beställs till Götene bygger dels på prognoser på efterfrågan, dels på vilka volymer som måste levereras för att produktionen i Esbjerg ska flyta på bra - så kallade minibatcher. För vissa artiklar som produceras mer sällan, såsom citronsås och béchamelsås, överstiger dock minibatcherna prognoserna regelbundet, vilket innebär att en del kassationer blir oundvikliga. Vidare präglas en del av produkterna av långa ledtider såväl som säsongsvarierad efterfrågan, vilket försvårar prognostiseringen - i synnerhet i övergångarna mellan hög- och lågsäsong då efterfrågan kan svänga snabbt.

I ett pågående projekt undersöks potentialen i att öka framstämplingen på en del av Esbjergs produkter på den svenska marknaden. Detta skulle i praktiken innebära större produktionsbatcher, vilket ställer ännu högre krav på lagerkapaciteten på respektive site. Ytterligare något som ligger till grund för granskningen av Esbjerg-flödet är ett ökande lagerbehov i Götene, varför de cirka 1000 pallplatser som i dagsläget upptas av Esbjerg-produkter vore önskvärda att frigöra.

3.5.1 Värdeflödesanalys - Nuläge

Flödet av produkter startar alltså i Esbjerg, Danmark, varifrån de i dagsläget levereras till Götene fem dagar i veckan. Där lagras produkterna i snitt i tio dagar, innan de delas upp och i huvudsak transporteras vidare till Jönköping, Kallhäll och Sundsvall, såväl som till fyra kundlager. I Figur 6 illustreras det övergripande flödet i form av en flödeskarta.

För att tydligare kunna jämföra nuläget med det önskade läget har även ett specifikt exempel kartlagts. I Figur 7 illustreras flödet från Esbjerg till slutkund. Eftersom samtliga processer som kartlagts klassas som slöserier ur ett lean-perspektiv har de värdeadderande processerna ersatts med det nödvändiga slöseriet transport för att mäta effekten av en omläggning. Ledtiden från Esbjerg till utlastning i Jönköping är alltså 603 timmar medan den totala transporttiden är 27 timmar, vilket motsvarar 4,48 procent av den totala ledtiden.

Figur 6. Översikt av Esbjerg-flödet – Nuläge.

Kund 1

Kund 2

Kund 3

3.5.2 Siter som ingår i Esbjerg-flödet

Mellan siterna som ingår i Esbjerg-flödet finns stora skillnader vad gäller exempelvis produktion, arbetsrutiner, automatiseringsgrad, lagerkapacitet, produktmix och typer av pallar som hanteras. De olika förutsättningarna innebär både möjligheter och begränsningar vid en eventuell omläggning, varför arbetsprocesserna för respektive site beskrivs mer ingående nedan. I Figur 8 syns hur flödena går från Esbjerg till Götene och vidare ut till siterna.

Esbjerg mejeri

Esbjerg mejericenter ligger i sydvästra Danmark och utgörs av två separata produktionsanläggningar, Esbjerg och Cocio. I Cocio-mejeriet produceras glasförpackade produkter, vilka de svenska färskvarucentralerna Kallhäll, Jönköping och Sundsvall inte har förutsättningar att hantera. Från Esbjerg mejeri avgår däremot transporter med

produkter, Cocio i tetraförpackning och pyramidformade så kallade jiggrar med kaffemjölk till Götene fem dagar i veckan, mellan 05:30 och 12:30. En av dessa leveranser går via Jönköping, dit den ankommer med bland annat matlagningsgrädde och Matilde Milkshake.

Götene mejeri

Vid Götene mejeri sker både tillverkning av ost, smör och matfett, och förädling av ost. Vidare utnyttjas siten för mellanlagring av ett flertal produkter, både från svenska och utländska siter. Godsmottagning

Götene mejeri är ur logistiksynpunkt bra lokaliserat i anslutning till både E20 och väg 44. Varje vecka tas cirka 2000 pallar med produkter emot från Danmark, och av dessa motsvarar Esbjerg-artiklarna 700–900 pallar fördelade på 17–20 leveranser. Esbjerg-leveranserna är de enda inleveranserna med fasta slottider, och är sedan sträckan övertogs av transportföretaget vi benämner TF 4 de mest tillförlitliga leveranserna till siten. Vanligtvis anländer två bilar klockan 06:00, en tredje vid 08:00 och eventuellt en fjärde vid 10:00, måndag till fredag.

I regel hanterar Götene helpallar med Esbjerg-artiklar, eftersom siten huvudsakligen levererar till större terminaler. Omkring två procent av alla pallar är dock ”slattar” från produktionen, för vilka orderraderna måste justeras manuellt för att levereras i tid. Det finns tre portar för godsmottagning där alla produkter, med undantag för de som tillverkas eller förädlas på siten, tas emot. Därutöver finns en fjärde port som främst används för mottagning av desserter, vilka kräver lägre förvaringstemperatur än övriga artiklar. Utöver leveranser från de svenska siterna tar Götene också emot gods från 18 utländska siter. När transporterna sköts av svenska åkerier ansvarar chaufförerna för lossning, medan leveranser från exempelvis Danmark måste hanteras av Arlas egen personal eftersom internationella chaufförer saknar de körtillstånd som krävs. Lossning med egen personal går vanligtvis snabbare men kräver givetvis mer resurser. I och med att Götene endast använder SAP för att kontrollera att ekonomin stämmer, behöver pallarna inte etiketteras om utan kan lagras omgående. Helpallarna går direkt in i det automatiska lagret, medan pallarna med slattar körs till plocklagret.

Lagring

Götenes höglager är automatiserat med kranar som arbetar i tre olika celler. Temperaturen skiljer sig mellan cellerna så att produkter med olika kylkrav ska kunna lagras. Vidare finns i varje cell tre krangångar med ställage längs båda sidor, där både höga och låga pallar kan placeras. Ett lager på ungefär 1500 pallar med Esbjerg-artiklar omsätts på tio dagar, även om

Lagringen är organiserad så att pallar med samma artikel placeras i flera krangångar. Logiken bygger på två faktorer: att produkter fortfarande ska kunna tas ut ur lagret vid driftstopp vid en kran och att varma produkter från produktionen ska kylas ner snabbare.

I ett separat plocklager placeras som nämnt ”slattpallarna”. Totalt plockas omkring 400 artiklar i lagret.

Utlastning

Vid utlastningen arrangeras pallar vid de sex utlastningsportarna med hjälp av automattruckar. På förmiddagarna är utleveranserna som tätast, och totalt lastas 1000–1500 pallar ut per dag. I specialfall kan den inlastningsport som är avsatt för mottagning av desserter användas för utleveranser, även om detta sker väldigt sällan.

För Esbjerg-artiklarnas del sker utlastning under eftermiddagen. Dessa leveranser går i huvudsak vidare till Jönköping och Kallhäll, även om mindre volymer sänds direkt till olika kundlager samt till terminalen i Sundsvall.

Jönköping mejeri

I Jönköping tillverkas mjölk, vispgrädde och filmjölk. I likhet med Götene utnyttjas siten för mellanlagring av flertalet produkter från både svenska och utländska siter.

Godsmottagning

I Jönköping finns sex portar för godsmottagning varav en används för exportvaror. Överlag brukar inte dessa portar behöva nyttjas fullt ut ens vid kvällstid då tyngdpunkten för inleveranserna föreligger. Esbjerg-produkter levereras en gång per dag, klockan 01.00 med bil A80 från Götene. Liksom i Götene sköts lossning av chaufförerna själva, såvida det inte är fråga om internationella transporter.

Lagring

I Jönköping används, i likhet med i Götene, automatiska lösningar i kyllagret. Bland annat finns CMS-banor för plockning av enstaka kartonger, en multideep-lösning med tillhörande kranar för lagring av hela pallar, och multipickers för plockning av rödbackar. För lagringen med kranarna har varje artikel en specifik plats i ställagen. På varje plats kan minst två pallar lagras, men i vissa rader används djuplösningar med fler pallar i djupled. I varje krangång finns också buffertplatser i höjdled. När kranarna är fulla används golvyta för temporär lagring. Vidare används en lutande plan-lösning för rullvagnar, vid vilken de anställda använder sig av en fysisk lista som de prickar av.

Lagret har nyligen byggts ut i syfte att kunna hantera större volymer av rullpallar. För att lagret ska fungera smidigt är dock en fyllnadsgrad på cirka 85 procent att föredra. Överstigs denna gräns måste planeringsavdelningen kontaktas, samtidigt som hanteringen givetvis går långsammare. Utmaningen för Jönköping ligger i den ojämna beläggningen mellan dagarna, eftersom ett godtagbart veckosnitt i praktiken innebär en hög topp i slutet av veckan. Vidare varierar lagernivåerna också över året.

Utlastning

I de fall helpallar ska skickas iväg hämtas de upp vid krangången och placeras vid någon av de 21 utlastningsportarna via truck.

Stockholm mejeri (Kallhäll)

I Stockholm mejeri, eller Kallhäll som det benämns i dagligt tal, tillverkas mjölk, vispgrädde, gräddfil och filmjölk. Samtidigt nyttjas siten precis som Götene och Jönköping för mellanlagring av flertalet produkter från både svenska och utländska siter.

Godsmottagning

För godsmottagning finns fyra portar med möjlighet att ta emot två ekipage per timme, då bil och släp lastas ur vid varsin port. Ankommer flera bilar samtidigt kan golvytan i anslutning till godsmottagningen användas som temporär lagringsplats. Ytan kan även användas som mellanlandning vid cross-docking.

Precis som i Götene och Jönköping ansvarar chaufförer av leveranser inom Sverige själva för lossning, medan transporter från utlandet lossas av personal på Kallhäll. Leverans inom en timme före/efter utsatt tid är accepterat enligt avtal, men om det uppstår krockar vid inleveransen följs tidsschemat så att transporterna som är i tid avhjälps först medan de som är sena får vänta, i syfte att undvika att skjuta förseningar till kommande leveranser.

Lagring

För smidig lagerhantering i kyllagret i Kallhäll bör inte mer än 95 procent av lagerkapaciteten utnyttjas.

Totalt hanteras ungefär 600 olika artiklar. Av artiklarna som förvaras i mjölklagret produceras 90 procent i Kallhäll medan resterande tio procent levereras från andra mejerier. För artiklarna i speciallagret gäller det omvända förhållandet. Lagret är manuellt och uppbyggt med ställage där varannan gång är en truckgång i vilken påfyllning i ställagen görs, och varannan gång är en plockgång i vilken produkter lastas på pallen. Vidare fungerar den nedersta planet i ställagen

kan två till tre pallar förvaras i djupled, men för att säkerställa FIFO och minimera hantering lagras endast en artikel per plockplats. Esbjerg-artiklar lagras i dessa ställage i en till tre dagar, beroende på artikel, innan utleverans. I ställagen lagras EUR-pallar, medan rullvagnar och KPV-vagnar står på golvet. Dessa kan till skillnad från EUR-pallar inte staplas på höjden, vilket medför att de tar upp stor lageryta i förhållande till antalet artiklar.

Vidare finns även en annan typ av ställage som kallas maxipackers. I dessa kan 16 pallar lagras i djupled, vilket är platseffektivt men innebär mer tidskrävande plockning. Maxipackers är därför lämpliga vid stora batcher av samma produkt, framförallt sådana med framstämplingsdatum långt fram i tiden så att även pallarna längst in möter datumkraven. Vad gäller säsongsvariationer är det främst påsk och midsommar som sticker ut med höga lagervolymer. Vidare varierar volymerna även dagar, veckor och månader emellan. Överlag har lagret högst belastning under fredag och lördag, som är en halvdag, medan söndag till tisdag är något lugnare. På daglig basis är förmiddag, kväll och tidig natt de stressigaste tiderna. Utlastning

För utleveranser används 36 portar. Svinnhantering

Kallhäll tar också hand om det svinn som uppstår längs vägen. Pallar ankommer varje tisdag och torsdag, och skickas iväg till Syvab varje tisdag där de genom förbränning omvandlas till energi. Produkter med kort datum placeras i ställage om det finns möjlighet till försäljning, annars på avsatt yta. Upp till en viss volym innebär detta en intäkt för Kallhäll, medan det blir en kostnad för planeringsavdelningen om den överstigs.

Kundlager

De kundterminaler som är direkt relaterade till det flöde som granskas är lokaliserade i Borlänge, Helsingborg, Kungälv och Järfälla. I transporterna till dessa lager ingår dock inte enbart Esbjerg-produkter, utan även produkter som tillverkas och förädlas i Götene.

Kund 1

Från Götene avgår en chartrad bil klockan 16.00 måndag till torsdag såväl som klockan 06.00 på söndagar. Lossning utförs av chauffören. Utöver den chartrade bilen går ofta en linjebil på vardagar.

Kund 2

Leveranser till Kund 2 avgår två till fyra gånger dagligen från Götene, även om antalet bilar som krävs kan variera kraftigt. Trots att bilarna går regelbundet och Arlas produkter utgör hela

lasset är samtliga av dessa linjebilar. Detta beror främst på att transporter från Skåneregionen går norrut varför Arla kan utnyttja retursträckan söderut till ett fördelaktigt pris. Samtliga rutter lossas av chaufförerna mellan 04.30 och 06.00, oavsett avgångstid från Götene.

Kund 3

Från Götene levereras produkter till Kund 3 dagligen, söndag till fredag. Slottiderna styrs framförallt av kunden i fråga, men påverkas även av en leverans till en annan kund som avgår med samma bil.

Kund 4

Kund 4 ligger endast några hundra meter från Kallhäll, vilket medför att leveranser kan koordineras med transporter dit. Från Götene avgår två leveranser dagligen, med undantag för lördagar och söndagar då inga respektive endast en leverans sker. Slottiden är fastställd till klockan 06.00 oavsett dag.