4 (5 p) Beskriv hur syntesen av ett peptidhormon går till, samt hur dethaoteras av cellen fram till en eventuell frisättning.
HT03
15 (2 p) Beskriv kortfattat signaltransduktionen för tillväxtfaktorer såsom NGF och mitogener såsom IGF-I (insulin like growth factor).
SVAR:
Binder extracellulärt till membranbundna receptormonomerer, dimerisering, korsvis autofosforylering, bindning av adapterproteiner och vidare signalering genom Tyr, Ser eller Thr-kinas aktivitet.
I celler binds järn framför allt till ferritin och ett järn-svavelkomplex med aconitas. När järnet mobiliseras omvandlas aconitas till ett protein som kan reglera
translationen av bland annat ferritin
___________________________________________________________________ 5 (2 p) Ovanstående är ett exempel på hur cellen kan reglera förekomsten och aktiviteten av ett protein. Beskriv tre principiellt olika reglermekanismer som
finns mellan gen och aktivt protein. 5 SVAR:
Se bild (siffrorna anger olika nivåer på vilka reglering kan ske av ett proteins förekomst och aktivitet)
[Transkriptionell reglering (1) anses vara den dominerande mekanismen men de övriga har tilldragits sig alltmer intresse med den ökande kunskap vi får ur
HUGO och relaterade projekt.]
8 (2 p) Ange två olika reparationsmekanismer av DNA genom att beskriva dessa principiellt.
8 SVAR:
Huvudformerna för DNA-reparation är:
SSB: ”single strand breaks”, skada på ena DNA-strängen
BER: ”base excision repair”; den felaktiga basen tas bort av ett DNA-glykosylas, nucleas/helikas.
NER: ”nucleotide excision repair”; en kortare bit (oligonucleotid) av DNAsträngen som omger skadan samt skadan tas bort.
Vid BER och NER ersätts den borttagna nukleotiden/oligonukleotiden med rätt
sekvens som kopieras från den oskadade DNA-strängen. Detta utförs av DNApolymeras och DNA-ligas.
DSB: ”double strand breaks”; skada som omfattar båda strängarna av DNA. Repareras genom homolog och icke-homolog ”end-joining”, där strängarna
fogas samman vid brottet av DNA-strängarna. Icke-homolog reparation resulterar i en förändrad DNA-sekvens - vanligaste reparationen vid DSB. Vid homolog reparation utnyttjas den andra kromosomens DNA som templat; resulterar i
en fullständig reparation av det skadade stället; mindre vanlig.
2 (3 p) Glycerol (fettsötma), som isolerades av Scheele, är en viktig beståndsdel i mitokondriens membraner. Beskriv vad som är speciellt med
mitokondriemembranernas uppbyggnad och hur detta relaterar till den mitokondriella energiproduktionen.
2 SVAR:
Mitokondriens yttermembran är permeabelt även för stora molekyler (<6 kDa)
[p.g.a. förekomst av porformande proteiner – poriner]. Det inre mitokondriemembranet är impermeabelt även för små molekyler och många joner (t.ex. H+ ) beroende på hög förekomst av proteiner (≥70%) och den speciella fosfolipiden cardiolipin, som är en “dubbel” fosfolipid [fosfatidylglycerol sammanfogad med fosfatidsyra innehållande inte mindre än tre glycerolrester/molekyl]. De två membranerna begränsar ett
intermembranöst utrymme av cytoplasmisk natur men med ett relativt lägre pH än i mitokondriens inre (matrix) där pH är något
högre. Det inre membranet innehåller olika transportproteiner (antiport) för bl.a.
pyruvat/OH-, ADP/ATP och Pi/OH- samt framför allt elektrontransportkedjans proteiner och ATP-syntas.
3 (4 p) Beskriv de principiella stegen för hur arakidonsyra bildas från en av våra
essentiella fettsyror. Vilken membrankomponent innehåller arakidonsyra, hur ser den ut och hur bildas den?
3 SVAR:
Två olika desaturerings steg + ett elongerinssteg m.h.a. av malonyl CoA: Linolsyra 18:2 ∆ 9,12 (+ ett desaturas 6) →γ-linolensyra 18:3 ∆ 6,9,12 (+ malonylCoA) → dihomo-γ- linolensyra 20:3 ∆ 8,11,14
(+ desaturas 5) → arakidonsyra 20:4 ∆ 5, 8,11,14. Därefter aktivering med ett acylCoA- syntetas till arakidonsyraCoA och sedan m.h.a. ett acyltransferas ligering till C2 i olika lysofosfolipider och inkorporering framförallt i olika intracellulära membraner. Vid bildning av prostaglandiner klyvs initialt arakidonsyran av från fosfolipiden m.h.a. fosfolipas A2. Den efterföljande omvandling av arakidonsyran till PGG2 , m.h.a. prostaglandin H-syntas (cykloogenas: COX-1 och COX-2), medför en
dubbel peroxidering; PGG2 omvandlas därefter till PGH2 [m.h.a. av ett peroxidas] och vidare till de olika prostaglandinerna. I magsäckens slemhinna bildas PGE2 som
stimulerar magsäckens epitelceller till sekretion av det skyddande glykoproteinet mucin. ASA hämmar irreversibelt det konstitutivt
uttryckta COX-1 (men även COX-2) och därmed bildningen av det skyddande musinet. [Den andra generationens läkemedel hämmar företrädesvis det inducerbara och
inflammatoriskt viktiga isoenzymet COX-2. Det verkar alltså vara så att COX-1 är aktivt vid syntes av PGE2 i magsäcken].
6 (2 p) Redogör för principen hur nukleotidspråket under translationsprocessen blir till korrekt aminosyrasekvens i ett protein. Beskriv dessutom vilka funktionella molekylära komponenter som behövs för att ett protein med rätt längd och
sekvens skall bildas. 6 SVAR:
Tre nukleotider i "mRNA" (codon) igenkännes av motsvarande tre nukleotider i "tRNA" med vidhängande "aminosyra" en process som sker på "ribosomen". För att läsramen och längden skall bli korrekt krävs "initieringssignaler eller motsvarande" och"stopkodon" på mRNA.
14 (3 p) Många cytostatika påverkar replikationen av DNA. Redovisa de olika faserna i cellcykeln och ange den fas i cellcykeln då cellerna troligen är mest känsliga för cytostatika. Förklara också varför. I vilken fas är cellen minst känslig för cytostatika och varför?
14 SVAR:
De olika faserna i cellcykeln är interfas och mitosfas. Interfasen som börjar med G1 (gap 1) följt av S-fasen (syntes-fas) där DNA syntetiseras till dubbla mängden och avslutas med G2-fasen. Därefter startar M-fasen (mitos-fasen). M-fasen
är kort relativt Interfasen.
Cellen är känsligast under S-fasen då cellen skall syntetisera nytt DNA. [Antimetaboliter som 6-mercaptopurin och 5-fluorourasil verkar under denna fas]. Den är minst känslig under G0-fasen då cellen inte växer.
4 (2 p) En överväldigande andel av överviktiga med typ-2 diabetes uppvisar insulinresistens. Förklara vad detta innebär samt föreslå någon förklaring.
Beskriv också hur nivåerna av glukos och lipider i blodet påverkas vid insulinresistens. 4 SVAR:
Patientens celler svarar inte på normala insulinnivåer, t.ex. beroende på ändrad signaltransduktion eller minskat antal insulinreceptorer. Detta leder till ökad insulinutsöndring och hyperinsulinemi. Vid insulinresistens ses hyperglykemi och höjda nivåer av triacylglyceroler [eventuellt också lågt HDL-kolesterol och högt LDL].
14 (2 p) Förklara hur ett intracellulärt protein kan markeras för nedbrytning och hur denna nedbrytning sker.
14 SVAR:
Med ubiquitin som kopplas till proteiner märks dessa upp (”taggas”) för nedbrytning, som sker i proteasomen. Denna har en central ”kanal” [passage] genom vilken ubiquitinerade proteiner passerar och där de exponeras för generella
multipotenta enzymaktiviteter som förmår bryta ned flertalet proteiner till korta peptider [3-20 aminosyror] som sedan bryts ned till aminosyror [av
intracellulära enzymer]. VT05
14 (3 p) Många cytostatika påverkar replikationen av DNA. Redovisa de olika faserna i cellcykeln och ange den fas i cellcykeln då cellerna troligen är mest känsliga för cytostatika. Förklara också varför. I vilken fas är cellen minst känslig för cytostatika och varför?
14 SVAR:
De olika faserna i cellcykeln är interfas och mitosfas. Interfasen som börjar med G1 (gap 1) följt av S-fasen (syntes-fas) där DNA syntetiseras till dubbla mängden och avslutas med G2-fasen. Därefter startar M-fasen (mitos-fasen). M-fasen
är kort relativt Interfasen.
Cellen är känsligast under S-fasen då cellen skall syntetisera nytt DNA. [Antimetaboliter som 6-mercaptopurin och 5-fluorourasil verkar under denna fas]. Den är minst känslig under G0-fasen då cellen inte växer.
4 (2 p) En överväldigande andel av överviktiga med typ-2 diabetes uppvisar insulinresistens. Förklara vad detta innebär samt föreslå någon förklaring.
Beskriv också hur nivåerna av glukos och lipider i blodet påverkas vid insulinresistens. 4 SVAR:
Patientens celler svarar inte på normala insulinnivåer, t.ex. beroende på ändrad signaltransduktion eller minskat antal insulinreceptorer. Detta leder till ökad insulinutsöndring och hyperinsulinemi. Vid insulinresistens ses hyperglykemi och höjda nivåer av triacylglyceroler [eventuellt också lågt HDL-kolesterol och högt LDL].
1 (2 p) Via vilka två huvudsakliga mekanismer bryts proteiner, polysackarider och organeller ner i cellen?
1 SVAR:
En betydande del av cellens proteiner bryts ned i proteasomen. Polysackarider och cellorganeller autofagocyteras för lysosomal nedbrytning.
2 (1 p) Mitokondrierna innehåller DNA vilket kodar för en del av de mitokondriella proteinerna. Om en man bär på anlag för en ärftlig sjukdom i sina
mitokondriella gener, hur stor är då sannolikheten att hans barn också kommer att drabbas om han har till exempel fyra barn och barnens mamma inte bär på anlaget? Varför?
2 SVAR:
Risken är obefintlig eftersom mitokondriellt DNA endast ärvs från mamman. VT06
1 (2 p) Nya rön visar att mitokondrier i olika celltyper har olika egenskaper och även proteinuppsättningar. Ge en förklaring till hur detta kan vara möjligt. Ge dessutom en motiverad förklaring till hur den mitokondriella informationen nedärves.
1 SVAR:
Cellerna kan reglera sina mitokondrier med sina nukleära gener och därigenom påverka deras proteom. Därmed är inte en mitokondrie i en nervcell lika med en mitokondrie i en muskelcell. [Ett antal transkriptionsfaktorer är identifierade som tycks spela en central roll för denna samordning.] Nedärvningen sker maternellt [98%] p.g.a. att spermiens mitokondrier ej är lokaliserade till det äggpenetrerande spermiehuvudet.
4 (2 p) Vilket enzym bidrar genom transport av joner över cellmembranet till att upprätthålla membranpotentialen i till exempel nerv- och muskelceller, och vilka joner transporteras därvid? Vilket energirikt substrat används?
4 SVAR:
Natrium, Kalium-ATP:as. Enzymet transporterar ut 3 Na+ ur cellen medan det
transporterar in 2 K+. Detta bidrar till att upprätthålla en hög K+-koncentration innanför cellmembranet medan Na+-koncentrationen hålls låg i cellen, i förhållande till utsidan. Det energirika substratet är ATP.
6 (2 p) Vilken typ av ljus anses DNA-skadande? Vilka egenskaper hos genomet gör det särskilt känsligt/vilka delar av DNA är i detta sammanhang särskilt
känsliga? Hur repareras denna typ av DNA-skada? 6 SVAR:
Ultraviolett ljus (framför allt UV-B). Pyrimidin-dimerer bildas genom kovalent
korsbindning mellan intilliggande cytosin- och tymidinrester eller två tymidiner, vilket omöjliggör polymerasaktivitet och replikation. Repareras bland
annat via ”nucleotide excision repair”. HT07
6 (3 p) Hudens epidermis har en snabb omsättning och nya celler bildas kontinuerligt i epidermis djupare lager. De vandrar uppåt och undergår så
småningom apoptos, kontrollerad celldöd. Redogör för mekanismerna bakom apoptos - reglerad celldöd. Vad skiljer apoptos från nekros? Ange ytterligare en normal process i kroppen där apoptos är viktig.
6 SVAR:
Apoptos kan initieras av flera externa eller interna fysiologiska och patologiska faktorer. Påverkan på cellen [genom strålning, toxiner eller fria radikaler eller ”intrinsic embryogenic factors” eller aktivering av membranreceptorer t.ex. TNFR (tunor necrosis factor receptor) ”death receptors” eller cytotoxiska T -celler] leder till aktivering av olika prokaspaser [(TNFR) eller p53 (TP53)
(via DNA-skada) eller Granzymer B (cytotoxiska T-celler) som initierar nedbrytning av cytoskelettet eller aktiverar] till aktiva kaspases som leder till
klyvning av nyckelproteiner i kärnan och cytoplasman [aktiverar även latenta endonucleaser som fragmenterar kromatinet (DNA)]. Slutresultat är bildande av ”apoptotiska kroppar” [innehållande intracellulära organeller och andra
cytosolkomponenter] vilka avknoppas och kommer att tas upp av makrofager [med hjälp av ligander på ”apoptoskropparna” som har affinitet till receptorer på
makrofagerna]. Cellerna försvinner på detta sätt utan några spår eller inflammatoriska reaktioner. Nekros leder till frisättande av intracellulära komponenter
som initierar ett inflammatoriskt svar.
Normala apoptotiska processer: skulptera vävnader under utveckling t.ex. handen; göra sig av med celler som fyllt sitt syfte t.ex. thymus (brässen); reglera
antalet celler i en vävnad t.ex. nervceller i CNS. Eliminering av tumörceller.
Embryologi
HT09REST
1 (1 p) Vad är det för övrigt man använder för benämning på detta hölje av celler kring ägget, och vad kallas det glykoproteinskikt som därinnanför omger ägget?
- Follikulära celler (GC och TC) samt Zona Pellucida
2 (4p) Om vi då tänker oss att en befruktning istället ska äga rum på det gamla vanliga sättet,
a) när finns då förutsättningar för ett lyckat resultat, b) var sker befruktningen och
c) hur går det till (beskriv farloppet fram till dess äggcellen delar sig).
d) Ange vad som bestämmer barnets kön och spekulera över om tidpunkten för ett samlag har betydelse for vilket kön barnet rar!
3 (2 p) Redogör för den första veckans fosterutveckling efter normal befruktning, och för var fosteranlaget befinner sig under denna period.
7 (2 p) Varifrån kommer då fostrets erythrocyter? Vad skiljer erythropoiesen under fostertiden från den adulta?
Foster: Gulesäcken, sedan lever och mjälte och slutligen benmärg
9 (3 p) Beskriv placentans anatomiska och histologiska uppbyggnad! Redogör för dess kapacitet när det gäller transport respektive förmåga att hindra passage av olika ämnen eller mikroorganismer!
Placentabarriären = membran som skiljer moderns och fostrets cirkulation. Främsta funktionen är att möjliggöra utbyte av näringsämnen och slaggprodukter mellan moder och foster. För mindre molekyler sker detta via passiv diffusion, annars med aktiv
transport. Maternella immunoglobuliner IgG passerar via pinocytos och ger immunitet till fostret. CMV, rubella, VZV, mässling, polio etc passerar placenta. Maternella lipider (kolesterol) kan ej ta sig över, inte heller proteinhormoner. Aminosyralikanande lm tar sig ej över. Inte heller bakterier (i allmänhet).
Anatomiskt består placentan av intervillösa utrymme med blodkärl. Placentan består av tre celllager.
10(2 p) Fostret kan, som bekant, inte andas med lungorna där det ligger och praktiserar undervattenssimning. På vilka sätt skiljer sig därför fostrets
cirkulation från den adulta? Ange även andra faktorer av betydelse för syresättningen hos fostret!
I slutet av den femte veckan har fostret bildat ett cirkulationssystem med ett hjärta. Då barnet i magen inte andas med hjälp av lungorna kommer det pulmonella kretsloppen inte att förse barnet med något syre. Detta sker istället via diffusion från mamman via placentan. Det pulmonella kretsloppet förbikopplas dessutom genom ett hål mellan höger och vänster förmak (foramen ovale) och ett kärl mellan aorta och arteria pulmonalis (ductus arteriosus).
Syrerikt blod från mamman går in i vena cava inferior till höger förmak och därifrån in i vä förmak. I hö förmak blandas det även med syrefattigt blod från fostret från vena cava superior. Från vä förmak går blodet till vä kammare till aorta och ut i fostrets kropp. Från hö förmak kommer blodet även att gå in i hö kammare och ut i arteria pulmonalis.
Härifrån går det dock in i aorta via ductus arteriosus.
Foster har fHb som har högre affinitet till syre än adult Hb. Högerförskjuten dissociationskurva.
11 (3 p) Beskriv hur segmentering uppstår i embryot och något om de gener som är inblandade i denna process?
SVAR:
Kroppens segmentering i kraniell-kaudal riktning sköts till stor del av en grupp gener, Hox-generna. Dessa kodar för transkriptionsfaktorer, DNA-bindande proteiner som reglerar genaktivitet hos många gener. Signalen för att ett segment ska anta rätt identitet är hur många och vilken kombination av Hox-gener som uttrycks. Uttrycks många Hox- gener är detta en signal att bli ett segment med mer kaudal identitet; få uttryckta gener
ger ett mer rostralt segment. Detta kallas "Hox-koden". Om Hox-genernas
uttrycksmönster störs, t.ex. genom att embryot exponeras för olika teratogena ämnen, uppstår fosterskador och identiteten hos olika segment kan störas. Utöver den kraniella- kaudala axeln, så är Hox-gener också viktiga för att extremiteterna utvecklas korrekt. 7 (2 p) Patienten använde enligt journalanteckningarna p-piller. Dessa innehåller som regel ett syntetiskt östrogen (etinylestradiol), ofta i kombination med något gestagen. På vilket sätt förhindrar dessa substanser uppkomsten av en graviditet?
SVAR:
Östrogen hämmar genom feed-back-regleringen bildningen av FSH (folikelstimulerande hormon) från hypofysen. Gestagen hämmar på samma sätt produktionen av LH
(luteiniserande hormon). Detta leder tillsammans till hämmad ovulation. Gestagen påverkar dessutom endometriet och cervixsekretet så att befruktning försvåras. HT01
3 (2 p) Beskriv huvudprinciperna för nervsystemets embryonala utveckling under de första 4-5 veckorna.
SVAR:
Nervsystemet bildas från ektodermet på embryots ryggsida. Först utvecklas en neuralplatta genom "neuralisering" av ektoderm utmed medellinjen och i nästa steg genomgår plattan en vikning (neuralfåran) som följs av en avknoppning från
omkringliggande ektoderm och en slutning av fåran till ett rör (neuralröret). [Defekter i slutningsprocessen kan leda till missbildningar som ryggmärgsbråck (kaudal
slutningsdefekt) eller anencephali (rostral slutningsdefekt)]. VT05 2 (2 p)
Beskriv kortfattat, gärna med figur, hur könscellerna via meios går från
en diploid 2N till haploid 1N cell, och ange kromosomantal och DNA-molekylantal (N) i varje steg.
Svar:
Diploid/46, 2N (spermatogonia/oogonia) → DNA SYNTES → Diploid/46, 4N (Primär spermatocyt/oocyt) → MEIOS I → Haploid/23, 2N (Sekundär spermatocyt/oocyt) → MEIOS II → Haploid/23, 1N (Spermatid/oocyt).
VT05 3 (2 p) Multicellulära organismer som människan har en särskild
utvecklingsbiologisk mekanism, morfogener, som får växande celler i embryot att reagera på olika sätt till en och samma molekylära signal. Beskriv hur detta går till, gärna med figur.
Svar:
Morfogener (forminducerande proteiner) utsöndras på en viss punkt och de sprider sig i omgivningen i en koncentrationsgradient. Hur en cell reagerar på en morfogen beror på typen av signal och dess lokala koncentration.
6 (2 p) Vilka principiella utvecklingsdefekter kan, ensamma eller i kombination, ge upphov till blandning av arteriellt och venöst blod?
SVAR:
Ventrikelseptumdefekt, förmaksseptumdefekt, transposition (felkoppling) av de stora kärlen, öppetstående ductus arteriosus.
HT02
13 (2 p) Beskriv schematiskt vilka ligament som finns i närheten till tuba uterina samt vilka andra viktiga strukturer som löper tillsammans med dessa.
SVAR:
Lig. suspensorium ovarii som innehåller a.v. ovarica.
Lig. ovarium proprium som förankrar ovariet mot uterus tubarvinkel [har samma förlopp som tuban och därför störst risk för förväxling].
Lig. teres uteri [motsvarar ductus deferens hos mannen] som innehåller lymfkärl; [det senare har klinisk betydelse då tubar- respektive uteruscancer kan spridas till ljums- kens lymfknutor].
14 (2 p) Graviditet upptäcks normalt genom att menstruationen upphör och veri- fieras ofta genom en enkel graviditetstest på urinen. Beskriv den hormonella bakgrunden till att menstruationen upphör samt ange vad som testas i urinen.
SVAR:
Normalt atrofierar corpus luteum ca 14 dagar efter ovulation. Efter implantation av befruktat ägg börjar plancenta producera hCG (humant choriongonadotro- pin), som liknar LH och stimulerar corpus luteum att fortsätta producera progesteron. Progesteron från corpus luteum och senare från placenta tillsammans med östrogen hämmar LH och FSH genom negativ feed-back och därmed den normala menscykeln. Man testar hCG i urinen.
10 (2 p) Hur regleras östrogennivåerna hos den fertila kvinnan? Förklara mekanismen bakom de stigande gonadotropinnivåerna i och med menopaus.
SVAR:
Pulsatiliteten i GnRH (”Gonadotropin releasing hormone”) från hypothalamus styr sekretionen av FSH och LH från hypofysen. De varierande nivåerna av FSH och LH leder till fluktuerande östrogenproduktion från ovarialfollikeln under menstruationscykeln. Med stigande ålder hos kvinnan mognar färre ovarialfolliklar och östrogenproduktionen avtar. Den minskande feed-back hämningen på hypothalamus-hypofys leder till ökande nivåer av FSH och LH.
11 (1 p) Varför kan testosteron i vissa organ orsaka signalering via östrogen- receptorn? SVAR:
Celler i sådana organ innehåller aromatas, som omvandlar testosteron till östradiol, vilket är receptorns ligand. [Detta enzym uttrycks bl.a. i flera nervcells- grupper!] 2 (2 p) Bröstkörteln påverkas också av de hormoner som varierar kraftigt med menscykeln. Vilka hormoner rör det sig om och hur varierar de?
Östrogenproduktionen når en topp straxt innan ovulationen och östrogen stimulerar tillväxt av vävnaden [ökning av antalet gångar och fettdepositionen]. Efter ovulation ökar mängden progesteron kraftigt, vilket ökar den sekretoriska potentialen och mängden vätska i bröstvävnaden, [vilket kan leda till spänningskänsla och ömhet strax innan menstruationen].
VT03
13 (1 p) Fossa Douglasii är bland annat en plats dit infektioner kan sprida sig och ge abscesser. Vilka organ har direkt lägesrelation till fossa Douglasii hos en kvinna? SVAR:
Ventralt: vaginaltoppen/cervix; dorsalt: rectum. HT04
11 (1 p) Ange mellan vilka skallben som respektive fontanell är belägen. SVAR:
Os frontale och os parietale, respektive os parietale och os occipitale. VT05
1 (2 p) Menstruationscykeln är en periodisk process som innefattar ovulation och en rytmisk förändring av endometriet (uterusslemhinnan). Vilket överordnat hormon
(biologisk klocka) anses styra denna cykel? Hur varierar plasmakoncentrationerna för de två hormon som styr äggmognad och ovulation?
Beskriv med ord och figur. 1 SVAR:
GnRH [hypotalamisk neuropeptid] anses vara den substans (biologisk klocka), som genom pulsatil insöndring med varierande frekvens och amplitud, reglerar
menstruationscykeln. GnRH stimulerar frisättning av follikelstimulerande hormon (FSH) från hypofysen under follikelfasen. FSH stimulerar follikelutveckling samt syntes och insöndring av östrogen från granulosacellerna. Mitt i menstruationscykeln insöndras LH, som en kraftig topp [, och ägglossningen initieras]. Även FSH har en topp strax före ovulatinen. [Synkront med en östrogentopp.]
.
Fysiologi
Gastro-Intestinal
8 (1 p) Vid levercirrhos palperas vanligtvis en förstorad eller fast mjälte. Redo- gör för det kärlanatomiska underlaget för detta fynd.
Mjälten dräneras via v. lienalis som mynnar i v. portae. En tryckökning i v. por- tae, som föreligger vid levercirrhos, fortplantas via v. lienalis vilket leder till en stasning av blod i mjälten.
15 (1 p) En fullgod lever kan användas till två patienter vanligtvis en vuxen och ett barn. Ge en anatomisk bakgrund till varför just två mottagare är lämpligt.
SVAR:
Ur kärlsynpunkt är levern delad i två med egen arteriell, venös och biliär för- sörjning vilket gör det enkelt kirurgiskt att ansluta. Den högra delen är störst.
1 (1 p) Vid operation av colon är det mycket viktigt att vara förtrogen med tarmens kärlförsörjning och dess relation till peritoneum. Ange vilket kärl som försörjer colon sigmoideum och vilken relation denna del av colon har till peritoneum!
SVAR:
A. mesenterica inferior. Belägen intraperitonealt.
13 (2 p) Beskriv schematiskt vilka ligament som finns i närheten till tuba uterina samt vilka andra viktiga strukturer som löper tillsammans med dessa.
SVAR:
Lig. suspensorium ovarii som innehåller a.v. ovarica. Lig. ovarium proprium [round ligament of ovary] som förankrar ovariet mot uterus' tubarvinkel [har samma förlopp som tuban och därför störst risk för förväxling]. Lig. teres uteri [motsvarar ductus deferens hos mannen] som innehåller lymfkärl; [det senare har klinisk betydelse då tubar- respektive uteruscancer kan spridas till ljums- kens lymfknutor].
12 (1 p) Vid njurtransplantation placeras ofta den donerade njuren i bäckenet och