Beräknar infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv (se LCA livscykelanalys). Ingår ofta i samlad effektbedömning (SEB).
klimatlag climate law
Europeisk klimatlag från 2021: Målet om ett klimatneutralt EU senast 2050 är lagstadgat.
Ett bindande klimatmål för EU är om en minskning av nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990.
Svenskt klimatpolitiskt ramverk från 2018: Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen 2030 bör vara 63 % lägre än utsläppen år 1990.
Utsläppen år 2040 bör vara 75 % lägre än utsläppen år 1990.
Se även klimatmål för transportsektorn.
klimatmål climate objectives
Se klimatlag och klimatmål för transportsektorn.
Klimatmål för transportsektorn climate objective of the transport sector Europa från 2019: Nya fordon ska från och med 2030 i genomsnitt släppa ut mindre koldioxid jämfört med 2021 års nivåer så att bilar släpper ut -37,5 % mindre koldioxid och lätta nyttofordon släpper ut -31 % mindre koldioxid. För lastbilar och andra tunga fordon gäller att jämfört med 2019 års nivåer ska en minskning ske med 15 % från 2025 och med 30
% från 2030.
Sverige: Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 % senast år 2030 jämfört med 2010.
Se även klimatlag.
54 https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Klimatkalkyl/
klubbvara club good
En nyttighet som karaktäriseras av rivalitet (men däremot inte av icke-exkluderbarhet). Avgiftsbelagda broar är ett exempel.
klumpsummeskatt lump sum tax
I teorin är den ideala skatten en skatt som inte anses påverka individens beteende. En sådan skatt kan tas ut på medborgarskapet eller mantalsskrivningen eller på fastigheter – inte på arbete eller sparande. Klumpsummeskatter har nackdelar, framförallt att den bryter mot principen skatt efter förmåga. Utifrån resonemanget att klumpsummeskatten är den samhällsekonomiskt mest effektiva skatten kan man räkna ut kostnaden för andra skatter. Kostnaden för en skatt benämns då överskottsbörda excess burden.
knapphet scarcity
Är ett begrepp som beskriver det grundläggande ekonomiska problemet där människor har obegränsade önskemål och behov i en värld av begränsade resurser. Knapphet inkluderar också en individs brist på resurser för att köpa varor.
knuffa (vänligt) nudge Se puffa.
koefficient coefficient
En parameter från en skattning (ett estimat) som ändrar en variabel i en modell.
kognitiv cognitive
Har att göra med intellektuella funktioner som tänkande, varseblivning, minne med mera.
kognitiv bias, kognitiv partiskhet, kognitiv snedvridning, kognitiv begränsning, kognitiva fördomar, kognitiva missar cognitive bias
Kognitiv bias (partiskhet) är ett sätt som hjärnan fungerar på som kan ge en skev
verklighetsuppfattning och leda till irrationella beslut och tolkningar. En individ skapar sin egen subjektiva inre verklighet och det är den och inte de objektiva förhållandena som styr beteendet. Människan har haft stor evolutionär nytta av detta, till exempel förmågan att se sig för och tolka in syften bakom händelser och att med minimal information ta genvägar i tänkandet, därför att det varit viktigt att kunna ta snabba beslut utifrån tumregler,
exempelvis vid fara. Kognitiv bias hjälper människor att hitta gemensamma vägar och genvägar för att kunna navigera i vanliga situationer i livet. Men denna kognitiva bias (partiskhet) kan även leda till felaktiga bedömningar, ologiska tolkningar och irrationalitet.
Vid komplexa beslut med mycket olika fakta att ta ställning till om projekt som kanske har långsiktiga verkningar och svårbedömda statistiska sannolikheter så räcker vår
hjärnfunktion inte till för att ta dessa beslut snabbt och med ”magkänslan”. Därför har människan utvecklat vetenskapliga metoder och olika beslutsstöd – varav
transportekonomiska beslutsunderlag är ett exempel!
Se begränsad rationalitet, bekräftelsebias, Dunning-Krugereffekten,
förankringseffekt, hypotetiskt val, optimism bias, planeringsvilla, rationella val, substitutionsbias, strategisk bias (partiskhet), sänkta kostnader villan, övertro bias.
koherens, sammanhang, samstämmighet coherence
Något eller ett sammanhang som är logiskt, konsistent, samstämmigt eller motsägelsefritt.
koldioxidekvivalent (CO2e) carbon dioxide equivalent
”Koldioxidekvivalent (CO2e) är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.
Exempelvis metan (CH4) bidrar 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid (CO2). Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter.
koldioxidskatt carbon dioxide tax
Koldioxidskatt är en svensk punktskatt som tas ut på bränslen utifrån deras innehåll av kol, som vid förbränning orsakar utsläpp av koldioxid. Denna skatt används i Sverige som ett ekonomiskt styrmedel med syftet att minska användningen av fossil energi och fossila utsläpp. Jämför med energiskatt.
kollektiv nyttighet, allmän vara, kollektiv vara, social nyttighet public good, social good, collective good
Transportinfrastrukturen har i sig inslag av kollektiva nyttigheter. En genuint ”kollektiv nyttighet” karaktäriseras av icke-rivalitet i konsumtion och av icke-exkluderbarhet.
Det sistnämnda innebär att det inte går att avgränsa konsumtionen av nyttigheten till de som betalar för den. Förekomsten av icke-exkluderbarhet innebär att någon
marknadslösning inte uppkommer spontant, eftersom inget företag med vinstintresse kan producera och sälja varan i fråga. Förekomsten av icke-rivalitet innebär att även om det skulle vara möjligt att utestänga de som inte betalar för nyttigheten så är det inte
samhällsekonomiskt önskvärt att göra det. Ett tydligt rent exempel på en kollektiv nyttighet är gatubelysning. Allmänna vägar och broar är kollektiva nyttigheter (tills det uppstår trängsel). Se även snålskjutsåkare. Jämför med nyttighet good och privat nyttighet private good.
kollektivtrafik transit (am. English), public transport (br. English)
persontransporter av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering.
kombinerad transport, multimodal transport multimodal transport Transport av gods med användning av minst två trafikslag.
Det svenska ”multimodal” är ett direktlån från engelskan. Engelskans ”multi-” kan stå för mer än en medan svenskans ”multi-” står för som omfattar åtskilliga. Därav följer en risk att man misstolkar den svenska termen. En ”kombinerad transport, multimodal transport”
kan emellertid vara en transport av gods med endast två trafikslag.
”Att låta de samhällsekonomiska kalkylerna ha en central roll i planeringsprocessen är ett motmedel mot våra medfödda kognitiva begränsningar (t ex vår svårighet att hålla många variabler och
storleksordningar i huvudet, och vår benägenhet att snabbt bestämma sig för en åsikt och sedan undermedvetet söka stöd för den), och mot att särintressen får ett oproportionerligt stort inflytande.”
”Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar” 2015 Maria Börjesson, professor i nationalekonomi
Jonas Eliasson, professor i transportsystem
kombitransport combined transport Se kombinerad transport.
komfort comfort
Angenäm och praktisk bekvämlighet. ”Komfort ”kan också vara synonymt med trygghet.
Faktorer som i transportsammanhang kan ge dålig komfort är bland andra vibration, buller, luftkvalitet, optisk bländning, dålig
sittergonomi, synsvårigheter, talsvårigheter, sömnsvårigheter samt socialt obehag. Det finns en komfortvärdering som avspeglar skillnaden mellan att färdas på asfalt och grusunderlag kommunekonomisk analys municipality economic analysis
En analys av hur en kommuns ekonomi påverkas av en åtgärd. Se även regionalekonomisk, statsfinansiell och samhällsekonomisk analys.
komparativ statik comparative statics
Man studerar, inom en statisk modell som beskriver ett stabilt jämviktsläge, hur
jämviktsläget ändras vid förändringar i värdet på en eller flera av modellens parametrar eller exogena variabler, medan övriga förhållanden antas oförändrade.
Man kan till exempel analysera hur en varas jämviktspris ändras som en följd av köpargruppens ökade inkomster, eller hur under en lågkonjunktur produktion och sysselsättning i ett land ökar som en följd av ökade offentliga utgifter.
kompensationskrav, ersättningskrav, villighet att acceptera kompensation willingness to accept compensation (WTA)
Vad den som förlorar på en åtgärd skulle vilja ha i kompensation för att säkra sin nytta.
Jämför med betalningsvilja och förlustaversion.
kompenserad efterfrågekurva compensated demand curve
Visar hur antalet enheter av en nyttighet som köps till ett givet pris förändras när priset ändras, samtidigt som konsumentens nytta bibehålls på konstant nivå.
kompenserad variation (CV) compensating variation (CV)
Mängden extra pengar som skulle behövas för att återställa en individs ursprungliga nyttonivå om priset på någon nyttighet (resa) stiger eller att nyttigheten (avgången) upphör att vara tillgänglig.
Jämför med ekvivalent variation equivalent variation (EV) och figur 33.
kompilera, sammanställa compilation
I allmän betydelse betyder compilation att sammanställa.
Inom datahantering av modeller används ordet kompilera för när den programmerade källkoden skall översättas till maskinkod så att datorn kan köra (exekvera) programmet.
Programmet som översätter källkoden till maskinkod kallas för kompilator komplementvara complements
En vara eller tjänst som ofta konsumeras i samband med att en annan vara eller tjänst konsumeras. Efterfrågan på komplementvaran stiger om priset för den associerade varan sjunker och komplementvarans efterfråga sjunker om priset på den andra varan stiger.
Jämför med korspriselasticitet.
konfidensintervall confidence interval
Berättar med vilken säkerhet som man utifrån ett insamlat dataunderlag som har tagits fram med hjälp av stickprov kan säga att det ”verkliga” medelvärdet ligger inom ett visst intervall. Det vanligaste är att man använder sig av konfidensintervallen 95 procent. Det man då säger är att man med 95 procent säkerhet kan säga att det verkliga medelvärdet ligger någonstans inom det uttryckta spannet. Exempel: Om konfidensintervallet är mellan 5-8 så kan man med 95 procents säkerhet säga att det verkliga medelvärdet alltid kommer att ligga mellan 5-8.
konfirmeringsbias conformation bias se bekräftelsebias
konjunkturcykel business cycle
Den tid det tar för ekonomin att genomgå både en högkonjunktur och en lågkonjunktur.
konkav funktion concave function
En ”konkav funktion” i en variabel är en matematisk funktion vars graf kännetecknas av att om en rät linje dras mellan två valfria punkter på grafen, skall alla punkter på grafen mellan de två punkterna ligga på eller över linjen. Jämför med konvex funktion.
konkurrens competition
Den rivalitet som råder mellan aktörerna i en marknadsekonomi.
konkurrensfördelar competitive advantage
Konkurrensfördel avser faktorer som gör att ett företag kan producera varor eller tjänster bättre eller billigare än sina konkurrenter.
konkurrensmarknad competitive market
Den fullkomliga konkurrensmarknaden är en teoretisk modell som inte motsvarar
verkligheten. Modellens värde ligger i att den ger upphov till slutsatser som är användbara vid analys av ekonomiska förhållanden, exempelvis effektiv användning av resurser. Genom riktmärkning (benchmarking) gentemot den fullkomliga konkurrensmarknaden kan man hitta förslag och åtgärder för att ta bort hinder för ekonomin, konkurrensen och
marknaderna att utvecklas i rätt (effektivare) riktning. Den teoretiska modellen innehåller bland annat:
att aktörerna är många och små i förhållande till marknadens totala utbud och efterfrågan. Därigenom kan ingen enskild aktör påverka varornas pris (inga monopol alltså).
att produkterna på marknaden är homogena (lätt att byta leverantör och vem man handlar med).
att det inte finns några etablerings- och exithinder på marknaden (lätt att starta nya företag och komma in och konkurrera på etablerade marknader)
att alla aktörer har fullständig information om alla alternativ som förekommer på marknaden (ingen asymmetrisk information).
konsekvens consequence
Naturlig följd av viss handling eller visst förlopp. Konsekvensen kan ses som ett resultat eller en effekt och är typiskt en som är ovälkommen eller obehaglig.55 En effekt av en handling kan ge konsekvenser inom ett område. Ibland används konsekvens på svenska inom transport- och miljöområdet synonymt med påverkan impact och effekt impact, effect.
En konsekvens kan då ses som ett utfall från en händelse som påverkar måluppfyllelse. På engelska är consequence en synonym till effect. Jämför med konsekvensanalys,
effektsamband, effektmodell och effektbedömning.
konsekvensanalys, konsekvensbedömning impact assessment (IA), impact analysis, regulatory impact assessment (RIA)
Är en konsekvensanalys eller effektbedömning som även inkluderar stegen i en kostnadsnyttoanalys. Ger information till beslutsfattare om huruvida och hur man ska reglera för att uppnå offentliga politiska mål. Konsekvensanalysen eller
konsekvensbedömningen undersöker effekterna och konsekvenserna av olika alternativ. Det hjälper till att basera beslut om att anta eller ändra lagar och förordningar utifrån fakta och bevis och ger nödvändig information om kostnader cost och fördelar benefits för olika intressenter. OECDs metodbeskrivning56 går under namnet RIA medan EU numera
beteckna analyserna som IA. Eftersom impact i Sverige används både för konsekvens och
55 Oxford dictionary: consequence - ”a result or effect, typically one that is unwelcome or unpleasant”
56 OECD Regulatory impact analysis:: https://www.oecd.org/regreform/regulatory-policy/ria.htm
effektsamband i konsekvensbedömning och i samlad effektbedömning, har föreslagits att benämningen samhällsekonomisk effekt- och konsekvensanalys social benefit, cost and impact analysis skulle kunna användas för EU-arbete och övrigt internationellt arbete.
konsekvensetik consequentialism
Normativ etisk teori som hävdar att man kan avgöra huruvida en handling är rätt eller orätt med utgångspunkt i värdet hos dess konsekvenser, vanligtvis relativt värdena hos
alternativens konsekvenser. Konsekvensetik i sin maximerande form identifieras ofta med utilitarism, vilken dock tillfogar en definition av värden som relaterar dem till lycka, tillfredsställelse och liknande.
konsekvensutredning impact analysis (regulations)
En konsekvensutredning inom staten är en utredning av konsekvenser av en myndighets föreskrifter och allmänna råd. Innan en myndighet beslutar om föreskrifter eller allmänna råd ska myndigheten utreda vilka konsekvenser dessa får och upprätta en
konsekvensutredning. I förordning (2007:1244)57 beskrivs konsekvensutredning vid regelgivning. Jämför konsekvensanalys och effektbedömning.
konsistent concistency
Inom matematik, filosofi, transportekonomi med flera är något som är ”konsistent” även motsägelsefritt, följdriktigt och konsekvent.
I vetenskapliga sammanhang är en utsaga som inte innehåller eller ur vilken man inte kan härleda någon motsägelse, konsistent. Man talar också om intellektuell stadga och
konsekvens så att man inte härleder motsägelser.
En konsistent skattning inom statistiken är en skattning av en parameter där skillnaden mellan skattningen och det sanna parametervärdet går mot noll, när antalet observationer går mot oändligheten.
Målet är att olika transportekonomiska beslutsunderlag i form av exempelvis metoder, modeller, verktyg och analysresultat skall komplettera varandra beroende på vad som skall analyseras men vara så sinsemellan konsistenta och motsägelsefria som möjligt (vilket förstås inte är ett hinder för känslighetsanalyser med alternativa förutsättningar).
Motsatsen är inkonsistent.
konsolidera, säkra consolidate
Förstärka genom att förbättra den inre strukturen. Exempelvis förstärka den ekonomiska ställningen för ett företag.
konstant constant
En konstant har ett fixt värde till skillnad från variabler. Inom matematik är till exempel π (pi) en matematisk konstant medan x och y ofta används för att ange olika värden.
Inom programmering används konstant för variabler vars värde inte ändras efter att det definierats.
En funktion som är oberoende av en viss variabel sägs vara konstant med avseende på den variabeln.
57 Förordning (2007:1244) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20071244-om-konsekvensutredning-vid_sfs-2007-1244
”The rarest of all human qualities is consistency.”
Jeremy Bentham, 1748 – 1832
Filosof, jurist och grundare av den moderna utilitarismen
konstant skalavkastning constant return to scale
En situation i vilken det råder ett konstant förhållande mellan input och output. En enhetlig procentuell ökning av alla insatser i en verksamhet resulterar i en lika stor procentuell ökning av produktionen av varor eller tjänster.
konsument consumer
Slutlig användare av varor och tjänster. I första hand avses enskilda individer eller hushåll i egenskap av köpare på marknader. I överförd bemärkelse betraktas också hushållens ideella organisationer som konsumenter.
konsumentpris consumer price
Är det pris som konsumenten/resenären får betala.
konsumentprisindex (KPI) consumer price index (CPI) Se index för länk och KPI för text.
konsumentsuveränitet consumer sovereignity
Konsumenternas suveränitet är principen att individernas val när det gäller hur de ska spendera sin inkomst respekteras. Individernas ekonomiska preferenser är därför viktiga att kartlägga. En av transportpolitikens principer har formulerats så här av riksdagen:
”Kunderna ska ges stor valfrihet att bestämma hur de vill resa och hur en transport ska utföras”. Innebär att en viktig utgångspunkt när man skall mäta effekter och beräkna individers och företags egen välfärdsnytta av åtgärder i transportsystemet är deras verkliga beteenden, respons på åtgärder och vilka preferenser och värderingar de har avgörande.
konsumentöverskott (KÖ) consumer surplus (CS)
Det värde konsumenten erhåller utöver vad hen faktiskt behöver betala för en nyttighet (varor, tjänster, resor). Det är alltså överskottet av konsumentens betalningsvilja.
KÖ mäts som betalningsviljan under efterfrågekurvan men över det betalda priset. KÖ är ett sätt att mäta just skillnaden mellan konsumenternas betalningsvilja för en viss
kvantitetsförändring och vad de via marknadspriset betalar för denna ändrade kvantitet.
Normalt säljs exempelvis varor till enhetliga priser trots att det finns köpare som skulle vara beredda att betala mer för alla enheter utom den sista. Vi betalar också samma pris för våra regelbundna resor trots vår avtagande marginalnytta. Konsumentöverskottet är det
nyttotillskott som vi som resenärer får ”på köpet”. För den som färdas eller transporterar handlar det om förändring i generaliserad kostnad som huvudsakligen består av frigjord tid och/eller förbättrad budget. Se figur 4.
konsumtion consumption
Slutlig användning (förbrukning) av varor och tjänster.
konsumtionsbenägenhet propensity to consume
Andelen disponibel inkomst som individer vill spendera på konsumtion.
Den genomsnittliga benägenheten att konsumera är den totalt önskade utgiften som andel av den totala disponibla inkomsten.
Den marginella benägenheten att konsumera är andelen av tillkommande inkomster som en individ vill konsumera. Den marginella benägenheten att konsumera är normalt mindre än 1. Storleken på både genomsnittliga och marginella konsumtionsbenägenheten kan påverkas av faktorer som konsumenternas totala tillgångar, likviditet och förväntad inflation.
konsumtionsfunktion consumption function
En funktion som visar förhållande mellan hushållens disponibla inkomst och vad de faktiskt spenderar på konsumtionsvaror. När inkomster ökar så ökar utgifterna men efterhand i lägre takt (framförallt vid högre inkomster) eftersom sparandet också ökar.
kontinuerlig variabel continuous variable, seamless variable
Kontinuerliga variabler kan anta vilka värden som helst inom sitt variationsområde (exempelvis vikt, hastighet, inkomst). Jämför med diskret variabel.
kontinuerlig continuous
Sammanhängande, fortlöpande, utan avbrott, oavbruten, steglös. Som vetenskaplig fackterm ofta motsatsen till diskret.
kontrafaktisk counterfactual
Vid en kontrafaktisk analys jämförs resultaten av en tänkt åtgärd med de resultat som skulle ha uppnåtts om ingreppet inte hade genomförts. Metoderna för kontrafaktisk
effektutvärdering möjliggör att man kan separera effekter som beror på om åtgärden genomförs och effekter som skulle inträffat ändå. Exempel miljöeffekter som kan förväntas av en specifik infrastrukturåtgärd eller av förväntad trafikökning som är oberoende av åtgärden. Inom transportområdet är en stor andel av analyser och prognoser kontrafaktiska.
Se jämförelsealternativ (JA) och utredningsalternativ (UA).
kontraktkurva contract curve
Indifferenskurvor (se figur 33) för två individer eller företag i förhållande till konsumtion av två nyttigheter eller korgar av nyttigheter. Framställt som en
”kontraktkurva” i en så kallad Edgeworth-box, som visar alla möjliga kombinationer där det uppstår effektivitet i konsumtionen.
kontraktsteori contract theory
Kontraktsteorin ger oss en tankeram för att förstå hur man kan och bör skriva kontrakt. Ett av teorins syften är att förklara varför olika kontrakt har så olika utformning. Ett annat syfte är att hjälpa oss förstå hur vi kan skapa bättre kontrakt, och därmed bättre institutioner i samhället. 2016 års ekonomipris till Alfred Nobels minne tilldelades Oliver Harts och Bengt Holmström för deras bidrag till kontraktsteorin.
konvergens convergence
I prognosmodeller ingår ofta separata modeller för nätverksutläggning assignment och efterfrågan demand. Det innebär att det är två olika jämviktsmekanismer som är involverade, dels den interna trafikutläggningsjämvikten och dels den externa
efterfrågejämvikten. Ett praktiskt och forskningsmässigt intressant område är hur man itererar och får dessa två jämvikter att sprida ut trafiken på ett lämpligt sätt så att man får konvergens i modellerna, det vill säga uppnår en definierad tolerans för att närma sig ett känt värde eller minska ett definierat gap.
konvex funktion convex function
En ”konvex funktion” i en variabel är en matematisk funktion vars graf kännetecknas av att om en rät linje dras mellan två valfria punkter på grafen, skall alla punkter på grafen mellan de två punkterna ligga på eller under linjen. Man säger att en linjär funktion skall överskatta funktionen.
konvojkörning platoon driving, platooning
Fordon som effektivt rör sig genom ett trafiknätverk (verkligt eller simulerat) som en grupp.
Fordon som effektivt rör sig genom ett trafiknätverk (verkligt eller simulerat) som en grupp.