Därför motståndsman

Eftersom Jesus tog på sig skulden för alla människor så är alla som agerar ansvarfullt skyldiga.¹²⁴ Bonhoeffer menar att en kristens ansvar och uppgift är att agera ansvarsfullt. Bonhoeffer ansåg, att han agerade som han måste, alltså ansvarfullt och därför blev han skyldig för sina handlingar, även om det var nödvändiga. Jag uppfattar det som om det inte finns något tredje tillstånd av skuldfrihet. Alltså; att handla ger skuld och att inte handla ger också skuld. Det finns alltså inget tredje alternativ som skulle kunna ge skuldfrihet. Eftersom inneboende i Jesus Kristus så finns essensen av ansvarsfulla handlingar involverat i att de skuldfria blir skyldiga.¹²⁵

I strukturen på de ansvarsfulla handlingarna finns både viljan att bli skyldig och frihet.¹²⁶ Ansvarsfullhet och frihet är ömsesidiga motsvarande koncept.¹²⁷ Fria handlingar känns igen automatiskt som Guds handlingar, beslut som Guds vägledning, tilltaget som Guds nödvändighet.¹²⁸ Men försöker människan handla ansvarfullt och samtidigt försöker undkomma skulden, skiljer sig denna människa från den ultimata verkligheten av den mänskliga existensen. Den människan skiljer sig även från frälsningsmysteriet av Jesus

120 Schlingensiepen, Ferdinand, 2010, s. 56. 121 Ibid., s. 267. 122 Rasmussen, Larry, 2005, s. 56. 123 Ibid., s. 171. 124 Bonhoeffer, Dietrich, 2005, s. 234. 125 Ibid., s. 234. 126 Ibid., s. 275. 127 Ibid., s. 283. 128 Bonhoeffer, Dietrich, 2005, s. 284.

Kristus syndfria bärande av skuld. Den människan har heller ingen del av den gudomliga rättfärdiggörelsen vilken hör ihop med denna tilldragelse.¹²⁹

Bonhoeffer talar om Machiavelli i Ethics och hans term necessitá. Vilken innebär att det i passande ansvarsfulla handlingar avvikande från området styrt av lagar och principer, från det normala och vanliga, istället är konfronterat med extra ordinära situationer av ultimata nödvändigheter, vilka är bakom någon möjlig reglering genom lagar. Inom politikens område betyder detta att kraften hos ett politiskt styre blir en politisk nödvändighet. Det kan inte ifrågasättas om sådana nödvändigheter behövs. Att förneka dem vore det samma som att upphöra att agera gentemot verkligheten. Det är säkert att dessa nödvändigheter, primitiva som livet självt, inte kan bli fångade av någon lag och aldrig kan bli lagar själva. De pekar direkt på den fria ansvarsfullheten hos någon som agerar. En ansvarsfullhet som inte är bunden till någon lag. Dessa handlingar skapar en extra ordinär situation och är i sin essens gränslinjefall. Dessa handlingar ger inte längre mänskligt resonemang (ratio) möjlighet att komma fram till varierande utgångsstrategier, men framställer frågan för ultima ratio. Inom politiken är denna ultima ratio krig men det kan även vara bedrägeri eller att bryta en överenskommelse för sitt eget livs nödvändighet. Inom det ekonomiska livet betyder det ödeläggelse för människors uppehälle på bekostnad av affärers nödvändigheter. Ultima ratio ligger bakom lagar av förstånd. Det är en irrationell handling. Men det skulle vara en fullständig missuppfattning om ultima ratio själv blev vänd till att bli en rationell lag. Ifall gränsfalls fall gjordes till norm, en slags necessitá teknik.¹³⁰

Extraordinära nödvändigheter appellerar till friheten för dem, som agerar ansvarsfullt. I detta fall finns det ingen lag. Inför faktum av sådana nödvändigheter, som kan driva dem till att göra detta hellre än det speciella beslutet.¹³¹ De som agerar ansvarsfullt tar på sig skulden. En handling som inte går att komma ifrån för en ansvarsfull person. I och med att de tar på sig skulden själva och inte lägger den på någon annan, står de för sin handling och tar därmed ansvar för den.¹³² Necessitá innebär nödvändigheter i en extra ordinarie situation, vilken inte lagen råder över. Bonhoeffer menar att en extra ordinär situation kräver ultima ratio handlingar med avsikt att återställa en situation då sådana handlingar inte längre behövs.¹³³ 129 Bonhoeffer, Dietrich, 2005, s. 276. 130 Ibid., s. 273. 131 Ibid., s. 274. 132 Ibid., s. 282. 133 Rasmussen, Larry, 2005, s. 46.

Bonhoeffer menar att kristen existens är utsträckt mellan ansvarsfullhet och förlåtande och att det inte finns någon existens fri från skuld.¹³⁴ Bonhoeffer menade att människor blir skyldiga både genom att göra något och genom att inte göra något och den enda möjligheten är att avsiktligen acceptera skulden och hoppas på Guds förlåtande.¹³⁵

Rent sakligt gjorde Bonhoeffer inte något som han kunde skuldbeläggas för. Även om Bonhoeffer själv låter detta utgöra en slags grund i sin egen teologi, där begreppet Sculdübernahme spelar en undanskymd roll. Bonhoeffer tar på sig skulden för både vad hans landsmän och trossyskon gjort. I sin teologi utmanar Bonhoeffer både det enskilda levernet och det kristna gemenskapslivet.¹³⁶

134 Dramm, Sabine, 2009, s. 210. 135 Ibid., s. 211.

136

4. Sverige

Likt Norge och Danmark önskade Sverige hålla sig utanför kriget. Läget blev dock svårare när grannländerna hade övermannats av fienden, men trots det, kämpade Sverige för att söka hålla sig utanför kriget. Storbritannien fick ett klart avslag när de önskade skicka soldater genom Sverige för att hjälpa Finland. Något som de sovjetiska ledarna såg med tillfredsställelse. Däremot kom Sverige att tillåta Tyskland att skicka utrustning samt soldater genom landet på väg mot Norge. De avlösta soldaterna fick sedan tillstånd att göra sin återresa genom Sverige. Antalet soldater som kom att resa genom Sverige under andra världskriget uppgick till 140 000. Något som gjorde tyskarna belåtna. En belåtenhet som ökade när Sverige i ett senare skede även gick med på att låta tyska soldater resa från Norge via Sverige till Finland. Sveriges agerande under kriget kom att få efterföljder i form uppmaningar från omvärlden att Sverige borde varit ståndaktigare och sagt nej till Tyskland och Hitlers krav.¹³⁷