Citylab - Certifiering av en stadsdels hållbarhet

Sweden Green Building Council presenterade efter flera års forskning med tusentals involverade, 2019 Citylab. Citylab är en så kallad “verktygslåda” som ska kunna användas från tidigt skede hela vägen till och med förvaltningsstadiet för att främja en hållbar stadsutveckling (Sweden Green Building Council, 2019). Verktygslådan är bland annat grundad i de globala målen och inkluderar alla hållbarhetsområden - ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Citylab riktar sig till alla som vill jobba med hållbarhetsfrågor inom stadsutveckling - i stora som små projekt och inom olika inriktningar som exempelvis bostäder, service eller rekreation.

Citylab består av flera olika delar; en guide, certifieringar, ett nätverk och utbildning (Sweden Green Building Council, 2019). Certifieringarna är indelade i fyra olika områden, nämligen certifiering av hållbarhetsprogram, certifiering av handlingsplan för stadsutvecklingsprojekt, certifiering av handlingsplan för delprojekt och sist men inte minst certifiering av en stadsdels hållbarhet. Den sistnämnda är ämnad att certifiera stadsdelar som är i förvaltningsstadiet med syfte att antingen mäta hur tidigare hållbarhetssatsningar givit resultat eller för att få en nulägesbeskrivning av en stadsdel (Sweden Green Building Council, 2019). Certifieringen är oberoende de

12

andra certifieringarna och kan därmed användas oavsett om Citylabs andra “verktyg”

använts i planerings- och eller genomförandeskedet eller ej.

I Citylabs Manual för certifiering av en stadsdels hållbarhet (2019), redogörs

indikatorer kopplade till de Globala målen samt vad som måste uppfyllas inom varje indikator för att en certifiering ska kunna erhållas. Indikatorerna är indelade i

generella samt platsspecifika indikatorer.

Citylab har noga definierat tio övergripande hållbarhetsmål för hållbar

stadsutveckling som definierar vad stadsutvecklingsprojekt ska sträva mot i sitt hållbarhetsarbete (2019). Varje indikator i certifieringen för en stadsdels hållbarhet, totalt 15 generella och en platsspecifik, är kopplad till minst en eller flera av dessa tio hållbarhetsmål och är centrala för indikatorerna som definierats i certifieringen.

Citylabs hållbarhetsmål har tagits fram med hänsyn till FN:s Globala mål och lyder:

1. God hälsa och välbefinnande

2. Jämlikhet, jämställdhet och social sammanhållning 3. Delaktighet och inflytande

4. Trygg och säker livsmiljö 5. Goda försörjningsvillkor

6. Tillgänglighet och inkluderande stadsliv 7. Resurshushållning

8. Ingen negativ klimatpåverkan 9. Ingen negativ miljöpåverkan 10. Resiliens och flexibilitet

De 16 indikatorerna i certifieringen av en stadsdels hållbarhet och vad de enligt Citylab (2019) innebär presenteras nedan tillsammans med en kort förklaring av deras bedömningskriterier.

Trygghet

Alla personer ska känna trygghet i sin närmiljö. Detta är viktigt i en stad där man vill skapa en jämlik, trygg och säker livsmiljö. Att människor är trygga är också en förutsättning för ett tillgängligt och inkluderande stadsliv och indikatorn bidrar också till god hälsa och välbefinnande (Citylab, 2019).

Här bedömer Citylab om trygghet uppnåtts i stadsdelen via enkäter som görs med invånarna i stadsdelen, där högst 25% eller 15% av vuxna respektive barn i åldern 10–

15 år uppger att de känner sig otrygga när de går ensamma i stadsdelen sent på kvällen respektive när som helst på dygnet.

Tillit i grannskapet

Tillit människor sinsemellan i en stadsdel är viktig för den sociala sammanhållningen och trygghetskänslan. Citylab (2019) förklarar också att ett starkt socialt kapital även medverkar till en social resiliens när oväntade saker sker. Tillit är även enligt Citylab en förutsättning för delaktighet, god hälsa och välbefinnande. Tilliten bedöms likt indikatorn trygghet genom en enkät där högst 10% av stadsdelens boende får uppge att de inte känner tillit i sitt grannskap.

13 Platser

Citylabs syfte med denna indikator är att främja stadsdelar som erbjuder en variation av olika platser för boenden och arbetare som vistas i området. En mångfald i utbud av platser där möten kan ske mellan olika människor, är viktig för att skapa ett jämlikt och inkluderande stadsliv. Detta kan i sin tur bidra till en ökad social sammanhållning enligt Citylab (2019). Ett gott utbud av olika platser ökar människors valmöjligheter vilket också bidrar till chanser att vistas i staden för olika människor. De olika typer av platser som enligt Citylab behövs;

● Plats för social samvaro

● Rofylld plats

● Plats för rörelse och motion

● Promenadvänliga stråk

● Plats för lek

● Stor flexibel grönyta

● Större sammanhängande naturområde

● Platsbildning utomhus för spontana möten

● Platser inomhus

● Platser för kulturutövning/kulturutbud

Platser för möten, aktiviteter, rekreation och vila påverkar stort på människors hälsa och välbefinnande. Platser som bidrar till aktiviteter utomhus innebär också att området kan upplevas som tryggare, eftersom människor vistas där. Indikatorerna i ovanstående punktlista mäts genom att beräkna utbudet och kraven i procent, enligt Citylabs certifiering för en stadsdels hållbarhet (2019). I parameterlistan som används i intervjun, se bilaga 2, har indikatorn “Platser” blivit indelad i de olika platser som är listade i punkterna ovan.

Serviceutbud

Med denna indikator vill Citylab uppmuntra stadsdelar till att ha ett basutbud av service, både offentlig och kommersiell. Detta är viktigt för att människors vardagsliv skall kunna fungera och ger därmed upphov till goda försörjningsvillkor, jämlikhet och hälsa samt välbefinnande enligt Citylabs övergripande hållbarhetsmål (Citylab, 2019). Bedömningskriterierna för serviceutbudet är att minst 80% av

bostadsbyggnaderna i stadsdelen ska ha tillgång till en basnivå av olika serviceutbud och inom en radie som varierar mellan 500 - 1000 meter. De servicetyper som ingår i Citylabs bedömningskriterier är följande:

● Mataffär

● Förskola

● Grundskola

● Reparation/Delning/Återbruk

● Pakethantering

● Apotek

● Vårdcentral/BVC/Sjukhus och/eller tandläkare

● Offentlig toalett

14

Blandning av bostäder

Citylab argumenterar att stadsdelar som tillhandahåller en mångfald av bostäder motverkar segregation och gynnar därigenom jämlikhet, jämställdhet och social sammanhållning (Citylab, 2019). För att även kunna bidra till goda försörjningsvillkor och en ökad trygghet hos de boende bör det finnas tillgång till bostäder till rimligt pris. Bedömningen för denna indikator sker genom att mäta hur stor andel bostäder som finns mellan ett till tre eller flera rum och kök, andel olika upplåtelseformer som finns samt hyresnivåer.

Ljudmiljö

Människors hälsa och välbefinnande främjas av en närmiljö med låga bullernivåer.

För att uppnå bedömningskriterierna för denna indikator behöver stadsdelen högst ha 50 dBA dygnsekvivalent ljudnivå och högst 70 dBA maximal ljudnivå på skolgårdar samt uteplatser och balkonger i anslutning till bostäder. Här tas bland annat

trafikmängd, andel tung trafik och busstrafik, spårtrafik, hastigheter, vägbeläggning, kartunderlag och andra bullerkällor hänsyn till vid bedömningen (Citylab, 2019).

Luftkvalitet

Likt ljudmiljö, är luftkvaliteten, det vill säga frisk luft, viktig för människors hälsa och välbefinnande. Föroreningar kan också vara en del av orsaken till försurning och övergödning - låga halter av luftföroreningar bidrar alltså även till en mindre miljöpåverkan (Citylab, 2019). Denna indikator bedöms utifrån olika gränsnivåer i timmedelvärde och årsmedelvärde för kvävedioxid och partiklar PM10 i stadsdelen.

Citylab antar att det i majoriteten av fall är trafik som är orsaken till luftföroreningar i en stad, vilket utgör grunden för bedömningskriterierna och gränsvärdena.

Inomhusmiljö

God inomhusmiljö är enligt Citylab (2019) avgörande för människors hälsa och välbefinnande och för att minska den negativa miljöpåverkan. Citylab syftar bland annat på byggnadsmaterial innehållande miljö- och hälsofarliga ämnen, ljudmiljö, termiskt klimat, upplevd luftkvalitet, dagsljus och fuktsäkerhet när de beskriver vad en god inomhusmiljö påverkas av.

På grund av examensarbetets avgränsning, se kapitel 1.6, kommer inte denna indikator att inkluderas fortsättningsvis i rapporten.

Restavfall

Citylabs syfte med restavfall är att framdriva små avfallsvolymer och en hög nivå av källsortering. Indikatorn beskrivs som viktig för att nå god resurshushållning och en minskad miljö- och klimatpåverkan, eftersom den innebär att minska avfall och vidare öka återanvändning och materialåtervinning av det avfall som oavsett kommer att uppstå. Här är bedömningskriterierna att hushållens restavfall i stadsdelen högst får uppmäta 110 kg per person och år, eller att verksamheternas hushållsliknande avfall och brännbara avfall skall vara uppmätta (Citylab, 2019).

Resvanor

Indikatorn “resvanor” syftar till att driva fram stadsdelar där de som bor eller arbetar främst väljer att resa genom kollektivtrafik eller aktiv mobilitet som exempelvis gång och cykel. Dessa resvanor kräver mindre resurser vilket innebär en lägre klimat- och

15 miljöpåverkan. Gång och cykel främjar dessutom människors hälsa och

välbefinnande. Bedömningskriterierna sker genom att undersöka andelen hållbara färdsätt i personkilometer gjorda inom Sverige, där hänsyn tas till vilken

kommungrupp stadsdelen tillhör, kravet på andelarna kan därmed skilja. Underlaget baseras på enkätfrågor med minst 100 respondenter i olika åldrar, som svarar utspritt under 14 mätdagar för att undvika påverkan från väder (Citylab, 2019).

Byggnaders energianvändning

Citylab (2019) menar att byggnader med låg energianvändning bidrar till god resurshushållning och lägre klimat- samt miljöpåverkan. Indikatorn mäts utifrån bedömningskriterierna att minst 80% av byggnaderna är lågenergibyggnader och att överskottsenergin i stadsdelen och dess närhet är kartlagd översiktligt. Det tredje kriteriet innebär att möjligheter till samverkan kring energilagring, energibalansering och laststyrning mellan områdets aktörer är översiktligt kartlagda (Citylab, 2019).

Klimatpåverkan

Med indikatorn “klimatpåverkan” vill Citylab uppmuntra stadsdelar till att ha en kartlagd och låg klimatpåverkan. För att uppnå ett samhälle utan negativ

klimatpåverkan menar Citylab att ett systematiskt kartläggningsarbete och en minimering av växthusgasutsläpp behöver ske. Bedömningskriterierna för denna indikator består bland annat av kartläggningar av klimatpåverkan från byggskeden av nya bostads- och lokalbyggnader i staden efter 2020-01-01 och att dess

koldioxidutsläpp är begränsade. Även energianvändningen i bostäder respektive lokaler skall mätas, för att kontrollera att de underskrider gränsvärdena som Citylab tagit fram. Vidare skall klimatpåverkan från offentlig konsumtion och kommunalt upphandlade verksamheter inom livsmedel, verksamhetsel, drivmedel och

anläggningar vara kartlagda. Slutligen finns bedömningskriteriet att

konsumtionsrelaterade utsläpp från stadsdelens invånare, det vill säga privat

konsumtion, skall vara kartlagd och jämförd med det nationella genomsnittet (Citylab, 2019).

Biologisk mångfald

En bibehållen naturmiljö där den biologiska mångfalden samt naturvärden värnas och utvecklas är viktigt för ekosystemen men inte minst för samhällets resiliens och en minskad miljöpåverkan. Biologisk mångfald är en stödjande ekosystemtjänst, varpå Citylab (2019) menar att flera indirekta kopplingar till de övergripande

hållbarhetsmålen kan göras. Bedömningen görs utifrån att två

naturvärdesinventeringar med minst tre år mellan visat att olika ytor behållit eller förhöjt sin naturvärdesklass mellan 1 till 3. Två analyser inom och kring stadsdelen med minst tre år mellan gällande grönstrukturen skall göras. Grönstrukturanalyserna skall visa att stadsdelen stärkt eller åtminstone behållit sina ekologiska

spridningssamband med olika arter (Citylab, 2019).

Dagvattenrening

Med denna indikator vill Citylab (2019) förbättra statusen i vattendrag, sjöar och hav både kemiskt och ekologiskt. Dagvattenreningen är en viktig funktion för att inte bidra till en negativ miljöpåverkan där dagvattnet i värsta fall förorenar recipienten.

Bedömningskriterierna innebär att kartlägga dagvattnet samt se till att det dagvatten som rinner över stadsdelens hårdgjorda ytor renas enligt de krav som gällde vid

16

byggnationen, eller om inte sådana finns; Citylabs krav gällande magasinering och rening.

Översvämningsrisker

Denna parameter syftar till att förebygga stadsdelars resiliens. Att minimera

konsekvenserna vid eventuella översvämningar så att stadsdelens byggnader har en liten risk att ta skada är viktigt (Citylab, 2019). Bedömningskriterierna innehåller tekniska aspekter; byggnaderna ska minst stå i nivå med terrängen än

rekommendationer för nybyggnation med avseende på höjd över havsytan.

Grundläggningsnivåerna hos byggnader ska vara placerade ovanför beräknad högsta vattennivå i vattendrag och sjöar. Slutligen ska alla byggnader vara utanför

översvämningsytor och rinnstråk vid skyfall med en återkomsttid på 100 år, så kallat hundraårsregn. De två sista kriterierna inkluderar hänsyn till klimatförändringar fram till år 2100.

Platsspecifika indikatorer

Citylab (2019) vill med denna indikator främja delaktighet och inflytande. Varje stadsdel har sina egna unika förutsättningar och därmed bör stadsdelarna arbeta med hållbarhetsfrågor som är lokalt förankrade, menar Citylab (2019). De platsspecifika indikatorerna tas med fördel fram i dialog med lokala aktörer och invånare för att just främja delaktigheten och inflytandet. Här lyfter Citylab (2019) bland annat fram kulturhistoriska värden, arbetstillfällen, markföroreningar, skolmiljön, fysiska barriärer i stadsmiljön eller hälsoproblem som möjliga hållbarhetsfrågor att angripa.

Stadsdelen uppmanas i bedömningskriterierna att tillsammans med invånare och lokala aktörer formulera samt förankra minst tre indikatorer som är utvärderade utifrån stadsdelens unika villkor. Indikatorerna ska ha ett preciserat mål och bedömas utifrån prestation, det skall även finnas en ansvarig person för framtida avstämningar (Citylab, 2019).