en framgångsrik miljö. Kompetensen påverkar också realiserandet av och kvaliteten på flera av de betydelsefulla faktorerna. Nedan följer exempel på frågor som studien väcker:
Inkluderar den samlade tränarkompetensen i miljön, förutom det mera idrottsspeci- fika kunnandet, kunskap och erfarenheter om:
n
n pedagogisk och psykologisk kompetens kring att utveckla, motivera, inspirera och leda individer och grupper?
n
n didaktiska överväganden ifråga om träningsinnehåll (vad som tränas i olika ske- den) och metoder (hur övningarna läggs upp)?
n
n kulturens betydelse i både föreningen/miljön och träningsgruppen samt tränarnas roll i detta?
n
n idrottarnas och coachernas samlade tillvaro (helhetssynen på den idrottande in- dividen), det vill säga idrott, skola, privatliv, familjeliv med mera, och om balansen mellan dessa?
n
n hur träningsfaciliteterna kan användas på ett optimalt sätt?
Om man utgår från vad som framkommer som betydelsefullt i andra framgångsrika pedagogiska miljöer väcks relevanta utvecklingsfrågor gällande tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens. Här följer några exempel på frågor som då blir aktuella:
n
n Bedriver coacherna en verksamhet som är inriktad mot lärande och utveckling för de aktiva som inkluderar att strukturera mål och innehåll samt skapa förväntning- ar på resultat?
n
n Diskuterar coacherna öppet utvecklingsmiljöns resultat i förhållande till uppställ- da mål? Följer de upp förväntningarna med feedback?
n
n Är coacherna aktiva i att bygga upp utövarnas långsiktiga intresse för träningen, exempelvis genom att ge olika former av feedback och stöd i med- och motgång? n
n Prioriterar coacherna praktiska övningar som ger de aktiva möjligheter att öva och tillämpa det som lärs in? Försöker de organisera träningen så att utövarna sam-
Om tränarkompetensen i er miljö, såväl den idrottsspecifika som andra aspekter (se ovan), inte bedöms vara tillräcklig, hur kan tränargruppens kompetens ökas? Hur vär- deras tränarnas kompetens i den samlade idrottsmiljön? Vem ansvarar för tränarnas kompetensutveckling? Finns det ansvar både i själva träningsmiljön och på organisa- tions- och ledningsnivå?
Finns det utvecklingsmöjligheter när det handlar om att öka öppenheten och presti- gelösheten mellan tränarna i er miljö? Om så är fallet, hur kan detta realiseras? Var ligger ansvaret?
Ges det möjligheter för er tränargrupp att möta andra tränare från såväl den egna idrotten som andra idrotter? Kan detta utvecklas och i så fall hur? Vem/vilka bör ta taktpinnen?
Finns det utvecklingsmöjligheter när det gäller att rekrytera coacher till er miljö? Om så är fallet, vilka förändringar behöver göras? Var ligger ansvaret?
Avslutningsvis vill vi betona att man inom respektive utvecklingsmiljö behöver ta ställning till ovanstående frågor och bedöma angelägenhetsgraden hos dem. Detta för att kunna prioritera, dels i det långsiktiga arbetet, dels utifrån de aktivas villkor i den aktuella gruppen. Det handlar då om att bedöma ifall de insatser som ska göras är betydelsefulla, nödvändiga eller absolut avgörande för verksamhetens och de ak- tivas fortsatta utveckling.
Referenser
Alexander, R. (2010). Children, their world and education. Final report and recommendations of the
Cambridge primary review. Oxford: Routledge.
Alfermann, D., & Stambulova, N. (2007). Career transitions and career termination. In G. Tennenbaum & R. C. Ecklund (Eds.), Handbook of sport psychology (pp. 712–733). Hoboken, NJ: Wiley.
Augustsson, C. (2007). Unga idrottares upplevelser av föräldrapress. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet, 2007. Karlstad.
Baker, J. & Young, B. (2014). 20 years later: deliberate practice and the development of expertise in sport, International Review of Sport and Exercise Psychology, 2014, Vol. 7, No. 1, 135–157
Balyi I. & Hamilton A. (2004). Long-Term Athlete Development: Trainability in Childhood and Adolescence. Windows of Opportunity. Optimal Trainability. Victoria: National Coaching Institute, British Columbia & Advanced Training and Performance Ltd.
Bloom, B. S. (1985). Developing Talent in Young People, Ballantine Books, New York, 1985. Bronfenbrenner, U. (1977). Toward an experimental ecology of human development, American
Psychologist, 32, 513–531.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Cambridge: Harvard University Press.
Brown, J. (2001). Sports talent. How to identify and develop outstanding athletes. Champaign: Human Kinetics.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bourdieu, P. (1984). Distinction – a social critique of the judgement of taste. London: Routledge. Byrne, T. (1993). Sport: it’s a family affair. I Coaching children in sport, editerad av Martin Lee, 39–47. London: E & FN Spon, 1993.
Carlson, R. (1991). Vägen till landslaget: en retrospektiv studie av framgångsrika ungdomar i sju idrotter. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Carr, S., Weigand, D., & Jones, J. (2000). The relative influence of parents, peers and sporting heroes on goal orientations of children and adolescents in sport. Journal of Sport Pedagogy, 6, (2), 34–55.
Cassidy, T., Potrac, P., & McKenzie, A. (2006). Evaluating and reflecting upon a coach education initiative: the Code of rugby. The Sport Psychologist, 20(2), 16.
Chelladurai, P. & Carron, A.V. (1978). Leadership (Ottawa: CAPHER,1978).
Côté, J. & Fraser-Thomas, J. (2007). Youth involvement in sport. In P. Crocker (Ed.), Introduction to sport psychology: A Canadian perspective (pp. 266–294). Toronto, ON: Pearson Prentice Hall. Côté, J., Baker, J., & Abernethy, B. (2007). Practice and play in the development of sport expertise. In G. Tenenbaum & R. C. Eklund (Eds.), Handbook of sport psychology (3rd ed., pp. 184–202). Hoboken, NJ: Wiley.
Côté, J., Lidor, R., & Hackfort, D. (2009). ISSP Position Stand: To Sample or to Specialize? Seven Postultes About Youth Sport Activities That Lead to Continued Participation and Elite Performance. International Journal of Sport and Exercise Psychology.
Côté, J., Turnnidge, J. & Evans, B. (2014). The dynamic process of development through sport. Kinesiologia Slovenica, 20, 3, 14–26.
Csikszentmihalyi, M., Rathunde, K., & Whalen, S. (1993). Talented teenagers: The roots of succes and failure. Cambridge: Cambridge University Press.
Culver, D., & Trudel, P. (2006). Clarifying the concept of communities of practice in sport. International Journal of Sport Science & Coaching, 3, 1–10. doi:
Denison, J., Mills, J. & Jones, L. (2013). Effective coaching as a modernist formation. In P. Potrac, P., Gilbert, W. & Denison, J. (Eds.), The Routledge Handbook of Sports Coaching. New York: Routledge.
Eliasson, I. (2009). I skilda idrottsvärldar: barn, ledare och föräldrar i flick- och pojkfotboll. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.
Ericsson, K. A., Krampe, R. T. & Tesch-Römer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100(3), 363–406.
Ericsson, K. A., Prietula, M. J. & Cokely, E. T. (2007). The making of an expert. Harvard Business Review, July–August 2007, 115–121.
Fahlström, PG. (2001). ISHOCKEYCOACHER. En studie om rekrytering, arbete och ledarstil. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, akademisk avhandling.
Fahlström, PG. (2011). Att finna och att utveckla talang - en studie om specialidrottsförbundens talangverksamhet. FoU-rapport 2011:2. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Fahlström, PG., Patriksson, G. & Stråhlman, O. (2014). Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning. FoU-rapport 2014:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2014:3. Fahlström, PG, Glemne, M., Hageskog, C-A., Kenttä, G. & Linnér, S. (2013). Coachteamet – en
satsning på elitcoacher i svensk friidrott. Växjö: Linnéuniversitetet
Fahlström, PG., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Vägarna till landslaget. Om svenska elitidrottarens idrottsval och specialisering. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2015:1, 2015.
Fahlström PG & Glemne, M. (2016). Idrottens tränarutbildningar – kartläggning och analys.
Huvudrapport. Växjö: Linnéuniversitetet, 2016.
Finn., J. & McKenna, KJ. (2010). Coping with academy-to-first-team transitions in elite English male team sports: The coaches’ perspective. International Journal of Sports Science & Coaching Jun2010, Vol. 5 Issue 2, p257 23p.
Fraser-Thomas, J.L., Coté, J. & Deakin, J. (2005). Youth sport programs: an avenue to foster positive youth development.Physical Education and Sport Pedagogy, Vol. 10, No. 1, February 2005, pp. 19–40.
Fraser-Thomas, J.L., Coté, J. & Deakin, J. (2007). Understanding dropout and prolonged
engagement in adolescent competitive sport. Psychology of Sport and Exercise 9 (2008) 645–662. Gilbert, W. & Trudel, P. (2004). Role of the coach: How model youth team sport coaches frame their roles. The Sport Psychologist, 18, 21–43.
Henriksen, K. (2010). The Ecology of Talent Development in Sport: A Multiple Study of Successful Athletic Talent Development Environments in Scandinavia. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
Hoefer, W., McKenzie, T., Sallis, J., Marshall, S. & Conway, T. (2001). Parental Provision of
Transportation for Adolescent Physical Activity, American Journal of Preventative Medicine, 21 (1): 48–51.
Hofstede, G. (1991). Organisationer och kulturer – om interkulturell förståelse. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning- Framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.
Jowett, S. & Timson-Katchis, M. (2005). Social networks in sport: parental influence on the coach– athlete relationship, The Sport Psychologist, 19 (3): 267–87.
Kay, T. (2003). The Family Factor in Sport: a Review of Family Factors Affecting Sports Participation: Report Commissioned by Sport England. Loughborough: Institute for Youth Sport. pp. 37–58. Kirk, D., Carlson, T., O’Connor, A., Burke, P., Davis, K. & Glover, S. (1997). The economic impact on families of children’s participation in junior sport. Australian Journal of Science and Medicine in Sport, 29 (2), 27–33.
Larsen, K. (2013). Made in Denmark. Ecological perspectives on applied sport Psychology and talent development in Danish professional football. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
Laurin, R. (2009). The influence of the ”big five” factors on the demands-abilities fit in soccer academies. Perceptual and Motor Skills, 2009, 109, 239–250.
Lund, S. & Olofsson, E. (2009). Vem är idrottseleven? Idrottsprofilerad gymnasieutbildning och selektion. LUND: SVEBI årsbok 2009.
MacNamara, A. (2011). Psychological characteristics of developing excellence. In D. Collins, H. Richards, & A. Button (Eds.), Performance Psychology (pp. 47–64). Kidlington: Elsevier.
Mallet, C. J., Rynne, S. B. & Dickens, S. (2013). Developing high performance coaching craft through work and study. In P. Potrac, W. Gilbert & J. Denison (Eds.), The Routledge Handbook of Sports Coaching. New York, NY: Routledge.
Martindale, R. J. J., Collins, D. & Daubney, J. (2005). Talent development: A guide for practice and research within sport. Quest, 57, 353–375.
Mills, A., Butt, J. & Maynard, I. (2014). Toward an Understanding of Optimal Development Environments Within Elite English Soccer Academies, The Sport Psychologist, 2014, 28, 137–150. Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Riksidrottsförbundet (2013). http://www.svenskidrott.se/Barnochungdomsidrott/ Begreppinombarn-ochungdomsidrotten/
Rowley, S. & Graham, P. (1999). Intensive training in youth sport: an example of unequal opportunity, Children and Society, 13 (2): 119–29.
Shulman, L. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching, Educational
Researcher Vol. 15, No. 2 (Feb., 1986), pp. 4–14
Stambulova, N. (2009). Talent development in sport: The perspective of career transitions. In. E. Tsung-Min Hung, R. Lidor & D. Hackford (Eds.). Psychology of Sport Excellence (pp. 63–74). Morgantown: Fitness Information Technology.
Starkes, J.L. & Ericsson, K.A. (2003). Expert Performance in Sport: Advances in Research on Sport Expertise. Champaign, IL: Human Kinetics.
Storm, L. K., Henriksen, C. & Krogh-Christensen, M. (2012). Specialization pathways among elite Danish athletes: A look at the developmental model of sport participation from a cultural perspective. International Journal of Sport Psychology, 2012, 43, 199–222.
Storm, L.K. (2015). Coloured by Culture. Talent Development in Scandinavian Elite Sport as seen from a Cultural Perspective. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
Strachan, L., Côté, J. & Deakin, J. (2009). A new view: Exploring positive youth development in elite sport contexts. Qualitative Research in Sport and Exercise, 3, 9–32.
Toms, M. & Fleming, S. (1995). Why play cricket…?: A preliminary analysis of participation by young males, The Sports Historian, 16, 89–106.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Tushman, M. L. & Anderson, P. (1986). Technological discontinuties and organizational environments, Administrative Science Quarterly, 31 (1986), 439–65.
Wagnsson, S. & Patriksson, G. (2007). Specialisering i barn- och ungdomsidrotten. Svensk idrottsforskning, 16 (1): 6–9.
Van Deventer, K. (2000). Parents’ perceptions of their children’s participation in physical activity: a survey of selected Western Cape high schools. South African Journal for Research in Sport, Physical Education and Recreation , 22: 59–73.
Vetenskapsrådet (2002). http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Zeijl, E., Te Poel, Y., Du Bois-Raymond, M., Ravesloot, J. & Meulman, J. (2000). The role of parents and peers in the leisure activities of young adolescents, Journal of Leisure Research, 32 (3): 281–302.