Respondenternas beskrivning av begreppet Big data, så som stora volymer, olika källor och ostrukturerad form ligger i linje med den teori som beskriver Big data utifrån volym, variation och hastighet (Gillon et al 2014; McAfee & Brynjolfsson 2012; Russom 2011; Wamba et al 2015). Vad som däremot framkommer i undersökningen är att tre av respondenterna uttryckli-gen säger att begreppet Big data är diffust. En av dem menar att andra företag och chefer vill arbeta med Big data, men att det sedan är oklart vad det innebär exakt.
Denna oklarhet kan ha sin förklaring i att begreppet är nytt (Wamba et al 2015) och att det därmed inte riktigt finns någon enhetlig innebörd av begreppet Big data. Precis som i litteratu-ren pratar heller inte respondenterna i vilken mängd volym Big data rör sig inom, endast en respondent nämner en viss mängd. Att det inte finns någon specifik mängd data-volym som krävs för att kopplas till Big data kan vara en orsak till att hela begreppet uppfattas som diffust. Eftersom själva namnet Big data betyder stora mängder data kan det vara väsentligt att det finns en specifik mängd data för att mer tydligt och avgränsat kunna kopplas till Big data, och därmed skiljas från vanlig data. Den här oklarheten som volymen eventuellt bidrar till gör att begreppet kan ifrågasättas. Finns det inga tydliga skillnader och ramar blir det svårt att skilja Big data från det befintliga arbetet som företag utför inom data och information.
Respondenternas skeptiska uppfattning om vad begreppet egentligen tillför eller gör för skill-nad kan bero på den otydliga gränsen i volymen. Å andra sidan gör den ständiga utvecklingen av teknologin det möjligt att samla in mer och mer data, vilket därför gör det svårt att precisera vad som definieras som en stor volym data. I och med denna ständiga utveckling går det ifrå-gasätta idén med att skapa ett nytt begrepp, då det inom en snar framtid säkerligen rör sig om en ännu större volym, än fler källor och högre hastighet. Utifrån den logiken kommer det i så fall snart framöver pratas om exempelvis “hyper data” eller “mega data”, men som fortfarande har samma grundläggande innebörd för företagen och dess arbete. Detta är något som en av respondenterna också påpekar;
”Nu kallar man det Big data, nästa kommer nått annat hyper data eller någonting kanske. Det är samma sak men blir större volym”.
Som flera av respondenterna säger handlar arbetet med data i grund och botten om att samla mycket information, skapa sig en bild och sedan utifrån den fatta ett beslut. Här är responden-terna tydliga i att fokus ligger i vad data-insamling har för underliggande innebörd, oavsett vad det sedan kallas. De verkar ifrågasätta begreppet Big data då de enligt dem själva mer eller mindre redan arbetar utifrån ett sätt som påminner om hur användningen av Big data diskuteras i litteraturen, men att de avstått etiketten för det.
Ytterligare anledning till att begreppet Big data upplevs som diffust kan vara på grund av den komplexitet som den stora volymen, hastigheten och variationen medför (Boyd & Crawford 2012). Den här komplexiteten är något flera av respondenterna nämner och de pratar om vikten av att ha ett fokus, att inte springa på alla bollar och fråga sig “vad ska vi med detta till?”. Kravet på att data ska vara just användbart och kunna ge någon nytta är något som kan kopplas till den fjärde dimension i Big data som benämns Value (Värde) (Dijcks 2012; Gantz & Reinsel 2012). Å andra sidan kan det ses som självklart att Big data ska generera någon form av värde till företag för att det ska vara intressant. Men det understryker ändå vikten av att inte kasta sig in i något eller att dra för snabba slutsatser på information som sedan visar sig vara felaktig. Eftersom data blir allt lättillgängligare har flera av respondenterna uppfattningen att det är vik-tigt att vara källkritisk, att veta var data kommer ifrån och syftet med dess källa. De pratar om att veta hur data är tänkt att användas, att data är validerad och trovärdig. Detta är även något som White (2012) lyfter fram inom Big data, nämligen Veracity (Precision). Att det ska finnas en precision och kvalité i datakällorna. Även detta belyser vikten i att vara uppmärksam så att inte beslut tas på felaktig information. Det här kan vara ett stort problem inom Big data. Ef-tersom volymen är enorm och kommer från flera olika håll är det svårt att kunna säkerställa dess validitet och därmed svårt att lita på den information som sedan skapats från data. Det kan göra att chefer och andra som arbetar nära denna typ av data ställer sig skeptiska till Big data, att det medför en osäkerhet som reducerar viljan att arbeta med det.
Det går därmed ifrågasätta Bose (2009) samt MacAfee och Brynjolfsson (2012) som menar att Big data kan leda till att felsteg upptäcks snabbare och att risken för att ta fel beslut reduceras. Istället kan det innebära att företag fattar fel beslut på grund av att källorna inte är styrkta eller kontrollerade, något som kan ge negativa konsekvenser. Om beslut då också är automatiserade, som flera författare skriver om (Bose 2009; Gillon et al 2014; Mayer-Schönberger & Cukier
2013; McAfee & Brynjolfsson 2012), skulle det kunna orsaka omfattande negativa konsekven-ser.
Mayer-Schönberger och Cukier (2013) menar att värdet av data inte minskas när den används, utan att den kan behandlas om igen. Att systemet tar den information som genereras av data för att uppfylla det tänkta syftet och att data sedan kan återanvändas för ett annat syfte. Men med respondenternas betoning på validerad data kan data som återanvänds flera gånger säkerligen bli problematiskt i praktiken. Eftersom det för varje gång blir svårare att koppla data tillbaka till dess ursprungliga källa blir det svårare att säkerställa vart den kommer ifrån och att styrka dess pålitlighet.
Vad som också framkommer är att flera respondenter pratar om Big data som en trend. Respon-denterna menar att det finns andra företag som pratar om Big data och vill arbeta med det i sin verksamhet, men att de inte riktigt vet hur eller vad det ska tillföra. Uppfattningen om att Big data liknas vid en trend stämmer överens med det Chen et al (2015) menar, det vill säga att vissa chefer påpekar att begreppet Big data bara är en ompaketering av den befintliga hante-ringen av data och information. Att Big data eventuellt är ett nytt begrepp för en redan existe-rande arbetsmetod är en tanke som återkommer bland flera respondenter. En av respondenterna säger att Big data är version 2.0 men att syftet är detsamma, det vill säga att det är någon form av data som det ska tas beslut på. Detta kan vara en bidragande orsak till att Big data uppfattas skeptiskt. Att respondenterna inte använder sig utav begreppet Big data i sina organisationer och benämner det som en trend kan innebära att litteraturen har förskönat begreppet. Möjligtvis är det inte någon större skillnad på hur företag använder sig av data sedan tidigare.
Den skeptiska synen på begreppet från respondenterna behöver å andra sidan inte bero på att begreppet Big data är diffust eller för att det eventuellt är en trend. Det kan ha och göra med att Big data är ett nytt begrepp och att många organisationer fortfarande är i stadiet om att lära sig värdet av Big data, precis som Barton och Court (2012) nämner. Det kan också kopplas till ledarnas inställning till begreppet, data-mindset och företagskulturen. Mayer-Schönberger och Cukier (2013) menar att företag som besitter ett data-mindset kommer att upptäcka möjlighet-erna med Big data före alla andra. Utifrån detta påstående kan denna tveksamhet som respon-denterna visar på hindra företaget att se eventuella möjligheter med Big data, som i sin tur kan leda till att företag går miste om de fördelar som Big data kan innebära. Samma författare menar också att företag som har en positiv inställning till att vilja använda sig utav analysering av data
för att tillgodose sitt företag med värdefull information, har en bättre grund för att uppnå inno-vationer och utveckla nya tjänster.
De flesta av de intervjuade respondenterna i företagen menar på att de generellt sett har en positiv inställning till digitaliseringen och anser det vara viktigt för verksamheten. De menar att detta syns framförallt genom ökad bemanning och rekrytering som skett under de senaste åren inom området samt de olika investeringar som gjorts i digitala lojalitetsprogram. Utöver detta anser ett av företagen att digitaliseringen genomsyras i hela organisationen och kommer alla till godo. Trots respondenternas positiva inställning till det digitala arbetet som de säger sig ha, ser de ändå kritisk på begreppet Big data. Det kan i och med denna kritiska inställning till Big data ifrågasättas ifall det verkligen finns en företagskultur som främjar digitalisering och nya begrepp som Big data. Företagen kanske inte har den företagskultur och inställning de tror sig ha vilket kan göra att mottagandet av begreppet Big data därmed försvåras. Det kan even-tuellt hindra cheferna att stänga de befintliga gap som finns till användandet av Big data inom organisationen (Manyika et al 2011).