Kritisk-källkritik
Begreppet källkritik kan redan indikera att granskning av källor måste praktiseras med ett kritiskt
förhållningsätt. Detta begrepp har dock varit traditionellt fokuserat på fyra kriterier som ursprungligen hör till den historiografiska traditionen. I och med internet har källkritiken de senaste decennierna orienterats till strategier för informationssökning eller sökkritik. Källkritik har därmed, i många fall, främst inriktats på identifiering av falska nyheter, på grund av – the fake news, fenomenet –. Källkritik är dock mycket mer än det hittills förklarade.
Källkritik är en tankeverksamhet som innebär analys av information med hänsyn till olika faktorer och kriterier och är därmed en förmåga som påverkar vårt kritiska tänkande. Med detta som bakgrund och med hänsyn till att samhällskunskapsämnet är ett tvärvetenskapligt ämne som kan erbjuda olika
möjligheter för djupare analyser av information, har denna studie inriktats till att skapa något nytt som kan fungera för att analysera information med hänsyn till olika perspektiv och med användning av flera olika verktyg.
Källkritik i samhällskunskap och källkritik för analys av nyheter och andra former av information kan utvidgas till att täcka de faktorer som påverkar informationsproduktionen, maktrelationer, pluralism av aktörer, olika idéer och perspektiv. Ett sådant förhållningsätt skulle kunna leda till utvecklingen av elevers källkritiska förmåga och kritiskt tänkande.
Kritisk-källkritik är både en idé och ett koncept som utvecklats under denna studie vilket innebär att utöver användningen av de traditionella kriterierna måste en kritisk inställning också ta hänsyn till olika faktorer såsom historisk kunskap, teorier från det samhällsvetenskapliga fältet, geopolitiska utvecklingar m.m., samt även ta hänsyn till att information produceras inom olika fält eller däremellan. Dessa fält kan även interagera och påverka varandra vilket kan påverka informationen. Därmed måste analys av källor i samhällskunskapsämnet ta detta i beaktningen.
I denna studie analyserades olika individers kritiska förhållningsätt till nyheter samt det förhållningsätt som framgångsrika källkritiska individer visade genom sina diskussioner (deras kritisk-tänkande förmåga). Därefter kategoriserades olika strategier och faktorer som visade sig ha positiva effekter på källkritik. Därmed bildades följande teoretiska modell som innehåller denna information och som är tänkt att kunna vara till användning i undervisningsplanering men även vid källkritiska övningar eller diskussioner.
Källkritik under de nyss förklarade villkoren är inget lätt företag. Det kräver skickliga lärare som kan vägleda elever i deras hantering av information. Här finns det en sammanfattning om hur modellen är tänkt att fungera, (en mer komplett förklaring med olika exempel finns tillgängligt på engelska i avsnitt 6 i denna studie).
Vid utvärdering av någon form av källa fungerar modellen med de kriterier och kategorier som förklaras av varje pil, (se diagrammen i sida 54). Det är även viktigt att tänka på hur informationen samverkar mellan de olika fälten. Syftet är att identifiera ifall den tillgängliga informationen tar hänsyn till de kategorier av kunskap eller kriterier som presenteras i modellen och de förhållanden som kan påverka denna
53
information. De traditionella kriterierna och ytterligare kriterier kan också användas parallellt när modellen används för detta ändamål. För att förenkla användningen av modellen som ett verktyg för källkritik av olika material föreslår jag följande användningsöverväganden:
A) I de fall där granskningen avser studier inom samhällsvetenskap kommer fokus att vara: [1] att analysera till vilken grad studien använder teoretiska och metodologiska verktyg; [2] utvärdera om studien är förankrad i en vetenskaplig historisk bakgrund; [3] se vilka material som används och om det är avsedda att studera en specifik grupp eller flera grupper med hänsyn till mångfald/olika röster; [4] att undersöka hur studien följer den vetenskapliga metoden och presenterar dess syftet och resultat.
B) I de fall utvärderingen gäller faktagranskare som involverar generaliseringar eller ska följa vetenskaplig metodik och leverera opartiska fakta, kan användningen av modellen fungera på samma sätt som den används i analysen av vetenskaplig forskning, (steg [1] och [2] vilket skulle fungera på samma sätt som i det första fallet "A"). Dessutom [3], observera noggrannheten hos källor och förekomsten eller bristen på mångfald i information och källor /olika röster; [4] noggrannhet vid beaktande av historiska fakta och i hur historia används; [5] utvärdera förekomsten av olika perspektiv.
C) Liknande överväganden som de som presenteras om faktaleverantörer kan användas för att analysera innehållet i medieinformation i allmänhet, steg 3–5 dessutom, [6] med beaktande om möjligt användningen av diskurser eller narrativ.
När det gäller källkritiskt baserad undervisning kan modellen fungera med till exempel analyser av nyheter så att planeringen kring dessa analyser görs i förhållande till kontexten. Det är viktigt att läraren som ska använda CSC-modellen bekantas med den och tillsammans med eleverna går genom innebörden av dess olika begrepp, kriterier och strategier för att vidare kunna arbeta med modellen. Detta innebär att planeringen för att arbeta med modellen skulle vara en långvarig planering.
När det gäller modellens användning i analysen, om exempelvis skulle handla om nyheter relaterad till en politisk konflikt, skulle de geopolitiska lägena i regionen där konflikten sker observeras; likaså den historiska bakgrunden (t.ex. om det handlar om politiska konflikter baserade på etnisk tillhörighet eller maktrelationer av annan art), men även information om hur historia används i olika diskurser skulle också observeras/analyseras.
I fortsättning med exemplet ovan kan läraren och eleverna söka efter om det finns
samhällsvetenskaplig forskning relaterad till nyheten i frågan. Dessa skulle kunna studeras i samband med informationen t.ex. teorier som kan fungera att förklara händelseförloppen. Utifrån detta, skulle
informationen som finns i media kunna granskas efter deras perspektiv. Samtidigt kan en sådan procedur ligga till grund för sökande av ytterligare källor med olika perspektiv. Modellen är öppen på så sätt att de traditionella kriterierna kan användas i analysen så väl som andra kriterier (se avsnitt 6 i denna uppsats). Processen ovan skulle kunna genomföras i första hand med hjälp av en lärare, för att progressivt bekanta eleverna att arbeta och hantera olika perspektiv för diskussioner och grupparbeten.
54
55