Det finns olika sätt att låta lokalsamhället får del av inkomsterna från vindkraften, genom exempel-vis bygdepeng eller andra mekanismer. Detta innebär en direkt kostnad för vindkraftsprojektören, men kan bidra till att öka acceptansen för etableringen, vända eventuell negativ opinion och öka chanserna för en tillstyrkan från kommunen (Västra Götalandsregionen, 2020). Avtal om bygdeme-del kan fastställas med markägare eller en demokratisk part i bygden, exempelvis en intresseorgani-sation eller samfällighetsförening, där medlemmarna tillsammans får besluta hur pengarna ska för-delas (Andersson, 2011). Svea Vind Offshore har dock valt ett annat sätt att skapa nytta genom att bilda en stiftelse ”Svea Green Foundation” i syfte att påskynda omställningen till ett hållbart sam-hälle för nuvarande och kommande generationer genom att arbeta lokalt, regionalt, nationellt och på sikt även internationellt. Stiftelsens initiala fokus är insatser som begränsar den globala uppvärm-ningen för att på så sätt bidra till utvecklingen av hållbara scenarier presenterade av FN:s klimatpanel IPCC. Stiftelsens arbete kan ske både genom att initiera och driva projekt samt att stödja eller delta i projekt eller innovationer som främjar stiftelsens ändamål.
12
4 Diskussion
I den klimatkris världen befinner sig i så är det behovet av att ersätta fossila bränslen som i första hand motiverar en ökning av vindkraft. Det är den primära samhällsnyttan. Denna rapport visar dock på många andra positiva samhällseffekter som följer, eller kan följa med mer vindkraft. I ett globalt perspektiv kan man förstås ställa sig frågan varför miljardbelopp ska investeras i havsbaserad vind-kraft i lilla Sverige, vars elförsörjning till stor del är fossilfri, istället för investeringar i förnybar energi i länder med hög andel fossilt i elmixen eller i mindre utvecklade länder där det råder ener-gifattigdom. Svaret på frågan är att vi måste göra både och. Världen har föresatt sig att nå alla håll-barhetsmål och då måste utsläppen från industri, transporter etc. i Sverige också ner till noll. Sverige har föresatt sig att vara ett gott föredöme genom att bli världens första fossilfria land. En sådan målsättning kan ha ett egenvärde i sig men framförallt brukar Fossilfritt Sverige framhålla att vi som redan kommit relativt långt i omställningen kan hjälpa andra genom att visa att det går och genom att exportera vår teknik och vårt kunnande för att på så sätt accelerera omställningen i omvärlden.
I arbetet med rapporten har vi inte fullt ut lyckats belägga en del potentiella samhällsnyttor. Det behöver inte betyda att de skulle vara svåra att beskriva eller kvantifiera utan det kan helt enkelt bero på att ingen hittills haft anledning att studera och dokumentera dem. En samhällsnytta som det verkar råda delade meningar om, främst beroende på att den är rätt komplex när man kommer till detaljerna, är frågan om försörjningstrygghet. Trygg energiförsörjning är relevant för både fredstida krigsberedskap och höjd beredskap och krig, och havsetablerad vindkraft kan vara en av de mer lämpliga energiförsörjningsalternativ som matchar de tre målområden som utgör grunden för EU:s och Sveriges energipolitik; miljö, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (Denwar, Johansson, Jonsson & Larsson, 2019). Svensk vindenergi (2019) menar i en av sina rapporter att en ökad lokal elproduktion leder till en ökad motståndskraft jämfört med en centraliserad elproduktion. Två vik-tiga aspekter att lyfta här är förmågan i lokala nät att övergå till s.k. ö-drift och risken för cyberat-tacker. De lokala elnäten och tillhörande produktionsanläggningar är inte förberedda för det så för-utom en vindkraftspark krävs betydande ytterligare åtgärder i infrastrukturen. Vindkraft är liksom andra kraftslag uppkopplade mot internet för styrning och optimering och därmed lika känsligt för cyberattacker som annan samhällskritisk utrustning. Så visst kan vindkraft vara positivt i arbetet med ökad beredskap, men det är en komponent bland flera.
En annan fråga vi inte behandlat fullt ut är den om hur stor samhällsnyttan är med en ökad utbild-ningsnivå. Det är lätt att förstå att för att planera, bygga och drifta havsbaserad vindkraft så krävs kvalificerad arbetskraft. Denna arbetskraft behöver förstås utbildas. Det som gör det svårt att kvan-tifiera är ifall införandet av dessa utbildningar på marginalen leder till att personer som annars inte skulle utbilda sig gör det. Annars handlar det bara om att fördela om resurser inom utbildningssy-stemet. Det gäller med ett nationellt perspektiv. I ett lokalt perspektiv kan det förstås uppstå en nytta om utbildning etableras på en ort som annars inte skulle ha anordnat motsvarande utbildning. Nyttan är en utbildningsanordnare med kringtjänster och de skatteintäkter med mera som då genereras. Vi har dock inte hittat några studier på området som på ett konsistent sätt beräknar effekterna av sådan utbildning.
Ytterligare en svårkvantifierad samhällsnytta är på vilket sätt en vindkraftsetablering bidrar till fram-tidstro och identitet i förhållande till hållbar utveckling. Genom att lyfta fram lokala värden och tillgångar, och tydliggöra den lokala identiteten så skapar kommunen goda förutsättningar att locka till sig besökare i olika sammanhang (Waldo, Ek, Johansson & Persson, 2012). Den lokala identite-ten är en viktig bakomliggande faktor som kan skapa goda förutsättningar för kommunens utveckl-ingspotential. Utvecklingspotentialer som är väsentliga för att stärka den lokala identiteten är exem-pelvis förbättrade kommunikationer, kommunala samverkansavtal eller attraktiva boendemiljöer (Jörgensen, 2004). Etablering av vindkraft möjliggör en utvecklingspotential för kommunerna och detta har i sin tur visat sig kunna bidra till att utveckla området både som boende-, besöks- och affärsarena (Klintman & Waldo, 2008; Waldo, Ek, Johansson & Persson, 2012). De här sambanden är dock svåra att leda i bevis då det precis som i fallet med energiförsörjningstrygghet är många olika komponenter som måste finnas på plats samtidigt och samverka för att dessa ”goda förutsätt-ningar” verkligen ska leda till något mervärde och inte bara stanna vid en ”utvecklingspotential”.
13
Det finns också frågor där vi hade önskat att vi kunnat gå lite djupare. En sådan är fiskefrågan där mer fakta från Havs- och vattenmyndigheten och Länsstyrelsen rörande förhållandena i anslutning till Svea Vind Offshores etableringar hade kunnat studeras för att närmare precisera nyttan med undvikande av bottentrålning med mera. Dock har uppdragets omfattning i tid inte medgivit någon fördjupad analys av lokala förhållanden.
Mot bakgrund av det som beskrivits ovan konstaterar vi att det krävs mer arbete för att tydligare och mer explicit beskriva och kvantifiera samhällsnyttan för Svea Vind Offshores etableringar. Med mer data och fler referenser på ekonomiska effekter som arbetstillfällen etc. går det att göra beräkningar för att ge en fingervisning om storleken hos en del nyttor kopplade till planerade investeringar. Detta kan vägas mot de samhällskostnader som uppstår och en samlad bild kan ges i en kostnads-nytto-analys. En kvantitativ analys kompletterar den kvalitativa analys som beskrivits i denna rapport.
14
5 Slutsatser
De samhällsnyttor som behandlats mestadels kvalitativt i rapporten är sammanställda i tabell 2.
Tabell 2: Sammanställning av rapportens rubriker och identifierade nyttor.
Område Nyttor
Energisystem Mer elproduktion behövs och eltillförsel från vindkraft följer i stor utsträckning elbehovet
Vindkraft kan bidra till att fylla effektbehovet där efterfrågan finns Vindkraft kan vara en del i en vätgasutbyggnad
Energi- och miljövärdering
Energiåterbetalningstid omkring 1 år (jämförbar med solceller) Utsläpp av växthusgaser lägre än alternativen
Lägre total miljöpåverkan (externa kostnader) än alternativen (jämförbar med vattenkraft)
Näringsliv Grön energi och effekt kan attrahera företagsetableringar
Rev-effekter och förbud mot bottentrålning positivt för fiskemiljön Kan bidra till stärkt besöksnäring och relaterat näringsliv
Offentlig verksamhet Både direkt och indirekt ökning av arbetstillfällen
Årliga inkomster på lokal, regional och nationell nivå under projektering, bygg-nation, drift och underhåll, samt ytterligare tillväxtfaktorer
Bidrar till tekniskt lärande
Leder ofta till att infrastrukturen förbättras
Civilsamhälle Förankring, dialog och utdelning av inkomster kan leda till en positiv utveckling i civilsamhället
Vindkraft är primärt en teknik för energiförsörjning och bidrar med nytta för energisystemet avse-ende såväl ökad tillgång på elenergi men också i samverkan med annan teknik ett viktigt bidrag för att lösa effektproblematiken. Det som primärt motiverar en utbyggnad av vindkraften är att vi i en-lighet med internationella avtal och nationella mål ska bli fossilfria och där har vindkraften en tydlig klimatnytta jämfört med många andra nuvarande och framtida alternativ.
Vad rapporten visar är dock att nyttan handlar om så mycket mer än energi och miljö. Vi ser också möjlighet till positiva effekter inom både näringsliv och offentlig verksamhet samt i civilsamhället.
Exempel på detta är samhällsekonomiska vinster i form av arbetstillfällen, höjd utbildningsnivå och därigenom ökad attraktionskraft.
I beslutssituationer som rör vindkraft är det viktigt att beslutsfattarna ser hela bilden och ges möj-lighet att värdera alla de nyttor som kan uppstå i förhållande till intrång och skyddsåtgärder. En aspekt som kan vara viktig att ta med sig är balansen mellan nytta och kostnad för olika målgrup-per/aktörer.
15
6 Referenser
Abdalla, A. M., Hossain, S., Nisfindy, O. B., Azad, A. T., Dawood, M., & Azad, A. K. (2018). Hydro-gen production, storage, transportation and key challenges with applications: A review. Energy Conversion and Management 165: 602–627.
Andersson, C. (2011). Vindkraftens lokala nytta: modell för delägande och bygdepengar, vindkraftens återbäring till bygder. Stockholm: Hela Sverige.
Biokraftplattformen (2015). Ett 100 procent förnybart elsystem kräver en betydande andel biokraft.
Svebio. Hämtad 2020-09-30 från https://www.svebio.se/app/uploads/2016/12/Biokraftplattfor-men_Rapport_1-dec-2015.pdf
Bonou, A., Laurent, A., Olsen, S.I. (2016). Life cycle assessment of onshore and offshore wind energy-from theory to application. Applied Energy 180: 327–337
Byman, K., & Nordling, J. (2016). Sveriges framtida elproduktion En delrapport. IVA.
Carneiro, C., Schmidtbauer-Crona, J., Hammar, L., Örtegren, A. (2019). Miljökonsekvensbeskrivning av havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Hämtad 2020-09-15 från
https://www.havochvatten.se/download/18.4705beb516f0bcf57cee066/1576514424505/miljokon-sekvensbeskrivning-av-havsplaner.pdf
Denwar, C., Johansson, B., Jonsson, D. K., & Larsson, P. (2019). Sektorsansvar och energiberedskap:
Förslag till arbetsmodell för att utforma ett sektorsansvar med förmågor i fokus. (FOI-R--4819—
SE) Energimyndigheten.
de Wild-Scholten, M.J. (2013). Energy payback time and carbon footprint of commercial photovoltaic systems. Solar Energy Materials and Solar Cells 119: 296-305
Ecofys (2014). Subsidies and costs of EU energy - Final report.
Energiföretagen (2020). Energi i världen. Hämtad 2020-09-23 från https://www.energiforetagen.se/sta-tistik/energi-i-varlden
Energimarknadsbyrån (2020) Elområden. Hämtad 2020-10-21 från https://www.energimarknads-byran.se/el/elmarknaden/elomraden/
Energimyndigheten (2017). Havsbaserad vindkraft- en analys av samhällsekonomi och marknadspot-ential. Hämtad 2020-09-16 från
https://www.regeringen.se/contentas- sets/609980e5801242e8b62765c0ef32eaec/statens-energimyndighets-rapport---havsbaserad-vind-kraft.pdf
Energimyndigheten (2019). 100 Procent Förnybar El.
Energimyndigheten (2020a). Rekordår för svensk elproduktion. Hämtad 2020-09-10 från http://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2020/2019-rekordar-for-svensk-elproduktion Energimyndigheten. (2020b). Energiläget 2020 - en översikt.
Energimyndigheten (2020c). Utlysning: Arbeta med förankring, lokalt mervärde och kunskapsinsatser kring förnybar elproduktion på lokal och regional nivå. Hämtad 2020-09-30 från http://www.ener- gimyndigheten.se/globalassets/utlysningar/arbeta-med-forankring-lokalt-mervarde-och-kunskapsin- satser-kring-fornybar-elproduktion-pa-lokal-och-regional-niva/fullstandig-utlysningstext-projekt-lokala-och-regionala-insatser-2020.pdf
Europeiska miljöbyrån (2019). Energi i Europa: så ser det ut idag. Hämtad 2020-09-23 från https://www.eea.europa.eu/sv/miljosignaler/miljosignaler-2017-europas-framtida-energi-forsorjning/artiklar/energi-i-europa-sa-ser
Fayram, A. H., & de Risi, A. (2007). The potential compatibility of offshore wind power and fisheries:
an example using bluefin tuna in the Adriatic Sea. Ocean & Coastal Management 50(8): 597-605.
FN (2019). Agenda 2030 och de globala målen. Svenska FN-förbundet. Hämtad 2020-09-22 från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fat-tigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/
Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking (2019). Hydrogen Roadmap Europe A Sustainable Pathway for the European Energy Transition. Hämtad från: https://doi.org/10.2843/249013
Gävle Kommun. (2015). Planeringsunderlag till översiktsplan Gävle kommun.
Hammar, L., Perry, D., & Gullström, M. (2015). Offshore wind power for marine conservation. Open Journal of Marine Science 6(1): 66-78.
Huang, Y.-F., Gan, X.-J., Chiueh, P.-T. (2017). Life cycle assessment and net energy analysis of off-shore wind power systems. Renewable Energy 102: 98-106.
Hybrit (u.å.). Fossil-free Steel - Hybrit. Hämtad 2020-09-29 från https://www.hybritdevelopment.com/
IEA (2019). Global energy CO2 status report 2019. Hämtad 2020-09-23 från https://www.iea.org/re-ports/global-energy-co2-status-report-2019
IEA (2020). Electricity information overview. Hämtad 2020-09-23 från https://www.iea.org/re-ports/electricity-information-overview
16
IPCC (2007). Climate change 2007-the physical science basis: Working group I contribution to the fourth assessment report of the IPCC (Vol. 4). Cambridge university press.
IRENA (2018) Renewable energy benefits – Leveraging local capacity for offshore wind, ISBN 978-92-9260-063-1
IUC (2020). SEK®: Samhällsekonomisk kalkyl – effekter på lokalsamhället. IUC Sverige AB.
Jay, S. A. (2008). At the margins of planning: offshore wind farms in the United Kingdom. Farnham:
Ashgate Publishing, Ltd.
Jobert, A., Laborgne, P., & Mimler, S. (2007). Local acceptance of wind energy: Factors of success identified in French and German case studies. Energy Policy 35(5): 2751-2760.
Jörgensen, E. (2004). Hållbar utveckling, samhällsstruktur och kommunal identitet: en jämförelse mel-lan Västervik och Varberg. Lunds universitet.
Kaldellis, J. K., & Kapsali, M. (2013). Shifting towards offshore wind energy – Recent activity and fu-ture development. Energy Policy 53: 136–148.
Kihlberg, J. (2019). Vattenfall ser ingen kalkyl i ny kärnkraft. DN.SE. Hämtad 2020-09-24 från:
https://www.dn.se/nyheter/politik/vattenfall-finns-ingen-kalkyl-i-ny-karnkraft/
Klintman, M. & Waldo, Å (2008). Erfarenheter av vindkraftsetablering – Förankring, acceptans och motstånd. Naturvårdsverket (Vindval) rapport 5866, ISBN 978-91-620-5866-1.pdf
LCA_WIND_DK (2020). Environmental footprint of wind turbines in Denmark. http://viewer.webser-vice-energy.org/lca-wind-dk
Länsstyrelsen (2019). Energi- och klimatstrategi för Gävleborgs län 2020-2030.
Mels, S. & Aronsson, L. (2010). Planering och kommunikation kring vindkraft i havet: en studie av lo-kala förankringsprocesser. Stockholm: Naturvårdsverket.
Microsoft (2019). Building for the future: Microsoft’s new Swedish datacentres have sustainability firmly in mind. Hämtad 2020-09-29 från https://news.microsoft.com/europe/2019/05/29/building-for-the-future-microsofts-new-swedish-datacentres-have-sustainability-firmly-in-mind/
Naturvårdsverket (2008). Miljömässig optimering av fundament för havsbaserad vindkraft. Hämtad 2020-09-24 från https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5828-9.pdf Naturvårdsverket (2019). Fördjupad analys av den svenska klimatomställningen: industrin i fokus.
Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket (2020a). Agenda 2030 och globala hållbarhetsmålen. Hämtad 2020-09-22 från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Agenda-2030-och-globala-hallbarhetsma-len
Naturvårdsverket (2020b). Vindkraftens påverkan på marint liv. Hämtad 2020-09-16 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Vind-val/Marint-liv
Nikolaidis, P., & Poullikkas, A. (2017). A comparative overview of hydrogen production processes. Re-newable and Sustainable Energy Reviews 67: 597–611. https://doi.org/10.1016/j.rser.2016.09.044 Nohrstedt, L. (2019). Bakslaget: 570 skarvar i miljardlänken måste bytas ut. Ny Teknik. Hämtad från
https://www.nyteknik.se/premium/bakslaget-570-skarvar-i-miljardlanken-maste-bytas-ut-6968870 Nordiska Ministerrådet (2018). Data centre opportunities in the Nordics. Hämtad från
http://data.uis.unesco.org
Northvolt. (2020). A blueprint for next-generation battery manufacturing. Hämtad 2020-03-20 från https://northvolt.com/production
Nätverket Vindkraftens klimatnytta (2019). Svensk vindkraft kan minska klimatutsläppen med 50 pro-cent. Hämtad 2020-09-10 från
https://svenskvindenergi.org/wp-content/uplo-ads/2019/04/N%C3%A4tverket-Vindkraftens-klimatnytta-2019-04-16.pdf Olauson, J. (2016). Modelling Wind Power for Grid Integration Studies. (Dissertations from the Faculty of Science and Technology 1428). Uppsala universitet.
Our World in Data (u.å.). Energy - Our World in Data. Hämtad 2020-09-25 från https://ourworldin-data.org/energy
OX2 (2015). Nya jobb och möjligheter. Hämtad 2020-09-24 från https://docplayer.se/8808582-Nya-jobb-och-mojligheter.html
Persson, J., Fernqvist, F. (2016). Socioekonomiska konsekvenser av vindkraftsetablering och tillämp-ning av vindbonus: en kunskapssammanställtillämp-ning. Hämtad 2020-09-24 från https://pub.epsi-lon.slu.se/13438/11/persson_j_fernqvist_f_160614.pdf
Pöyry (2018). Trångt i elnäten - Ett hinder för omställning och tillväxt? Slutrapport. Hämtad från https://www.energiforetagen.se/globalassets/energiforetagen/nyheter/2018/2018-08-16-poyryrap-porten.pdf?v=lquN8eBVVgH9r3eJQjyA64fTUw0
Regeringen (u.å.). Mål för energipolitiken. Hämtad från: https://www.regeringen.se/regeringens-poli-tik/energi/mal-och-visioner-for-energi/
17
Regnell, A., Ågren, R.-M., Wolf, A., Dotzauer, E., Mårtensson, E., Johnsson, F., … Larsson, S. (2019).
Så klarar det svenska energisystemet klimatmålen. Hämtad från: https://www.iva.se/globalas-sets/bilder/projekt/vagval-klimat/201910-iva-vagval-for-klimatet-delrapport5-g.pdf
Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, Å., Chapin III, F. S., Lambin, E., ... & Nykvist, B.
(2009). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and society 14(2): 32.
SCB (2020). Eltillförsel i Sverige efter produktionsslag. Månad 1974M01 - 2020M07. PxWeb. Hämtad 2020-09-25 https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__EN__EN0108/EltillfM/
SFS 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet
Siemens Gamesa (u.å). A clean energy solution – from cradle to grave. Hämtad 2020-10-02 från:
https://www.siemensgamesa.com/-/media/siemensgamesa/downloads/en/products-and-services/off-shore/brochures/siemens-gamesa-environmental-product-declaration-epd-sg-8-0-167.pdf
Stralka, C. (2019, 2 mars). Det goda exemplet [Blogginlägg]. Hämtad 2020-09-15 från https://www.hallbarhetsverige.se/radda-ostersjon/det-goda-exemplet/#
Strömsunds kommun (2014). Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vind-kraft. Studie av SSVAB etablering i Mörttjärnberget. Hämtad 2020-09-24 från http://www.vind- kraftcentrum.se/framtidens_energi/images/arbetskraftforsorjning_och_sysselsattningseffek-ter_vid_etablering_av_vindkraft_morttjarnberget.pdf
Svensk vindenergi (2019). 100% förnybart 2040: vindkraft för klimatnytta och konkurrenskraft. Häm-tad 2020-09-23 från https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2019/10/Svensk_Vinde-nergi_FÄRDPLAN_2040_rev-1.pdf
Svenska Kraftnät (2015). Nätutvecklingsplan 2016 – 2025: En tioårsplan för det svenska stamnätet.
Svenska Kraftnät (2019). Läget i kraftsystemet.
Svenska Kraftnät (2020). Beslut om de första åtgärderna inom NordSyd – nu startar projekten | Svenska kraftnät. Hämtad 2020-09-30 från https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/all-manna-nyheter/2020/beslut-om-de-forsta-atgarderna-inom-nordsyd--nu-startar-projekten/
Svenskt Näringsliv (2019). Framtidens elbehov.
Sveriges miljömål (2020). Miljömålen. Naturvårdsverket. Hämtad 2020-09-22 från https://www.sveri-gesmiljomal.se/miljomalen/
Sweco (2017). Havsbaserad vindkraft: potential och kostnader. Energimyndigheten. Hämtad 2020-09-22 från https://www.energimyndigheten.se/globalassets/fornybart/framjande-av-vindkraft/under-lagsrapport-sweco---havsbaserad-vindkraft---potential-och-kostnader.pdf
Teknikens Värld (2017). Northvolt valde Skellefteå för sin batterifabrik. Hämtad 2020-09-29 från https://teknikensvarld.se/northvolt-valde-skelleftea-for-sin-batterifabrik-542969/
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Stockholm (2019). Kraftförsörjning inom östra Mellansverige.
Tsao, J., Lewis, N., & Crabtree, G. (2006). Solar FAQs. US Department of Energy, 1–24. Hämtad från http://www.sandia.gov/~jytsao/Solar FAQs.pdf
Vattenfall (u.å.). Frågor och svar om solceller och solenergi. Hämtad 2020-09-25 från https://www.vat-tenfall.se/solceller/service-support/fragor-och-svar/
Volkswagen (u.å.). Northwolt - Grön el och stor produktion. Hämtad 2020-09-29 från
https://www.volkswagen.se/sv/om-volkswagen/vw-magasin/miljo/northwolt-batterier.html Vindkraftsnyheter.se (2013). Vindkraftturism lockar folk till Jädraås. Hämtad 2020-09-24 från
https://www.vindkraftsnyheter.se/20190804/1231/vindkraftturism-lockar-folk-till-jadraas
Västra Götalandsregionen (2012). Kartläggning av sysselsättningseffekter från vindkraft. Hämtad 2020-09-17 från https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/Spa-
cesStore/3c6824e6-57b3-4cfc-80d8-c7eec76a50cb/Rap- port%20Kartl%c3%a4ggning%20av%20syssels%c3%a4ttningseffekter%20fr%c3%a5n%20vind-kraft%20Feb%202012.pdf?a=false&guest=true
Västra Götalandsregionen (2020). Lokal nytta vid vindkraftsetableringar. Hämtad 2020-09-17 från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/Spa- cesStore/666c5b99-fc35-4485-afac-e412feeddf14/Lokal%20nytta%20Rapport%202020-04-21.pdf?a=false&guest=true
Waldo, Å., Ek, K., Johansson, M., & Persson, L. (2012). Kommunerna och vindkraften. Lunds universi-tet. Hämtad 2020-09-14 från https://lup.lub.lu.se/record/3512790
Wolsink, M. (2000). Wind power and the NIMBY-myth: institutional capacity and the limited signifi-cance of public support. Renewable Energy 21(1): 49-64.
Wind Europe (2017). Local impact, global leadership – The impact of wind energy on jobs and the EU economy
Wind Europe (2020). Wind energy and economic recovery in Europe – How wind energy will put com-munities at the heart of the green recovery
18
Yan, X., Zhang, X., Gu, C., & Li, F. (2018). Power to gas: addressing renewable curtailment by con-verting to hydrogen. Frontiers in Energy 12(4): 560–568. https://doi.org/10.1007/s11708-018-0588-5
Östlund, H. (2018). Vågkraft kan ge mer energi än sol och vind. Forskning.se. Hämtad 2020-09-24 från:
https://www.forskning.se/2018/10/15/vagkraft-kan-ge-mer-energi-an-sol-och-vind/