ÖKAT ANSVARSTAGANDE HOS ARBETSMARKNADENS PARTER
Som framgick ovan har de avtalade löneökningarna efter 2015 varit svagare än det historiska sambandet. Det gäller i synnerhet 2017. En möjlig tolkning av de oväntat låga avtalade löneök-ningarna är att arbetsmarknadens parter tagit ett större ansvar i lönebildningen och hållit tillbaka den avtalade lönetillväxten med ambitionen att öka sysselsättningen och minska jämviktsarbets-lösheten.
Den senaste avtalstidpunkten sammanfaller med den kraftiga uppgången i antalet asylsökande. Det kan inte uteslutas att denna händelse, liksom den debatt som då följde om behovet av låga ingångslöner för att underlätta integrationen av nyanlända, kan ha påverkat avtalsrörelsen.
64 Detta beror bland annat på att de tyska avtalade löneökningarna har stigit under senare år, liksom arbetsmarknadsgapet inom euroområdet.
Diagram 47 Rekursiva prognoser för avtalade löneökningar, modell 6 Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
Anm. Diagrammet visar faktiska nominella timlöneutvecklingen i näringslivet, svart linje, och den prognosticerade utvecklingen givet en rekursiv skattning. Ekvationen är specificerad utifrån modell 6 i tabell 6.
Källor: Medlingsinstitutet och Konjunktur-institutet.
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0
08 10 12 14 16 18
Det är svårt att bedöma om parterna faktiskt har ändrat sitt beteende. Det kan konstateras att en sådan ambitionsförändring i alla fall inte kommit till uttryck i återhållna lägstalöner. Lägsta-lönen i förhållande till medianLägsta-lönen har ökat över tid och ök-ningen av lägstalönerna i 2017 års avtal var i linje med tidigare avtal.65
ETT UNDERSKATTAT ARBETSUTBUD
Sedan 2005 har andelen utrikes födda i Sverige ökat från 15 procent till 21 procent (se fördjupning ”Utrikes födda och integration på den svenska arbetsmarknaden”). Det kan inte uteslutas att det också finns ett stort mörkertal i arbetskraftsin-vandringen till Sverige.66 Sedan 2007, då ett flertal nya medlems-länder från Östeuropa trädde in i Schengen-avtalet, har det skett en markant ökning i befolkningen med europeiskt medborgar-skap (exklusive Norden) i Sverige (se diagram 48). Detta kan vara en följd av att många flyttat till Sverige från andra EU-länder för att arbeta.
Sedan 2014 försvåras bedömningen av hur stor arbetskraften från andra europeiska länder är då EU-medborgare inte längre behöver registrera sig vid Migrationsverket.67 Detta syns i en avtagande invandring från EU-länder enligt Migrationsverkets statistik (se diagram 49), vilket förmodligen är missvisande. I de befolkningsregister som upprättas noteras endast vissa EU-medborgare; en EU-medborgare som flyttar till Sverige och planerar att bo här i mer än ett år ska till exempel normalt vara folkbokförd i landet. Däremot registreras inte de som endast befinner sig i landet för att arbeta under kortare perioder.
Det är alltså möjligt att arbetskraftsutbudet, i synnerhet sedan 2014, är större än vad som syns i den officiella statistiken på grund av att utländsk arbetskraft står till de svenska arbetsgivar-nas förfogande. Det faktum att alla EU-medborgare har rätt att jobba i Sverige kan i sig ha en lönedämpande effekt i Sverige.
I termer av en löneekvation kan det ses som att resursutnyttjan-det i övriga EU bör beaktas i modellerna.
Det finns andra studier som använder mått på resursutnytt-jandet i andra länder för att se om det totala lediga utbudet är större än det inhemska.68 Det är dock inte självklart om andra länders resursutnyttjande mätt genom exempelvis arbetslöshet är det som avgör om arbetskraftsinvandringen blir hög. Det är till exempel fullt möjligt att personer som redan är sysselsatta i ett EU-land ändå har goda incitament att flytta hit för att arbeta då lönen i många fall är högre i Sverige.
65 Se Konjunkturinstitutet (2017)
66 Se fördjupningen ”Utländsk arbetskraft i Sverige”, Konjunkturinstitutet (2017).
67 Se Kommerskollegium (2014).
68 Se exempelvis Sveriges Riksbank (2017), Sveriges Riksbank (2018) eller IMF (2017).
Diagram 48 Europeisk befolkning i Sverige
Tusental personer
Anm. Europeisk befolkning i Sverige definieras här som befolkning med europeiskt
medborgarskap (exkl. Norden) bosatta i Sverige.
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
17
Diagram 49 Beviljade
uppehållstillstånd i enlighet med EES-avtalet
Tusental personer
Källa: Migrationsverket.
17
PARTERNA PÅVERKAS AV UTVECKLINGEN I
KONKURRENTLÄNDER OCH AV MISSBEDÖMD INFLATION
En annan möjlig förklaring är att förväntningar om dämpade löneökningar i för Sverige viktiga konkurrentländer har verkat återhållande på de svenska löneökningarna. Ofta lyfts tyska avtal som särskilt en viktig faktor i den svenska lönerörelsen. Skatt-ningarna ovan visade förvisso inget starkt stöd för att vare sig nivån på tyska avtalade löner eller resursutnyttjandet på arbets-marknaden inom euroområdet har påverkat de svenska löneök-ningarna. Men detta är förstås trubbiga och ofullständiga mått på hur löneutvecklingen i omvärlden kan påverka den svenska lö-neutvecklingen. Att såväl Konjunkturinstitutet som OECD gör bedömningen att euroområdet ligger efter Sverige i den här kon-junkturuppgången (se kapitlet ”Löner i ett internationellt per-spektiv”). Det är fullt möjligt att detta, genom dess påverkan på förväntade löneökningar, har verkat återhållande på de svenska lönerna.
En ytterligare tänkbar förklaring är att löneökningarna hållits tillbaka av att parterna överskattade inflationen under åren 2012−2014 (se diagram 37). Reallönerna blev därmed högre än väntat vilket kan ha verkat återhållande på löneökningarna åren därefter.
BESKATTNING AV ARBETS- OCH KAPITALINKOMSTER PÅVERKAR LÖNERNA
En ytterligare faktor som kan ha bidragit till en lägre observerbar löneutveckling är att så kallad inkomstomvandling kan ha tilltagit i omfattning på senare år. Det svenska skattesystemet beskattar arbetsinkomster och kapitalinkomster olika och vid högre löne-nivåer skapar skattereglerna incitament att ta ut arbetsinkomster i form av utdelning från bolag i stället för lön.69 Utdelningar från så kallade kvalificerade andelar i fåmansföretag har ökat kraftigt de senaste åren.70 I den mån de ökade utdelningarna annars skulle ha inneburit en ökad lönesumma, kan löneökningstakten ha dämpats. Det kan inte uteslutas att detta skulle kunna ha en märkbar effekt på lönestatistiken.
UNDERSKATTAD EFFEKT AV REFORMER
Det senaste decenniet har flera politiska reformer, i synnerhet jobbskatteavdragen, bidragit till att arbetskraften har vuxit snabbt. Konjunkturinstitutet har, i likhet med andra bedömare, uppskattat att detta bör leda till ökat arbetskraftsdeltagande och högre sysselsättning och att effekterna under en tid troligen ka-naliseras via lönebildningen, och på så vis påskyndas. Det är dock i praktiken mycket svårt att kvantifiera effekten av den här typen av reformer. Det kan därför inte uteslutas att de reformer
69 Se Alstadsæter m.fl. (2014) för en mer ingående beskrivning.
70 Se Alstadsæter och Jacob (2016) och ESV (2018).
som har genomförts haft en större effekt på det potentiella ar-betsutbudet och jämviktsarbetslösheten än vad som antagits och därmed en större temporär effekt på löneökningarna än vad som antagits.
SAMMANSÄTTNINGSEFFEKTER PÅ ARBETSMARKNADEN KAN HA DÄMPAT LÖNEUTVECKLINGEN
Sammansättningen av de sysselsatta har förändrats över tid vilket bör påverka löneutvecklingen. Resultaten i kapitlet ”Samman-sättningen av sysselsatta och löneutvecklingen” visar att föränd-rad ålderssammansättning och fler utrikes födda har verkat åter-hållande på genomsnittslönen de senaste åren. De lönedäm-pande ålderseffekterna är dock särskilt tydliga i offentlig sektor.
I privat sektor, som analyserats i detta kapitel, har också en för-ändrad branschsammansättning bidragit negativt till löneutveckl-ingen. Samtidigt finns det andra motverkande förändringar i sammansättningen av de sysselsatta. En ökad utbildningsnivå bland sysselsatta i både privat och offentlig sektor har under lång tid bidragit till att driva på genomsnittslönen. Totalt sett har sammansättningseffekterna haft en viss dämpande effekt på genomsnittslönen.
Appendix
I tabellerna nedan redovisas hur väl modellerna i kapitlet klarar tester som bedömer problem rörande autokorrelation,
heteroskedasticitet och normalfördelning.71 Tabell 7 avser skatt-ningarna i tabell 4. I tabell 8 (som avser skattskatt-ningarna i tabell 6) framgår att residualerna inte är normalfördelade. Detta uppstår förmodligen på grund av att avtalen sluts över längre och varie-rande perioder än den kvartalsfrekvens som antas i modellerna.
Detta innebär att signifikansnivåerna är svårare att tolka.
Tabell 7 Tester av modeller med förändring i löner i näringslivet som beroende variabel
1 2 3 4 5 6 7 8
Ljung-Box, autokorrelationstest, p-värde t−4 0,18 0,09 0,16 0,52 0,28 0,28 0,28 0,08 ARCH-LM, heteroskedasticitetstest, p-värde t−4 0,43 0,09 0,09 0,83 0,78 0,82 0,78 0,44 Jarque-Bera, normalitetstest 0,55 0,80 0,79 0,74 0,72 0,77 0,72 0,49 ADF-test, stationäritetstest, 9 laggar baserat på HQ
(gäller endast felkorrigeringstermen), p-värde 0,016 0,016 0,016 0,016 0,016 0,016 Källa: Konjunkturinstitutet.
Tabell 8 Tester av modeller med förändring i avtalade löner i näringslivet som beroende variabel
1 2 3 4 5 6
Ljung-Box, autokorrelationstest, p-värde t−4 0,75 0,98 0,98 0,96 0,91 0,93 ARCH-LM, heteroskedasticitetstest, p-värde t−4 0,94 0,96 0,93 0,91 0,68 0,90
Jarque-Bera, normalitetstest 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
ADF-test, stationäritetstest, 9 laggar baserat på HQ
(gäller endast felkorrigeringstermen), p-värde 0,016 0,016 0,016 0,016 Källa: Konjunkturinstitutet.
71 Se Ljung och Box (1978), Said och Dickey (1984), Engle (1982) och Jarque och Bera (1980) för redogörelser av de olika använda testerna.
Referenser
Alstadsæter, A. och M. Jacob (2016), “Divident Taxes and Income Shifting”, Scandinavian Journal of Economics, 118 (4), sid. 693-717.
Alstadsæter, A., M. Jacob och A. Vejsiu (2014), ”3:12 Corporations in Sweden – The Effects of the 2006 Tax Reform on Investments, Job Creation and Business Start-Ups”, ESO-rapport 2014:2, Finansdepartementet.
Engle, R. (1982), “Autoregressive Conditional Heteroscedasticity with Estimates of the Variance of United Kingdom Inflation”, Econometrica: Journal of the Econometric Society, 987−1007.
Blanchard, O.J. och L. Katz (1996), “What we know and do not know about the natural rate of unemployment”, NBER working paper series, 5822, 1996.
ESV (2018), Prognos – Statens budget och de offentliga finanserna, april 2018.
IMF (2017), IMF Country Report, Nr. 17/351, 2017.
Jarque, C. och Bera, A. (1980), “Efficient Tests for Normality, Homoscedasticity and Serial Inde-pendence of Regression Residuals”, Economics letters, 6(3), 255−259.
Kommerskollegium (2014), “Krav på registrering för EU-medborgare tas bort”, https://www.kommers.se/nyheter/Forcerade-nyheter/Krav-pa-registrering-for-EU-medborgare-tas-bort/.
Konjunkturinstitutet (2012), Lönebildningsrapporten, 2012.
Konjunkturinstitutet (2013), Lönebildningsrapporten, 2013.
Konjunkturinstitutet (2015), Lönebildningsrapporten, 2015.
Konjunkturinstitutet (2016), Konjunkturläget, juni 2016.
Konjunkturinstitutet (2017), Lönebildningsrapporten, 2017.
Layard, R., S. Nickell och R. Jackman (2005), Unemployment, Oxford University Press, Oxford, 2005.
Ljung, G. och Box, G. (1978), “On a Measure of Lack of Fit in Time Series Models”, Biometrika, 65(2), sid. 297−303.
OECD (1997), Employment Outlook, 1997.
Phillips, A. W. (1958), “The Relation Between Unemployment and the Rate of Change of Money Wage Rates in the United Kingdom”, 1861–1957, Economica, 25, sid. 283-299.
Said, S. E. och Dickey, D. A. (1984), “Testing for Unit Roots in Autoregressive-Moving Average Models of Unknown Order”, Biometrika, 71(3), sid. 599−607.
Sveriges Riksbank (2017), Penningpolitisk rapport juli 2017.
Sveriges Riksbank (2018), Penningpolitisk rapport juli 2018.
Stockhammar, P. och P. Österholm (2016), “Do Inflation Expectations Granger Cause Inflation”, Working paper nr 145, Konjunkturinstitutet.