Forskning kan även delas upp utifrån vilken typ av data som huvudsakligen används. I dessa fall används ofta uppdelningen mellan kvalitativ och kvantitativ data.
• Kvantitativ data utgörs av mätningar, siffror och klasser. Denna data behöver tolkas med hjälp av statistiska verktyg och passar generellt forskning med en fast design. • Kvalitativ data består istället av beskrivningar, observationer och ord. Denna data pas-
sar generellt studier med en flexibel design och behandlas med kategorisering och sor- tering.
Aktionsforskning
Aktionsforskning (eng. Action Research) är en form av studie där forskare studerar ett ämne genom att själva vara involverade i arbetet som studeras. Det växte fram som metod då den klassiska naturvetenskapliga modellen, där en hypotes testas under kontrollerade om- ständigheter, inte passade särskilt bra för att studera sociala koncept. [9]
Både aktionsforskning och fallstudier genomförs generellt i verkliga situationer. Detta in- nebär att forskarnas möjlighet att kontrollera miljön till en viss grad offras för att istället få en högre grad av realism. Båda forskningstyper förlitar sig på kvalitativ data i första hand och de följer ofta en flexibel design för att kunna anpassa sig till miljön och situationen studien äger rum i. Det som skiljer dem åt är det grundläggande syftet. Fallstudier är i huvudsak explorativa till sin natur. De ämnar upptäcka och förstå något fenomen. Aktionsforskning är istället mer fokuserat på att förändra någonting och åstadkomma en förbättring i miljön där den äger rum, vilket gör att de generellt klassas som förbättrande studier. [46]
3.2
Cooperative Method Development
CMD beskrivs av sina skapare som en form av aktionsforskning anpassad för utveckling av mjukvaruprocesser. Fokus är på att forskning bör ske på utvecklarnas nivå, att effekter bör utvärderas utifrån deras perspektiv och att utvecklarna bör involveras i en så stor del av processen som möjligt. Vid användandet av CMD är det mer intressant att undersöka hur utvecklarna använder sig av metoder och vilken inverkan metoderna har på det dagliga arbetet snarare än det mätbara resultatet som användandet av metoden resulterar i. Det är dock möjligt att använda kvantitativa metoder som sekundära informationskällor. [12]
Riktlinjer i CMD
CMD beskriver inte exakt vilka steg och moment en studie ska innehålla. Metoden är menad att anpassas efter projektets situation. Istället finns det fem riktlinjer som bör följas. [12]
1 - Action Research-cykler. I stort läggs studien upp i cykler med tre faser: Förståelse för verksamheten, övervägande av förbättringsåtgärder samt implementation och utvärdering av förbättringsåtgärderna. I förståelsefasen används kvalitativ empirisk forskning för att få så mycket och djup förståelse som möjligt av miljön studien utförs i. I den andra fasen sker mer tekniskt arbete och metoder utvecklas i samarbete med utvecklarna på plats. I den tredje fasen återgår fokus till kvalitativ empirisk forskning för att utvärdera effekterna av förän- dringsarbetet från utvecklarnas perspektiv.
2 - Etnometodologisk och etnografiskt inspirerad empirisk forskning. Metoden upp- muntrar användandet av kvalitativa metoder, inspirerade av etnometodologi och etnografi för att göra empiriska fältstudier. Där det passar kan detta göras i kombination med andra metoder. I praktiken innebär detta att man utgår ifrån utvecklarnas dagliga arbete. Ur detta
3.2. Cooperative Method Development
perspektiv undersöker man hur metoder, processer och verktyg kan användas för att lösa de problem som upplevs av utvecklarna själva. Enligt SHarp, Dittrich och Cleidson [50] kan förbättringsförslagen bättre utgå från den verkliga kontexten genom att förstå miljön utveck- larna arbetar i. De menar att detta även ökar utvecklarnas förtroende i att förändringarna är rimliga och lämpliga.
3 - Fokusera på utvecklingsprocessen i det faktiska arbetet. Med detta menas att det är utvecklarnas arbetsprocesser som ska stå i fokus för undersökningen, inte till exempel chefer- nas eller ledningens. Arbetsprocesserna är de etablerade sätten att arbeta och genom att stud- era dessa blir det möjligt att undersöka hur metoder, processmodeller och verktyg influerar den faktiska utvecklingen. Det är när man nått en förståelse för detta som det blir möjligt att förbättra metoder, processer och verktyg.
4 - Utgå ifrån utövarens perspektiv vid utvärderandet av empiriska undersökningar och vid övervägandet av möjliga förbättringar. Vid undersökningar som görs i samarbete med mjukvaruutvecklingsföretag kommer det att finnas olika intressenter som kan påverka forskarna. Det är därför viktigt att vara tydlig med vilket perspektiv man utgår ifrån när man utvärderar observationer och sedan tar fram förbättringsåtgärder. Genom att vara klar med att det är utvecklarnas perspektiv man utgår ifrån är bakgrunden till efterföljande slutsatser och åtgärdsförslag tydlig för alla parter.
5 - Överväg förbättringar med involverade utövare. Att besluta vilka förbättringåtgärder som ska genomföras ska vara en kollaborativ process, där forskarna kan bidra med sina akademiska kunskaper och utvecklarna med sin erfarenhet och kunskap inom området och miljön. Detta gör att förändringarna är accepterade av de som påverkas av dem. Denna typ av gemensamma överläggning fungerar också som en motvikt mot forskarnas eventuella partiskhet för vissa metoder eller tekniska lösningar.
CMDs tre faser
En studie som följer CMD läggs upp i tre faser: [12]
Fas 1 - Förståelse för verksamheten
Den första fasen handlar om att undersöka problemdomänen genom empiriska studier. Målet är för forskarna att förstå de verksamma processerna från utövarens perspektiv och att sätta dessa i en historisk och situationsanpassad kontext. Utifrån detta ska olika aspekter av verksamheten som kan vara problematiska i utövarnas perspektiv identifieras.
Fas 2 - Övervägning av förbättringsåtgärder
Under den andra fasen tas potentiella förbättringsåtgärder fram i samarbete mellan forskare och utövare. I denna process används resultatet från fas 1 som input. Resultatet från fas 2 ska vara en genomtänkt samling av åtgärder mot gemensamt identifierade problem.
Fas 3 - Implementation och observation av förbättringsåtgärderna
Under den sista fasen implementeras förbättringsåtgärderna och forskarna följer hur dessa påverkar verksamheten. I denna fas är forskarna inte enbart observatörer utan är även delak- tiga och samarbetar med utövarna i förändringsprocessen. Även utvärderingen av resultatet är en process som görs i samarbete av båda parterna. Resultatet av utvärderingen förväntas vara en summering av de konkreta resultaten och en grund för forskarnas utvärdering av åtgärdsförslagen.